Just nu händer det inte så mycket, så jag inte heller inte mycket att skriva om. I tisdags jobbade jag både morgon och kväll och jag hade tänkt hinna med lite träning under dagen, men istället blev det lunch med mamma och Adam + lite ärenden (bl a tittade jag på dammsugare, för den jag har är inte bra).
Igår blev det dock ordentligt med promenerande i alla fall. Eftersom min cykel är trasig och jag skulle jobba på Morö Backe fick jag och Chansa promenera dit och hem. En timmes promenad för att hinna fram till klockan 7.00 är väl inga problem, men för att krångla till det hela bestämde jag mig för att släpa med buren också. Den kan vara bra att ha och väger ju nästan ingenting. Och den är verkligen lätt, men väldigt otymplig att bära. Jag lyckades i alla fall fästa den i ryggsäcken, vilket underlättade lite grann även om det blev väldigt ojämn vikt.
Chansa uppförde sig bra på jobbet och låg i sin öppna bur eller ute på altanen hela dagen. När vi skulle hem lämnade jag buren på jobbet och promenerade hem utan den. Chansa fick vara lös nästan hela vägen hem. På gångvägarna brukar hon ju få vara lös, men inte på trottoarerna där det är trafik och folk. Igår fick hon dock vara lös även där och det visade sig att hon faktiskt går bättre lös än med koppel. Lite märkligt är det dock att hon kan "gå här" (d v s gå vid sidan) när utan koppel, men inte med koppel...
Idag har jag jobbat hela dagen och eftersom jag fick jobba ensam, trots att vi egentligen borde vara två, var jag helt slut när jag kom hem så det blev inte mycket träning ikväll heller. Dock har vi varit ute och tränat mer på liggmarkeringar, vilket är extremt frustrerande. Vi kan träna på att hon ska liggmarkera och hon lägger sig så fint var jag än lägger grejen, men om jag gömmer den så att hon måste använda nosen för att hitta den har hon glömt allt om liggmarkering och kastar sig över den och griper. Jag blir både irriterad (för att hon är den mest korkade hunden i hela världen) och ledsen (för att jag är den sämsta hundtränaren i hela världen).
Jag la också ett hårt spår på husvagnsparkeringen. Det blev ett ganska kort spår, fast med svårigheten att jag gick rakt genom en 2 dm djup vattenpöl. Fast det var nog egentligen ingen svårighet. Hon har visserligen aldrig spårat genom så djupa pölar förr, men eftersom hon spårade rakt igenom helt utan problem så var det nog inte så svårt som jag hade trott (på promenader går hon aldrig genom pölar om hon kan undvika det, så jag är väldigt nöjd att hon spårar genom dem).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar