Appellkurs

I kväll började min appellkurs om igen. Det var kul att träffa alla igen efter sommaren och hundarna hade gjort framsteg. Vi körde bl a lite apportering och mina kursdeltagare ville att jag skulle visa hur en färdig apportering ser ut, men Chansa var inte riktigt med på det. Hon grep apporten i kulorna istället för på mitten, ingången var bedrövlig och hon tuggade, busade och ville inte släppa. Fast tempot var i alla fall bra...

Hon fick också göra en budföring med en av mina kursdeltagare som mottagare och budföring har hon verkligen förstått. Hon hade nosen i backen hela vägen ut till mottagaren och hela vägen tillbaka och verkade helt ointresserad, men så fort vi ställt upp och jag kommenderade "marsch" så var det full fart till mottagaren. Hon har inte heller tjuvstartat från mottagaren på länge.

När vi avslutade med en platsliggning fick även Chansa vara med. Hon låg riktigt bra och framför allt är jag imponerad över att hon låg kvar när en av de andra hundarna reste sig. Men strax innan två minuter gått reste hon sig och såg väldigt olycklig ut när hon långsamt(!) kom gående till mig. När jag sedan försökte lägga tillbaka henne fick hon nästan panik och hon stretade bortåt och hoppade och klängde på mig. När jag istället gick ett par meter åt sidan gick det dock bra att lägga henne. Jag vet inte riktigt varför, men gissar att hon blivit biten/stucken av något. När jag efter kursen la en platsliggning tillsammans med Eva och Vilja (på en annan plats) låg hon i alla fall bra.

I lördags dömde jag min första elittävling (och även övriga klasser). Det var dock få tävlande, så vi var klara vid lunch, så jag stannade kvar och la ett kort spår med tre föremål till Chansa. Medan spåret låg tränade jag lydnad. Lydnadspasset gick bra och hon spårade också bra. Det första föremålet, en tomhylsa, liggmarkerade hon bra, men hon missade den andra föremålet och det sista var en spårpinne och då plockade hon upp den av gammal vana. Vi måste nog träna lite mer med spårpinnar.

I går tränade vi hårda spår på grusfotbollsplanen i ösregn. Vädret bekom henne förstås inte, men hon hade svårt att komma ihåg att liggmarkera. Det hade hon även när vi spårade på gräsmattan vid dagiset/lekplatsen på fredag kväll. Då plockade hon upp föremålet, kom med dem till mig, släppte föremålet och liggmarkerade det. Jag gjorde då några korta spår på bara ca 10 m och till slut verkade hon fatta att hon skulle liggmarkera. Men vi får nog träna en hel del till på liggmarkeringarna.

I söndags jobbade jag hela dagen och orkade inte gå ut och träna när jag kom hem, så det fick bli en cykeltur istället. Återigen var det en hund som kom springande mot oss. Den här gången var det en tollarhane som sprang framför cykeln för att hälsa på Chansa och Chansa ville gärna hälsa på honom också. Jag hade dock förutsett att det kunde hända och hade bromsat in, men jag ramlade ändå, dock utan att skada mig på minsta vis. Först var jag ganska irriterad, men det slutade med att jag blev stående och pratade med tollarens husse, som var viltspårsdomare, i mer än en halvtimme.

Men det har för en gångs skull inte varit bara hundträning (och jobb). På lördag kväll gick jag och Gittan på Bishop's och åt middag och drack ett par öl. Jag åt fish and chips, vilket jag inte ätit sedan jag var i England under utbildningen (då åt jag det ofta, eftersom det ofta serverades i matsalen). Det var inte riktigt som i England eftersom man fick remouladssås till, men det var i alla fall gott och det var också trevlig att göra något normalt, d v s något som inte har med hund att göra, för en gångs skull.