Min duktiga valp

De senaste dagarna har Chansa verkligen varit jätteduktig. Hon är lös i stort sett hela tiden på promenaderna och inkallningen fungerar jättebra. Jag måste koppla henne när vi möter andra hundar, men hon kan passera människor utan att springa fram och hoppa på dem även om hon gärna skulle vilja göra det.

Häromdagen låg det en katt och lurade bakom en snödriva och jag hann inte se den förrän den hoppade fram och började springa bort ifrån oss längs gångvägen. Lyle stannade och tittade på mig i väntan på att få tillåtelse att springa efter (ibland låter jag honom få det lilla nöjet, eftersom han är så lätt att stoppa och kalla in), men Chansa startade och sprang efter katten i några meter. Men hon stannade när jag ropade åt henne att stanna och efter lite tvekan vände hon också och kom när jag ropade på henne! Jag var väldigt glad att jag just den dagen hade köttbullar i fickan, så att jag kunde belöna henne ordentligt.

I kväll när vi var ute på promenad gjorde jag lite nosövningar med båda hundarna. Jag brukar göra hål i plogkanterna och ett eller ett par hål lägger jag en liten godisbit. Sedan går jag förbi så att hunden får nosa i hålen och hitta godisbitarna. Med Lyle var det förstås inga problem; han vet vad övningen går ut på. Chansa hade dock lite svårare att fatta vad det gick ut på, men till slut fattade även hon att hon skulle använda nosen för att hitta godbitarna.

När vi höll på med de kom en tjej med en rottishane och skulle passera oss. Chansa kopplade jag, för annars hade hon sprungit fram, men efter lite övervägande fick Lyle vara lös (kopplar jag honom skulle han garanterat ha gjort utfall, men är han lös är risken för ett utfall mycket mindre). Det tog tjejen säkert fem minuter att gå förbi oss. Lyle uppförde sig bra, d v s gjorde inget utfall (han skällde bara lite när rottishanen nästan släpade sin matte fram till Chansa).

Chansa hängde antingen i kopplet eller satt fint bredvid mig. Det gick alltså till så att hon stretade i kopplet för att komma fram till den andra hunden, jag sa till henne att sitta och hon satte sig och när hon fått sin godbit så stretade hon i kopplet för att komma fram till den andra hunden, jag sa till henne att sitta och hon satte sig och när hon fått sin godbit o s v. Men jag tycker i alla fall att hon var jätteduktig som faktiskt klarade av att lyssna och lyda fast hon så gärna ville fram till den andra hunden.

Chansas humör har också blivit mycket, mycket bättre. Hon kan fortfarande bli arg, men hon får inte sådana vredesutbrott som hon fick tidigare. Idag blev hon arg på mig när jag knuffade undan henne för att hon låg och slickade på soffan, men hon blev bara stel i kroppen och morrade till innan hon vände sig om och började slicka mig på handen. Mina armar är numera helt fria från sår och blåmärken.

Jag är också väldigt nöjd över hur lätt hon har för att koppla av. Idag har jag målat i vardagsrummet, så jag stängde ut hundarna i hallen med kompostgaller. Jag vill ju inte gärna ha Lyles svarta hår på mina vita väggar och Chansa ville jag inte ha i rummet av många skäl. Att Lyle la sig och somnade var helt förväntat, men jag är imponerad av att även Chansa bara gick och la sig och sov hela tiden. Och det är inte bara idag hon har varit lugn. I stort sett så sover hon eller tuggar på tuggben när hon är inomhus. Visst har hon fortfarande sina monstermalleryck, men inte lika ofta och inte lika långvariga.
Bildbevis på att hon kan konsten att koppla av:




Utomhus är det dock full fart på henne. På promenaden idag sprang hon upp i en stor snöhög och när Lyle sprang förbi nere på marken hoppade hon 2 meter rakt ner. Förmodligen siktade hon på Lyle (vilket inte hade varit populärt), men hon missade och landade i lite mjuk snö nedanför den stora snöhögen.

EFIT

Idag var det EFIT-Ett Foto I Timmen- och då jag för en gångs skull inte jobbar en EFIT-dag så var jag självklart med.

00.15 Lyle och Chansa väntar på att få komma ut på kvällsrastning.

01.15 Smala Sussie, en av mina favoriter bland svenska filmer, slutar precis och det är dags att gå och lägga sig.

06.40 Snabbrastar en kissnödig valp på uteplatsen innan vi sover vidare.

9.20 Chansa väntar på det magiska ordet "Varsågod".

10. 20 Målar ett tredje varv i köket.


11.20 Ingen bild, utan en liten film på när jag tränar lite kamplek med Chansa, vilket gick rätt bra. Jag tycker dock att hon griper och håller fast lite dåligt, men det beror nog på att hon håller på att tappa tänder. Jag är ingen stjärna på att redigera filmer, så det är en del hopp (jag fick t ex klippa bort grannen som gick förbi med tvätten).

12.30 Sitter och surfar lite.

13.30 Ute på promenad med hundarna. Det är full fart på lilla Chansa.

14.30 På väg hem från promenaden och tar en bild på den utan tvekan vackraste mallevalpen i hela världen.

15.30 Har fixat klart i köket och ställt tillbaka alla saker efter målningen.

Bonusbild på de nya tapeterna i köket.

Och så ett par före-bilder för jämförelse. Jag är nöjd- det är helt klart en förbättring.

16.30 Fixar lite med bilderna i iPhoto.

17.30 Lagar middag.

18.30 Hundarna sover gott efter dagens promenad, så jag läser en av böckerna jag köpte på bokrean.

19.30 Rastar Lyle och Chansa.

20.30 Slötittar lite på Melodifestivalen.

21.30 Dricker läsk och äter godis.

22.30 Jag och mysmallen tittar på Notting Hill.

23.30 Dags att säga god natt.

Vilken härlig dag!

På fredagar är jag ledig och det är ju alltid skönt, men nog är det extra härligt att vara ledig en dag som idag. På morgonen passade jag på att måla i köket och det kommer att bli väldigt snyggt när det blir klart, men jag måste måla ett varv till. Chansa låg på mina fötter i stort sett hela tiden jag målade. Hon var lite i vägen, men jag ville heller inte skicka iväg henne utom synhåll. Visserligen kunde jag ha satt in henne i buren, men det var ganska mysigt att ha henne på fötterna.

Men självklart måste man gå en promenad en sådan här ljuvlig dag, så när jag hade målat klart blev det en promenad med hundarna.

Chansa undersöker en liten koja som några barn byggt i skogen.

Lyle poserar motvilligt framför den lilla kojan.

Lyle börjar bli lite tjock, så han fick springa lite i djupsnön på legdan.

Chansa spanar medan Lyle motionerar i djupsnön.

Chansa hämtar bollen (det är faktiskt en tennisboll och inte en snöboll!)

Lyle

Jag lyckades få hundarna att sitta stilla tillräckligt länge för att jag skulle kunna ta en bild (inte en speciellt bra dock).

Springande hundar.

Chansa jagar efter Lyle som hämtar bollen.

Chansa hinner ifatt Lyle och försöker tackla honom.

Lyle ser mest ut som en snöboll efter promenaden.

Nog för att jag är rätt less på snön, men egentligen är snön ganska vacker.

Hundarna har varit trötta och nöjda hela eftermiddagen (och det gör mig glad och nöjd). Nu sover både Lyle och Chansa gott och nu när OS äntligen är slut och det är annat än sport på TVså ska jag sätta mig med en skål godis och se Vem vet mest?, Postkodmiljonären och På spåret.

Sol!

Idag har jag jobbat, så hundarna har fått vara ensamma hemma. För första gången har Chansa varit ensam (nåja, ensam med Lyle) en hel arbetsdag och det har gått jättebra. Jag hade väntat mig att hon skulle ha kissat inne, men det hade hon inte gjort. Det borde betyda att hon har sovit hela tiden, för när hon är vaken kissar hon med jämna mellanrum. Hon verkar heller inte orolig av att bli lämnad, varken när jag går eller när jag kommer hem.

I vinter har solen inte setts till mycket, men idag har jag återfått tron på att våren kommer. När jag kom hem från jobbet lyste solen fortfarande så jag gick en promenad med hundarna. Kameran hade jag med mig.

Busiga hundar i solen.

Snömonstret

Chansa äter snö

Lekfull Chansa.

I veckan har vi inte gjort speciellt mycket. Det har ju närmast varit snöstorm, så promenaderna har blivit korta. Det har inte heller blivit speciellt mycket träning så idag bestämde jag mig för att träna på nosduttar med Chansa. Hon provade det mesta: stå, sitta, ligga, skälla, hoppa samt kombinationer av ovanstående, men hon kom inte på att hon skulle prova att röra vid min hand. När hon hade försökt ett tag reste sig Lyle, som legat under köksbordet, och gick fram till mig och duttade mig i handflatan med nosen. Jag klickade och belönade för det och i nästa sekund så hade också Chansa duttat mig i handflatan. Efter att även hon fått klick och belöning för det så hade hon helt klart för sig vad hon skulle göra för att få godis. Hon är inte dum, min lilla mallefröken!

Hon har också blivit lite mindre argsint än tidigare. Idag grävde jag ut något skräp hon hittat ur munnen på henne och även om hon försökte komma undan blev hon inte arg och försökte bita mig som hon skulle ha gjort för en vecka sedan.

Det har blivit lite dåligt med bilder i bloggen på ett tag, vilket beror på att jag hade alldeles för mycket bilder på datorn så jag vågade inte flytta över bilderna från kameran till datorn innan jag bränt undan en del bilder som redan låg på datorn. Men när jag flyttade över dem hittade jag en del bilder som jag tog någon gång i mitten av februari:

Lyle väntar på att jag ska kasta snöklumpar.

Lyle och Chansa leker med kongen.

Springer och kampar om kongen.

Jag hittade också en liten film på mina söta hundar som leker:

Jobbig helg

I helgen har det varit mycket. I lördags steg jag upp tidigt för att hinna gå en promenad med hundarna innan jag började jobba eftersom de skulle vara hemma med Adam väldigt länge. När jag slutade jobba gick jag nämligen direkt hem till Lena för att fira hennes 30-årsdag. Vi åt och drack gott hemma hos henne och sedan gick vi ut på Station 8. Jag tog det dock väldigt lugnt eftersom jag skulle jobba dagen efter, men jag kom inte hem förrän klockan 2 (det tog väldigt lång tid att gå hem eftersom det snöat så mycket).

I söndags steg jag också upp tidigt för att hinna gå en promenad med Lyle och Chansa innan jobbet. Jag hade tänkt cykla till Morö Backe, men eftersom det inte var plogat någonstans gav jag upp och tog bussen istället trots att det innebar att jag var tvungen att stanna kvar på jobbet ett tag efter att jag slutat för att det inte går någon buss tidigare. Men det var värt det.

Jag har alltså inte varit så mycket med mina hundar i helgen. I fredags var jag i och för sig ledig, men det blev inte så mycket aktivering för hundarna ändå eftersom jag och mamma tapetserade i köket. Det blev riktigt snyggt.

Jag hann också med att gå en sväng på bokrean. Det blev en hel del böcker, men det blev inte så farligt dyrt ändå. Jag har i alla fall inte handlat upp hela min bokreabudget. Dessa böcker köpte jag:
Främlingen på Wildfell Hall av Anne Brontë (helt klart min favorit bland Brontësystrarna)
Babbeldrottningen av Meg Cabot
Häxan från Portobello av Paulo Coelho
Saltöborna av Viveka Lärn (två pocketböcker med fyra böcker om Saltön)
Aprilväder av Viveka Lärn
Mississippi börjar i lobbyn på Peabody Hotel av Lee Smith
Kärlekströst av Nicci Gerrard
Det tysta huset av Orhan Pahmuk
Ta den du vill ha av Jill Mansell
Känd till 4% av Deborah Schoeneman
Mellan himmel och jord av Niccolo Ammaniti
Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson
Blandat blod av Katarina Mazetti
Caipirinha med döden av Maria Ernestam
Sonat till Miriam av Linda Olsson
Little face av Sophie Hannah
Ines min själs älskade av Isabel Allende

Men jag har inte bara handlat böcker. Jag har också varit på Björkis och köpt lite grejor till hundarna. Bland annat köpte jag varsitt täcke åt dem. Det kan vara bra att ha när det är så kallt som det har varit den här vintern, speciellt om de ska ligga i en bil. Chansas täcke är förstås för stort än så länge, men jag hoppas att det ska passa henne även när hon blir större. Jag köpte också ett snyggt lila Björkishalvstryp tlll Chansa. Hon har snart växt ur valphalsbandet och behöver ett nytt och hon passar mycket bra i lila. De hade också erbjudande på tuggben så jag köpte ett helt gäng. Det går åt en del tuggben, speciellt som Lyle, som tidigare varit ganska ointresserad av tuggben, har börjat tugga tuggben som en tok.

I onsdags hade vi möte i PR/info, eller Onsdagsgruppen som vi heter numera, och Susanne hade Nikkie och Jackpot med sig. Chansa och Jackpot höll igång och lekte mest hela tiden. Men de hade också förstånd nog att vila lite grann då och då. Chansa är lyckligtvis väldigt bra på att koppla av, även om hon förstås är en väldigt pigg och aktiv hund.

Trött på kylan

Nu är jag ganska trött på vintern och kylan. Jag och hundarna har inte gjort speciellt mycket under veckan som gått sedan jag skrev i bloggen senast. Jag var ledig hela helgen och det var soligt och vackert ute, men det var svinkallt. Jag gick några kortare promenader med hundarna och hade kameran med mig, men det var alldeles för kallt för att jag skulle kunna fota.

På söndag kväll när jag var ute på kvällsrastningen med hundarna var det så kallt och blåsigt att fingrarna domnade bort när jag var tvungen att ta av mig vantarna för att sätta på hundarna kopplen. Det gjorde riktigt ont i fingrarna när jag kom in och de blev varma. Hundarna bekymrar sig dock inte speciellt mycket över kylan, speciellt inte Chansa. Lyle får köldkramp ganska lätt, men det hindrar honom inte speciellt mycket utan han kan lika gärna hoppa på tre ben som att gå på alla fyra. Chansa springer och håller igång så mycket att hon nog aldrig hinner bli kall.

Chansa har blivit lite snällare sedan senast jag skrev. Jag tycker att hon har lugnat ner sig lite grann och hon far inte omkring som en galning, utan har lättare för att koppla av (det har hon haft lätt för hela tiden fram tills för ett par veckor sedan, då hon blev monstervalpen). Hon är inte heller lika argsint; numera kan man säga till henne och lyfta upp henne utan att riskera att bli biten. Numera gör det också mindre ont när hon bits eftersom hon har tappat en del av sina sylvassa valptänder och fått nya vuxentänder.

Men hon har fortfarande ett häftigt humör. I lördags satt jag framför TV:n och såg Melodifestivalen med min söta, sovande valp i knät, men när jag sträckte mig efter fjärrkontrollen var jag tvungen att flytta lite på henne och det gillade hon inte- SMACK så hade hon huggit mig rakt i ansiktet så att det blev ett jack i kinden av ena hörntanden så att det blödde.

På Allt Om Hundars diskussionsforum läste jag ett inlägg av en person som funderade på att lämna tillbaka sin 9 veckor gamla valp för att den var alldeles för jobbig. Jag kommer ihåg att jag faktiskt tänkte tanken att lämna tillbaka Myrrha till uppfödaren ett par gånger när hon var valp och hon var ändå den snällaste valp jag någonsin haft. Chansa är definitivt den värsta valp jag någonsin haft, men ändå har jag inte en enda gång funderat på att lämna tillbaka henne. Jag borde också vara orolig för om jag kommer att klara av en hund med ett sådant humör och en sådan kamplust som hon har, men det är jag inte heller. Rätt underligt egentligen för Chansa är verkligen en monstervalp, men hon är MIN monstervalp!

Världens värsta valp?

Ja, jag är ganska säker på att jag har fått världens värsta valp. Chansa ser söt och rar ut, men jag lovar att skenet bedrar. Det allra värsta är hennes humör. Hon kan verkligen bli fruktansvärt arg och då är hon inte rolig att handskas med. Hon blir arg när man råkar göra henne illa och då hugger hon i närmaste kroppsdel, oftast fötter eller ben eftersom man oftast råkar göra henne illa genom att trampa på henne.

Hon kan också vara riktigt jobbig med att tugga på allt. Det verkar inte spela någon roll hur många gånger jag än säger åt henne. Och tar jag i henne handgripligt så blir hon arg och hugger vilt omkring sig. Nyss snodde hon en rosett som Lyle vann när vi tog förstapris i lydnadsklass II och när jag skulle ta den ifrån henne bet hon mig riktigt hårt i armen.

Tidigare idag klippte jag klorna på henne och det har tidigare gått väldigt bra. Men idag bet hon vilt omkring sig och jag fick en hel del hårda bett (bl a ett mitt i handflatan som gjorde att ett par fingrar domnade bort) när jag höll fast henne. Tyvärr kom jag på att jag skulle klippa klor under tiden jag väntade på att maten skulle bli klar och eftersom jag vägrade att släppa henne förrän hon lugnat ner sig hann soppan på spisen koka över. Men när hon väl lugnat sig var det inga som helst problem att klippa klorna.

Det finns ett sätt att få henne att lugna ner sig när hon blir så där arg- man kan ta henne i famnen och lägga henne mot axeln så att hon får nosen vid halsen. Så höll jag henne när hon somnade i bilen på väg hem från uppfödaren och sedan dess har hon alltid slappnat av så fort jag håller henne så. Problemet är bara att få upp henne i famnen. Hon hugger nämligen vilt omkring sig när man lyfter upp henne och det är inte speciellt roligt att ha henne nära ansiktet när hon är på det humöret. Hittills har jag i alla fall lyckats undvika skador i ansikte, men armarna och händerna är dock fulla av sår, rispor och blåmärken.

Nu har hon också två gånger stuckit när jag släppt ut henne på uteplatsen för att kissa. Det var ju vinter när jag flyttade hit, så jag har förstås inte hunnit sätta upp något staket, men det har ju som bekant snöat ganska mycket, så jag trodde inte att Chansa skulle fara någonstans på grund av snön. Men första gången stack hon bara, genom snön och ut på gångvägen. Idag när jag släppte ut henne hörde hon någon prata och så stack hon bara iväg och skällde på dem. En av tonåringarna var tydligen hundrädd och sprang och gömde sig i tvättstugan... En gång har jag också själv sprungit ut i djupsnön i bara sockarna och hämtat hem valpuslingen som var inne på grannens uteplats. Numera blir det lina på när jag släpper ut henne på uteplatsen (vilket är väldigt praktiskt ibland, t ex när vi stiger upp på morgonen).

Men även om hon nog är världens värsta valp så är hon faktiskt ganska snäll och duktig ibland. Igår när vi var ute på promenad uppförde hon sig väldigt bra och sprang inte fram till en enda människa trots att jag inte kopplade henne, utan bara ropade in henne så att hon gick bredvid mig och Lyle. Och hon är väldigt söt när hon sover, vilket hon tack och lov gör just nu!

EFIT Alla hjärtans dag

Idag är det Ett Foto I Timmen och jag bestämde mig för att försöka vara med. Eftersom jag var på 40-årsfest för syrrans sambo på lördagkvällen var jag dock inte säker på om jag skulle orka eller komma ihåg hela dagen, men det gjorde jag. Så här såg min Alla hjärtans dag ut i bilder:

00.10 Ju fler DJ:s desto bättre musik?

01.20 Bara killar på dansgolvet

02.00 Här övas det på lyftet till I've had the time of my life, musiken från Dirty Dancing.

03.00 Plockar undan lite ölburkar från bordet för att avsluta den lyckade 40-årsfesten med att äta hamburgare.

08.15 Blir väckt av Chansa, rastar hundarna och dricker lite cola (av den icke genomskinliga sorten) innan jag går och lägger mig igen.

10.35 Har vaknat igen och rastar hundar igen.

11.40 Försöker ta bilden för timmen, men det är inte så lätt när en kampglad mallevalp får tag i kameraremmen.

12.50 Adam gosar med Chansa.

13.50 Jag och hundarna går en promenad med syrran, Bosse och Elisabeth.

14.45 Jag och hundarna gick en lite längre promenad ute på havet. Det blev en lite för lång promenad för valpen, men eftersom det är Lyles födelsedag idag så ville jag att han skulle få ha lite kul. Här sitter Chansa och spanar på Lyle, som letar efter kongen i snön.

15.50 Sitter på bussen på väg hem till stan. Chansa spanar ut genom fönstret.

16.55 Är på väg hem från affären där jag bl a köpt lite Alla hjärtans dag-godis till mig själv.

17.45 Äter middag och dricker bubbelvatten.

18.45 Kikar in på Allt Om Hundar.

19.45 Flyttar över bilder från kameran till datorn.

20.30 Tar ett varmt bad och får sällskap i badrummet av Chansa.

21.30 Det är Lyles födelsedag och jag följer traditionen som min f d sambo startade med Myrrha och han får en egen skål med popcorn.

22.30 Efter ett antal Ipren har jag fortfarande feber och även om den har gått ner till 38,5 så fryser jag och har ont i halsen, så jag inser att det är dags för sängen.