onsdag, augusti 08, 2012

Frustrerad

Projektet med att lära Chansa liggmarkering går just nu inte speciellt bra. Jag håller på att bli galen på att hon inte fattar. Hon måste vara den mest korkade hunden i hela världen. Vi har tränat på att liggmarkera alla möjliga föremål inne och det går hur bra som helst. Vi har tränat på att liggmarkera alla möjliga föremål ute och det går bra. Men så fort hon måste använda nosen för att hitta ett föremål så kastar hon sig över det och griper.

Jag brukar "tappa" föremål när jag rastar henne och i börjar var det ungefär 50/50 om hon plockade upp eller liggmarkerade, men nu liggmarkerar hon oftare än plockar upp i alla fall. Igår gick vi till grusplanen för att träna liggmarkering tillsammans med hårda spår. Men det gick inte. Om hon måste spåra sig fram till föremålet så griper hon det, även om det bara är två steg. Ja, till och med om jag bara trampar ner det i marken så att hon måste använda nosen för att hitta det så griper hon. Även om jag går två steg, lägger föremålet, tar ett likadant föremål och gör en liggmarkering precis innan så griper hon föremålet när hon spårat de två stegen fram till det.

Jag vet inte hur jag ska göra för att få henne att fatta och jag blir bara frustrerad och arg. Snart ger jag upp. Igen. Eftersom hon inte kan markera föremål så kan vi inte heller spåra och eftersom vi inte kan spåra så blir hon ännu mer intensiv i att kasta sig över och gripa föremål. Moment 22.Vi kan ju inte ens göra hårda spår eller miniuppletande så länge hon inte kan liggmarkera och hon börja vara ganska jobbig på grund av att hon inte får någon nosaktivering.

Så idag la jag ett längre spår som började på en gångväg, över en gräsplätt, över en gångväg, över fotbollsplanen och genom högt gräs, över en gångväg och längs en gräsplätt mot en nedlagd lekplats genom gungställningen och över ett bord. Jag hade lagt en liten brosch i metall och två enkronor samt en leksak i slutet, för att jag tänkte att det skulle få henne mindre benägen att gripa (hon är inte så förtjust i metall) och kanske, kanske att hon skulle välja att liggmarkera.

Spåret fick ligga en timme och hon började spåra bra. Det första föremål spårade hon rakt över. På fotbollsplanen vet jag inte vad hon höll på med, men hon spårade inte mitt spår i alla fall. När jag gick tillbaka efter att ha lagt ut spåret var det ett gäng killar som spelade fotboll där, så jag antar att hon spårade dem istället. Sedan hittade hon mitt spår och fortsatte, men tappade det igen där jag hade gått från fotbollsplanen genom det höga gräset och precis då kom en rottweiler mot oss och en liten skällig vit hund bakom oss, så hon tappade helt koncentrationen och började springa omkring. Sedan hittade hon spåret, men hann inte fästa riktigt förrän det kom en pojke på cykel som stannade (precis mitt i spåret) och ville klappa hunden. Det händer ju inte allt för ofta att någon vill klappa henne, så det kändes synd att neka men jag ville inte heller att hon skulle bli mer okoncentrerad på uppgiften.

Jag visste att det låg ett mynt där så jag tog tillbaka henne lite och satte henne på spåret igen. Hon registrerade myntet, men visste inte riktigt vad hon skulle göra och stod bara och tittade och ville fortsätta. När jag uppmuntrade henne krafsade hon bara på myntet, men jag belönade henne i alla fall. Pojken som ville klappa henne var i alla fall mycket imponerad, så det är ju bra att någon är det.

Hon spårade i alla fall mycket bra över gångvägen, fast det just passerat flera personer över spåret. Hon spårade bra en liten bit efter det, men gick rakt över nästa mynt utan att registrera det. På lekplatsen spårade hon bra och visade intresse för bordet som jag suttit på en liten stund. Hon var dock mycket nära att gå över leksaken i slutet, men vände tillbaka när hon passerat den med ett par meter.

Jag kan inte påstå att jag är nöjd över hennes spårande, men nu är hon i alla fall hon nöjd och sover gott. Så här nöjd har hon inte varit på över en vecka. Hon har varit så understimulerad att hon till och med fått såna där ryck på kvällarna som hon fick när hon var valp. Hon har inte varit någon "boll av eld" , som Adam sa när hon fick sina ryck som valp, men hon har sprungit fram och tillbaka i hallen och vardagsrummet och ruskat på sin filt och krafsat i sin Biabädd.

Inga kommentarer: