Monstermallen

Nu har jag varit ledig sedan i tisdags och det har varit väldigt skönt. Framförallt har det varit skönt att vara hemma när jag var ledig. Jag har ju inte haft tid att vara hemma och ha det lugnt och skönt med mina hundar speciellt mycket. I och för sig blir det väl inte så mycket lugn och ro när man ska springa ut med valpen så att hon får kissa stup i kvarten, men ändå... Hon är i alla fall väldigt duktig och har bara kissat inne en enda gång på tre dagar. Eller möjligen är det jag som är duktig på att springa ut och in med henne, för gjorde jag inte det skulle hon nog kissa inne oftare.

I tisdags och onsdags var vi på 33:an och tränade tillsammans med Lena och Aija. Med Chansa gjorde vi enkla inkallningar och så tränade vi lite på kontakt. Lyle fick träna på att ligga bredvid medan jag tränar med Chansa och det var väldigt svårt för honom. Men han fick förstås också träna en del. Självklart tränade vi fritt följ, främst helomvändningar, där han ofta hamnar lite för långt fram. Vi tränade också sitt under marsch, vilket han av någon anledning har väldigt svårt för. Men träningen går i alla fall framåt. Lite fjärrdirigering och några skick till rutan blev det också. Dessutom tränade vi en del på att sitta kvar, för det har vi problem med just nu (för mycket inkallningsträning, kanske?)

Jag tränar också lite grann hemma med Chansa. Mest blir det förstås sitt, ligg och kontaktövningar. Jag håller också på att lära henne att det lönar sig att komma till mig med sina leksaker och det börjar hon fatta. Jag hoppas också på att hon lär sig av att se att Lyle alltid kommer tillbaka med kastade bollar till mig. Eftersom jag haft problem med metallapporten både med Myrrha och Lyle så har jag redan nu börjat låta Chansa bära metallföremål.

Chansa apporterar en tesked.

Lyle börjar tycka bättre och bättre om Chansa och leker ibland med henne utomhus. Inne struntar han mest i henne, när han inte tycker att hon är pest och pina. För det mesta är hon dock ganska lugn inomhus, men då och då får hon galna ryck.

Chansa tar heller vägen genom vardagsrumsbordet än runt det...

Lyle grimaserar åt monstermallen, som skäller på honom.

Efter en tillsägelse slutar hon (för en stund).

Men när hon inte är monstermalle går det bra att mysa med henne i soffan.