Stockholm

I torsdags åkte jag och mamma på en långhelg i huvudstaden. Vi kom dit mitt på dagen på torsdag och då tog vi Arland Express in till stan, låste in väskorna på Centralen och började shoppingen medan vi väntade på att Adam skulle komma in till stan. Sedan shoppade vi hela eftermiddagen (fast jag köpte bara två tröjor, den ena för 50 kr på HM och den andra för 99 kr på Dea Axelsson) innan vi åkte hem till Adam och Kim i Fruängen, köpte hem pizza och spelade spel resten av kvällen.

I fredags blev det också några timmar på stan. Jag köpte en jättefin kjol på Desigual och sedan bestämde jag mig för att det fick räcka med klädshopping för mig. Vi åkte tillbaka på eftermiddagen för att laga mat så att Kim skulle hinna äta med oss innan han började jobba och på kvällen åkte vi och hälsade på Lotta, Jens och barnen.

Igår åkte jag och mamma själva in till stan och shoppade lite. Efter lunch åkte vi till Gamla stan och strosade runt lite i butikerna. Adam och Kim mötte upp oss där när Kim hade vaknat efter att ha jobbat natt och så gick vi på julmarknaden i Gamla stan. Det var dock inte så mycket julkänsla, eftersom det var blött, grått och trist väder. Sedan promenerade vi in till stan, handlade på LUSH och träffade sedan Tilahun, Kirubell och lilla Edna för att ta en fika.

Sedan tog jag och mamma tunnelbanan tillbaka till Fruängen (Adam och Kim hade redan åkt hem) och fixade till oss lite för att gå ut och äta. Vi gick först till Hard Rock Café, men ljudnivån var hemsk och de hade en väntetid på 45 minuter, så vi gick vidare till Jensens Böfhus istället. Där åt vi alla en trerätters middag för ett rimligt pris i behaglig ljudnivå. Sedan åkte vi hem och spelade spel tills det var dags att gå och lägga sig.

I morse fick vi skjuts av Kim ut till Arlanda för att flyga hem igen. Det har varit en mycket trevlig helg, även om det var rätt intensivt och jag inte riktigt hann med att träffa alla som jag skulle ha velat träffa. Men även om det är kul att åka bort så är det ändå ganska skönt att komma hem. Pappa och Maj hämtade mig på flygplatsen och sedan åkte vi direkt till Byske och hämtade Chansa hos Agneta.

Chansa har varit hos två hundvakter under helgen. Först var hon hos Fia från onsdagkväll till lördag förmiddag, men eftersom de skulle bort så fick hon vara hos Agneta från lördag tills idag. Hon hade skött sig bra hos både Fia och Agneta, men Fia hade haft lite svårt att promenera med henne för att det var så halt. Chansa var på sin andra laserbehandling på onsdag förmiddag och fick inte vara lös och hon är inte ju bäst i världen på att gå i koppel. Men hon har varit lugn och inte gnällt eller så i alla fall.

Hon blev jätteglad när jag kom och hämtade henne och även om hon har uppfört sig bra har det nog också varit lite jobbigt, för hon har sovit hela tiden sedan vi kom hem. I och för sig sover hon ju mest hela tiden när vi är hemma, men det har varit en djupare och tyngre sömn än vanligt, ungefär som efter ett ordentligt träningspass.

Lite bilder från helgen i Stockholm:

 Gamla stan

 Julskyltning.

Köpmanstorget i Gamla stan.

 Åhlens har väldigt fina juldekorationer.

 Juldekorationer på Drottninggatan.

Lilla Edna, som ska bli storasyster Edna. 

Stadsträning och besök hos fysioterapeuten

I torsdags hade jag och Chansa tid hos hundfysioterapeuten Tomas. Inte för att det var något fel på henne, utan bara för att jag ville att han skulle göra en genomgång av henne efter säsongen. Om det skulle vara nåt och hon skulle behöva någon form av rehab så är det ju rätt tid för det nu när det är lågsäsong med träning och tävling.

På vägen dit gick vi genom stan och passade på att miljöträna lite. Hon fick klättra och balansera lite på en staty, gå på en mur, hoppa på bänkar o s v.

 Ligger på en mur. 

 Imiterar en staty.

 Kryper under armen på Odenkvinnan. 

Poserar på Odenkvinnan. 

Sedan tränade vi lite lydnad på torget också. Jag gjorde ofta det med Myrrha (på den tiden bodde jag ju mitt i stan) och det var mycket bra tävlingsträning för både mig och henne, men med Chansa har jag tänkt att det är på tok för svår störning. Det visade sig dock att det inte alls var för svårt, utan alldeles lagom störning. Hon gick fot hur fint som helst och stördes inte av att det var folk runt omkring. Vi gjorde också en platsliggning (i koppel) och hon låg och tittade på mig hela tiden. Hon blev nog dock både förvånad och glatt överraskad att jag drog fram en kamptrasa, för när vi gick lite fot efter att ha kampat som belöning för platsliggningen så var hon lite extra skärpt.

Men det finns verkligen dumma, korkade och idiotiska människor här i världen! Utan för Citykompaniet mötte vi en äldre man som frågade vad hon var för ras och ville hälsa på henne. Hon gick gärna fram och hälsade och blev lite klappad medan han pratade på om sina katter. Men helt plötsligt tog han ett grepp över nosen på henne och klämde till. Chansa slet sig lös och markerade i luften innan hon kom och ställde sig, ganska avvaktande, bredvid mig. Jag blev förbannad och röt "lägg av!", men tyvärr trodde han att jag riktade det till Chansa och sa "Det är ingen fara, jag brukar göra sådär på alla hundar". Jag var ju på väg till fysioterapeuten och hade inte tid att stanna och diskutera, och jag tvivlar på att det hade gjort någon nytta, så jag gick bara därifrån.

Chansa var inte direkt överförtjust att komma till Tomas, men det beror inte på att hon tycker illa om honom eller på att hon inte gillar behandlingen utan på att hon inte tycker om det höj-och sänkbara bordet. När man lyfter upp henne så slappnar hon av när hon kommit upp på bordet, men det funkar inte att sätta henne på bordet och höja upp det.

Chansa inne hos Tomas. 

Han masserade hela henne och den gamla skadan är det inga som helst problem med. Jag var ju dit i vintras för att hon haltade och då påpekade han att hon var lite stel i karpalleden, så det skulle jag hålla lite koll på. Nu var hon lite svullen och stel där, men hon visade ingen smärta när han böjde och vred. Det är ingen allvarlig skada, speciellt som hon inte har ont, men han tyckte att vi skulle göra en ganska intensiv laserbehandling och hon får bara gå korta koppelpromenader i 2-3 veckor.

Han sa dock att det inte behövdes göras omgående. Om jag ville köra lite mer sök innan vintren kunde behandlingen vänta (det är viktigt att hålla henne lugn under tiden behandlingen pågår). Men jag tyckte att det var lika bra att köra igång med behandlingen på en gång, så jag bokade en tid för en första laserbehandling redan dagen efter och sedan nästa vecka och veckan efter det.

Chansa är inte överförtjust i koppelpromenader och det är inte jag heller. Dels för att hon inte är speciellt bra på att gå i koppel och dels för att det helt enkelt är tråkigt. Men hon får i alla fall spåra och köra lydnad (om vi undviker t ex hopp, kryp och inkallningar där hon får upp hög fart), så det får vi väl aktivera oss med så länge.

Jag har i alla fall köpt ett nytt blinkhalsband så hon kommer att synas bra under våra koppelpromenader. Det är LED-lampor som lyser bra och man kan välja mellan två blinklägen och fast ljus, men det allra bästa är att det inte kräver några batterier, utan laddas med USB.

Tisdagsträning och frostig långpromenad.

Frost

Förra veckan gick min kyl sönder, så måndag och tisdag den här veckan har ägnats åt att installera mina nya vitvaror. Det var nämligen inte så värst nya vitvaror i lägenheten när jag flyttade in och jag har länge funderat på att byta, så nu slog jag till och köpte kyl, frys, diskmaskin och spis. Det som var krångligast att installera var diskmaskinen och det är tur att jag har en händig pappa, för annars vet jag inte om jag hade klarat det.

Igår var det tisdag, vilket innebär tisdagsträning på totohallen. Det blev dock inte så mycket träning för mig och Chansa. Jag började med att fika medan jag hjälpte Jenny och Klumpen med några moment. Sedan tränade jag lite fotgående med Chansa och hon var riktigt duktig. Hon har nu löpt i drygt en vecka och nu börjar hon vara sig själv igen, d v s hon lyssnar på mig och är villig att samarbeta. 

 Vi tränade också lite kryp, vilket gick mindre bra. Hon var alldeles för het och kastade sig framåt utan att tänka efter vad hon höll på med. Vi tog en paus och fikade och pratade en lång stund istället tills vi bestämde att göra en platsliggning. Det gick bra, trots att det var många hundar, varav ett par var lite oroliga och inte låg helt stilla. Dock nosade hon lite grann, vilket hon gärna gör på totohallen. Det luktar antagligen väldigt gott på mattorna, som används både för hundträning och kaninhoppning. Men även om jag fick påminna henne om att inte lukta ett par gånger så låg hon väldigt stabilt och inte ens när en hund rusade upp och hundens matte föll (och, visade det sig senare, oturligt nog bröt handleden) visade hon minsta tendens till att vilja lämna platsen. 

Jag körde också rutan några gånger. Jag hade glömt min target, men jag la istället en leksak utanför rutan. Hon fick springa och ta den några gånger och sedan kommenderade jag "stanna" en gång och hon stannade jättefint mitt i rutan innan hon fick springa vidare och ta leksaken som belöning. Chansa verkar tycka att rutan är ett väldigt roligt moment, så jag tror att vi kan få till det riktigt bra med tiden. 

Idag gick jag och Chansa en långpromenad på två timmar innan jag tog bussen till jobbet. Det är så roligt att vara ute med henne nu när hon är normal igen. Jag började med att lägga ett spår till henne och sedan promenerade och lekte vi en stund innan vi gick spåret. Spåret var ca 500 m och jag la 5 föremål. Hon spårade mycket bra och hittade alla föremål, men liggmarkerade bara ett av dem. En fördel med att spåra på frostigt gräs är att man kan se var man har gått, så man kan se om hunden håller sig i spåret. Det gjorde Chansa, fast hon hann också med att i farten äta lite rådjursbajs här och där. 

 Bus med kongen.

Världens finaste hund.

 Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man koncentrera sig på att ligga stilla medan matte kastar grejer... 

 Står och väntar på att få hämta kongen som jag kastat iväg.

 Rivstart när hon äntligen fick lov att hämta den.

 Hämtar kongen. 

 Härlig höstdag.

 Full fart...

 ... för att kasta sig över kongen. 

 Chansa spårar. 

 Liggmarkerar en plastgrej som man ska stoppa i kundvagnar (den ligger under tassen och syns inte). 

Snyggaste mallen i världen.

Happy face. 

Sökträning

Jag brukar ju vanligtvis cykla till och från jobbet hela året, eftersom busstiderna är dåliga (om det ens gått någon buss). Men i höst har busslinjerna och busstiderna gjorts om och passar mig helt perfekt eftersom jag kan kliva på bussen här utanför och åka hela vägen till båda mina jobb och tiderna passar också bra. Så i vinter kommer jag att åka buss till och från jobbet istället och det känns faktiskt rätt skönt. Den enda nackdelen är att Chansa kommer att få vara hemma istället för att följa med på jobbet. Jag tycker att det blir lite för dyrt att ta henne med på bussen och jag jobbar ju ändå bara 6 timmar. 

Så i fredags fick hon vara hemma medan jag jobbade på förmiddagen och när jag kom hem gick vi en långpromenad på två timmar. Eftersom hon löper gick vi över legdorna till skogen, för där brukar vi aldrig möta någon. Chansa uppskattade att få springa av sig på öppna fält och i skogen ägnade vi oss åt lite letaövningar och balansövningar. 

 Chansa balanserar på en trädstam.

Vi hittade också ett bildäck liggande mitt i skogen, så jag lät Chansa leka med det. Hon kämpade och brottades med däcket en lång stund och hade väldigt kul. Jag passade också på att träna på att släppa däcket, lämna det och komma till mig innan hon fick sätta igång igen och det var inga som helst problem att få henne att släppa och lämna.

Dock var skogspromenaden i övrigt inte speciellt rolig. Normalt sett så brukar jag och Chansa vara ute tillsammans, d v s hon håller kontakt med mig genom att springa fram och tillbaka och "checka in"och vi hittar på saker tillsammans, men i fredags var hon rätt ointresserad av mig, även när jag hittade på saker. Vi gick en stig som vi aldrig gått förut och uppenbarligen brukar också rådjuren gå den stigen, för det var en massa rådjursbajs och Chansa lyfte knappt nosen från marken. Lyckligtvis så drar hon ju inte på viltspår och hon lydde på inkallning, men inte lika snabbt och alert som hon brukar.

Hon brukar i och för sig bli ganska luktfixerad och få fluff i öronen i början av löpet, så det var antagligen därför. Men det var inte alls lika kul som det brukar vara att gå i skogen, så vi gick ut på legdorna igen och gjorde bl a lite letaövningar i högt gräs och tränade dold platsliggning då jag gömde mig bakom ensilagebollarna. Då hade hon betydligt mer intresse av att vara med mig och samarbeta, så slutet av promenaden blev i alla fall bra.

På fredag kväll var jag ute och åt middag på Valentino med två jobbarkompisar och sedan gick vi Old Williams och drack ett par öl. Det blev dock en lugn kväll och jag kom hem rätt tidigt, så jag var pigg och alert till gårdagens sökträning.

Eftersom Chansa löper fick hon köra sist. Först fick hon 4 skick där hon skulle markera med fast rulle. På första figgen hade hon fastnat med benet i rullen, så figgen fick hjälpa henne lös. Andra figgen markerade hon bra. På tredje skicket gjorde hon ett helt fantastiskt snyggt framslag och när hon hittade figgen tog hon rullen i farten och kom tillbaka. På fjärde skicket gjorde hon också ett snyggt framslag, men när hon kom till figgen skällde hon till, men sedan tog hon rullen. På påviset stannade hon och satte sig ett par meter från figgen helt självmant. Moa, som figgade, sa att hon först blivit rädd och skällt till, men sedan gått fram och kollat, konstaterat att det var en människa och sedan tagit rullen.

Det hade börjat skymma och Chansa brukar bli lite "mörkrädd" i skymningen och dessutom brukar hon  bi lite extra fjantig när hon löper, så det var antagligen därför hon reagerade så. Hon gjorde sedan ett supersnyggt tomslag och nästa figge markerade hon fint. När vi var på väg tillbaka till stigen såg vi en kille komma gående på stigen. Han fortsatte förbi, men vek sedan in i rutan och började sätta upp snitslar (möjligen la han ett spår) och Chansa blev både förvirrad och förvånad över att det var någon som traskade omkring i rutan. När figgen fick göra en pop up fokuserade hon dock helt rätt och "glömde bort" honom. Det var meningen att det skulle bli sista skicket, men eftersom det blev lite strul så gjorde vi ett till på andra sidan och fick sluta passet med ett lyckande.

Chansa väntar på att starta sitt sökpass.

Tisdagsträning

Idag var det dags för vinterns första tisdagsträning på totohallen. Jag var där ganska precis kl 18 eftersom vi skulle lägga ut mattorna innan träningen, men mattorna var redan utlagda när vi kom dit. Vi vet inte vem som lagt ut dem och de var inte riktigt rätt utlagda, men det fick duga i alla fall.

Som vanligt blev det träning varvat med fika. Eftersom Chansa började löpa igår (tala om tur att hon väntade till dagen efter tävlingen!) så höll vi oss lite på vår kant och tränade. Första passet tränade vi mest bara fotgående och kontakt och det gick riktigt bra. Dock litar jag inte riktigt på henne nu när hon löper, så hon fick vara kopplad hela tiden. Andra passet blev det också mycket fotgående, men vi körde också lite framförgående och kryp. Krypet kommer att vara mitt stora projekt under inomhusträningen i vinter. Jag tror att hon kan få ett riktigt fint kryp med tiden, men det kommer att ta lite tid.

Tredje och sista passet körde vi när de flesta gått hem och då passade jag på att köra de moment som är svåra att köra när det är mycket folk och hundar, t ex apportering och rutan. Vi tränade på ingångar med apporten genom att hon fick springa runt en stolpe och det gick bra, förutom att hon har lite tugg precis när hon svänger in till sidan. Det får vi jobba på. När vi skulle göra rutan var hon lite överladdad och slog ner på targeten så att hon gled iväg långt ut på golvet där det inte ligger några mattor. Så istället stannade jag henne i rutan innan hon kom fram till targeten och det gick jättebra. Sista gången tog jag t o m bort targeten och skickade henne från ett annat håll och hon sprang ändå in i rutan och stannade när jag kommenderade. Momentet är förstås långt ifrån klart, men just nu verkar det lovande i alla fall :-)

Lydnadsklass 1

Idag har jag och Chansa varit i Drängsmark och tävlat lydnadsklass 1. Vi var där i god tid så jag anmälde mig på en gång och gick sedan ut och värmde upp. De hade lottat startordningen i förväg och Chansa och jag fick startnummer 22, d v s sist. Det var dock inte alla som kom, så i slutändan tror jag att vi bara blev 8 som tävlade. Jag var rätt nöjd över ett sent startnummer eftersom jag inte har hunnit med att varken träna eller motionera henne så mycket i veckan, så hon var väldigt uppe i varv. Eftersom vi var där i god tid hann jag dock träna en hel del med henne och belöna ordentligt med både boll och kamp och det fick henne att lugna ner sig.

Innan det var dags för platsliggning tänkte jag lägga en kort plats och belöna ordentligt så att hon skulle veta att det lönar sig att ligga, men det blev inte som jag hade tänkt mig. Jag la henne och lämnade henne och helt plötsligt kommer det en tollare farandes från skogen och in på planen mot Chansa, som inte klarade att ligga kvar. Jag fick dock snabbt tag på henne, men efter det kändes hon uppstressad och tittade sig omkring hela tiden.

På platsliggningen blev det någon miss i hur många hundar som skulle lägga, så första gänget bestod av 5 hundar och när det var vår tur så var det bara två hundar. Inte något jag klagar över :-) När vi ställde upp för platsen fixerade Chansa lite på tävlingsledaren när hon gick iväg och därför var jag rätt tydlig när jag la henne, så vi fick avdrag för dk eftersom jag böjde mig fram och tittade på henne när jag kommenderade.

Tandvisning har vi inte haft möjlighet att träna så mycket på och hon känner domaren väl, så hon reste sig och hoppade lite på henne. Domaren kunde i alla fall titta på tänderna utan problem.Sedan blev det en stunds väntan och jag varvade att stå och prata med folk med att köra lite fot, läggande och ställande med Chansa. Det största problemet kändes som att det var snön. Hon ville gärna sätta ner nosen i marken och lukta eller äta snö, men när det var dags för vår tur kändes hon ändå ganska fokuserad och vi gjorde ett riktigt fint lydnadsprogram.

Linförigheten gick verkligen jättebra, ända tills hon helt plötsligt satte ner nosen och nosade i några meter. När vi sedan gjorde halt gav jag ett fot-kommando och sedan var hon med lika fint igen. Läggande, ställande, inkallning och hopp gjorde hon bra och apporteringen gjorde hon helt perfekt.

Eftersom Chansa så lätt blir för uppjagad går det inte att berömma för mycket mellan momenten, så hon får bara muntligt beröm medan hon går fot till nästa moment. Men efter hoppet var jag så nöjd att hon varit så duktig att jag berömde henne ordentligt, vilket fick henne att spåra ur och hon sprang fram till tävlingsledaren, som höll på att sätta tillbaka brädor på hindret, och snodde en bräda av henne och rusade runt planen med den. Hon var inte heller allt för medgörlig när jag ville ta ifrån henne den, men till slut fick jag henne att stanna och släppa brädan. Det påverkade förstås betyget för helhetsintrycket, men hon hade i alla fall kul och det hade publiken också.

Chansa och jag fick ett förstapris och en andraplacering, vilket jag är jättenöjd med. Så här såg våra poäng ut:

Platsliggning: 9,5 dk huvud vid nerlägg.
Tandvisning: 7.5 reser sig, hoppar, får se tänder utan problem
Linförighet: 7,5 släpper ngt helt om, nosar, stretar, mestadels fin kontakt och pos.
Läggannde: 8,5 lite fördröjt lägg. Nosar till, dk uppsätt
Inkallning: 8 ngt lågt tempo, ss avslut
Ställande: 9 dk arm. Fin transport.
Apportering: 10 Mkt fint gripande & hållande
Hopp: 9,5 ss avslut. Bra tempo.
Helhetsintryck: 0 spårar ur e. hopp över hinder.
164,5 poäng

Chansa med sin pokal och godispåsen som hon vann. 

Jag är förstås jättenöjd över att ha fått ett förstapris, men det jag är allra mest nöjd över är att hon höll ihop så bra trots att det var en rätt stökig miljö. Elithundarna körde sin lydnad samtidigt på en annan plan det passerade folk och hundar mellan de båda planerna. Dessutom är det ju bostadsområden alldeles intill, så det var både folk och hundar som rörde sig i skogen runt planen. Hon stördes dock inte av något som hände runt planen (dock var hon lite fixerad på tävlingsledaren mellan momenten) och jag kände inte minsta oro över att tappa kontrollen (inte ens när hon flippade ur efter hoppet, för hon hade ju faktiskt fokus på mig även om hon sprang runt och "retades" med mig). Så även om vi inte hade fått något förstapris så hade det fått mig att känna mig som en vinnare :-)

Skogspromenad och spår

Idag åkte jag och Chansa med mamma till Lappvattnet och passade på att gå en skogspromenad. Vi promenerade myrvägen och så la jag ett spår på tallheden innan vi fortsatte att promenera bort mot sandtaget innan vi tog spåret. Spåret blev drygt 500 m långt och med sex apporter (tre brandslangsbitar, två skogspinnar och en vanlig spårpinne). Det fick ligga ca 45 minuter innan vi gick det. I början spårade Chansa fantastiskt bra, men mot slutet började hon snurra och hittade bl a ett renhorn som hon undersökte. Men mitt i allt snurrande hittade hon ett föremål, fast hon kom inte på det från det håll jag hade gått, och efter det spårade hon bra till slutet.

Förra veckan blev jag omkullsprungen av en vit herdehund som Chansa lekte med. Jag föll baklänges och eftersom jag hade kameran i ryggsäcken landade jag på den. Det gjorde rätt ont i ryggen och jag tappade nästan andan. När jag kom hem och kollade kameran så höll jag nästan inte på att få loss linsskyddet, så den har uppenbarligen fått en rejäl smäll, men den gick att använda. Idag tog jag med den på promenaden för att göra en ordentlig koll om den funkar och det verkar den ju göra.

 Chansa poserar.

 Busig hund.

 Snyggmallen.

 Tokvovve.

 Den lilla hunden och det stora trädet.

Full fart. 

Sökträning

I fredags cyklade jag och Chansa till veterinären för att vaccinera henne. Chansa uppförde sig helt perfekt i väntrummet. När jag skulle ta en kölapp stod en ung rottweilerblandis med sin husse vid disken, så jag platsade Chansa medan jag hämtade kölappen och trots att blandisen både skällde och gjorde lekinviter mot henne så låg hon kvar. Medan vi väntade passade jag på att väga henne och hon väger exakt lika mycket som hon gjorde sist vi var dit, 24,5 kg. Själva vaccinationen gick förstås helt problemfritt.

Efteråt gick vi till Björkis och köpte ett Back On Track-täcke. Jag köpte ett täcke till Chansa när hon var ca ett år, men det är lite för litet och jag har länge funderat på att köra ett BoT så nu gjorde vi slag i saken. Jag köpte också en kampleksak i skinn och en ny klicker, för jag hittar inte en enda av mina (fast nu när jag köpt en ny lär de börja dyka upp).

Igår var det lydnadstävling på klubben och jag skulle döma alla klasser. På förmiddagen körde vi elit och trean och på eliten bakdömde Frida med mig. På lunchen hann jag gå ut och träna lite med Chansa, som dock var lite för understimulerad för att riktigt kunna koncentrera sig. På ettan och tvåan bakdömde Linnea med mig och efteråt satt vi och diskuterade lite så jag hann inte träna som jag hade planerat. Chansa verkade dock ändå ganska nöjd och sov gott resten av kvällen.

Idag var det sökträning, så jag och Chansa cyklade upp på klubben för att hinna träna lite lydnad innan söket. Mest tränade vi på hoppet eftersom jag antagligen inte kommer att hinna upp på klubben och träna innan vi ska tävla. Alla andra moment kan jag träna hemma, men utan hinder är det svårt att träna på det. Fast det är ett moment som hon kan bra och tycker är kul, så det borde inte vara några problem.

Chansa gillar att hoppa. 

På söket fokuserade vi på att markera med fast rulle och Chansa var riktigt duktig. Första figgen fick peta lite på den fasta rullen, men annars funkade det klockrent. Dessutom var hon duktig också på att sitta kvar och vänta på att figgarna skulle komma fram innan hon fick gå dit och få belöning. Hon behöver dock mer träning på det och på att gå vid sidan tillbaka till stigen, men jag har hopp om att kunna tävla lägre sök till våren/sommaren.

Efter söket tränade jag lite mera lydnad och Chansa var mycket duktig. Hon hade fullt fokus på mig trots att Josefine och Dex och Andrea och Gnista tränade i närheten. Till och med när Gnista fick springa mellan slalompinnarna precis framför oss så tittade hon hela tiden på mig. Vi körde också platsliggning med störning av Dex. Först fick Josefine leka med Dex bredvid och framför henne och eftersom hon inte ens tittade på dem så gjorde vi det hela lite svårare genom att sätta Dex bakom henne och kalla in honom så att han sprang förbi henne. Inte heller det var några problem- hon tittade hela tiden på mig och det ryckte inte ens i henne. Hon fick sedan också ligga plats medan jag gjorde en hantering med Dex och jag var faktiskt väldig imponerad att hon kunde ligga kvar fast jag gick iväg med Dex och "umgicks" med honom.

Vi gick också lite fritt följ runt Josefine och Dex och hon tittade inte bort från mig en enda gång trots att vi passerade väldigt nära. Sedan tränade vi också tandvisning och det gick inte fullt lika bra. Hon är duktig på att sitta kvar när någon kommer fram till oss, men när de ska ta på nosen reser hon sig upp och går emot dem. Så vi tränade först bara på att Josefin kom fram och så belönade jag, sedan att hon kom fram och la handen på nosen och så belönade jag o s v ända tills hon faktiskt kunde göra en riktig tandvisning.

Vackert väder + ledig dag = långpromenad

De senaste dagarna har det varit ganska trist väder med regn, snö och snöblandat regn omvartannat. I söndags var det riktigt slaskigt, men trots det så cyklade jag och Chansa upp på klubben för att titta på MH och MT. Jag hade för en gångs skull ingen uppgift utan kunde bara gå med och titta, men det var inte så kul när det var så blött och kallt. Jag var genomblöt om fötterna redan innan jag kom dit och det blev inte bättre under dagen. Jag höll nästan med Erik, som sa att "det är bara du som är dum nog att komma hit bara för att titta".

Idag visade sig dock solen och eftersom jag är ledig så passade det ju bra med en långpromenad med både bus och träning.

 Bus med kongen.

Full fart tillbaka.

 Platsliggningsträning.

 Full fart.

Snabb i vändningarna är hon.

Chansa redo för uppletande i sitt nya snygga tjänstetecken.  

 Har hittat en grej och kommer in i full fart. 

 Min vackra hund.

 Flyger fram över ängarna.

 Glad hund.

 Fullt fokus på kongen som jag kastat iväg.

Hämtar kongen.