Tävling

I helgen har jag och Lyle tävlat lydnadsklass III igen, den här gången i Åbyn. Det har ju inte gått så bra de tidigare två försöken och det gick inte så bra den här gången heller. Men trots att poängen faktiskt var lägre än när jag tävlade i Boden så är jag mycket mer nöjd med helgens resultat. Anledningen till det är att han den här gången var pigg, alert och samarbetsvillig även om det ändå blev en del nollor.

Jag var tävlingsledare för lydnadsklass II på förmiddagen så Lyle och Chansa fick sitta i bur i stugan. När det sedan, efter ganska lång väntan, var vår tur och vi ställde upp för sittande i grupp så ville Lyle bara lägga sig och äta snö. Då kom jag på att han inte druckit något på hela dagen, så förmodligen var han jättetörstig. Men han satt när jag lämnade honom och han satt nästan hela tiden; han la sig ett par sekunder innan tävlingsledaren sa att tiden var ute.

Platsliggningen gick inte så mycket bättre. Han var orolig, reste sig upp och la sig igen och åt snö. Tyvärr har jag ju inte haft så mycket möjlighet att träna platsliggning på onsdagarna eftersom jag är med i onsdagsgruppen och i stort sett inte har någon annan att träna med heller. Sist vi la platsliggning på onsdagsträningen var det två hundar som började slåss, så det skulle kunna vara så att han känner sig otrygg p g a det. Men han känner sig ju rent allmänt otrygg med andra hundar, så det är nog det vi behöver träna på.

Innan det var vår tur på planen fick han dricka lite vatten för att minimera risken för snötande och när jag värmde upp honom kändes allt väldigt bra. På fria följet var han med och hade fin kontakt hela tiden, så det var jag jättenöjd med, trots ett par missar, t ex att han inte satte sig efter stegförflyttningen bakåt. Inkallning med ställande och läggande har ju varit lite av ett problemmoment, speciellt då ställandet. Men nu var det läggandet som krånglade och jag fick säga "ligg" en gång till innan han la sig.

Rutan var lite av en besvikelse. Det är ju hans favoritmoment och han är så duktig på det när vi tränar, men på tävling lyckas vi aldrig få till det. Den här gången försökte han först apportera konen som markerade var vi skulle stå och sedan sprang han ut och busade och åt snö, så jag avbröt momentet. Hoppapportering är ett annat av hans favoritmoment och eftersom han redan var rätt uppe varv så såg det ut som att han tänkte springa förbi hindret på tillbakavägen så jag klämde i med ett "hopp", så han hoppade, men han busade lite med apporten vid avlämnandet.

Metallapporteringen har ju varit vårt stora problemmoment, men otroligt nog fick vi faktiskt betyg på det. Visserligen skällde han först på apporten och han morrade och ruskade lite på den när han lyfte upp den, men jag är jättenöjd att han utförde momentet. Jag trodde faktiskt inte att vi någonsin skulle lyckas få poäng på det momentet.

När tävlingsledaren höll på att lägga ut vittringsapporterna fick Lyle syn på Hades och Bixa på vägen precis utanför planen och jag kände att han blev väldigt störd av det. När jag kommenderade hörde han mig inte, utan satt som klistrad vid mitt ben och eftersom jag inte är säker på att han ens sett tävlingsledaren lägga ut apporterna försökte jag inte tjata ut honom, eftersom jag var rädd att han skulle ta det som att jag uppmuntrade honom till att ge sig på Hades.

När det var dags för fjärren hade han dock släppt fixeringen på Hades, vilket jag faktiskt var lite förvånad över. Men han var lite överspeedad och på första ställandet tog han ett par skutt framåt, så där hade vi ju ännu en nolla. Men jag är ändå rätt nöjd eftersom jag kände att jag hade honom med mig hela tiden (utom vid vittringen, men det släppte han ju) och de missar vi gjorde berodde på att han var lite väl pigg och inte tvärtom.

Så här såg poängen ut:
Sittande i grupp 0 ligger
Platsliggning 0 står, ligger
Fritt följ 7,5 pos., sitter ej, snett sätt
Sättande 10
Inkallning med ställande och läggande 7,5 segt läggande
Rutan 0 utför ej mom
Hopp-apport 8 lite bus
Metallapportering 5,5 ljud, tappar, bus
Vittringsprov 0 dk, avbryter
Fjärrdirigering 0 utför ej mom tillfreds
Summa: 125

Men även om det inte gick bra för oss så gick det bättre för andra. I trean vann Camilla och Bixa på 304 poäng och Martha och Idefix blev tvåa på 291. Sanne och Tile gjorde också en imponerande debut i eliten med ett förstapris på mycket bra poäng och i lydnadsklass I tog Agneta och Moddy ett förstapris på bra poäng.

Fortfarande sjuk

Det händer inte mycket hos oss just nu, för jag är fortfarande inte frisk. Det har nu gått 1,5 vecka sedan jag orkade gå en långpromenad med hundarna, men jag är faktiskt lite förvånad över hur bra det går. Chansa är lite jobbig och det händer att hon får för sig att kampa med soffkuddarna, springa fram och tillbaka mellan ytterdörren och vardagsrumsfönstret eller kasta tuggben omkring sig, men jag hade faktiskt väntat mig att hon skulle bli värre.

Utomhus är hon dock riktigt jobbig och hon både drar och kampar med kopplet. Hon var likadan när hon hade sytt tassen och skulle vara i stillhet i 10 dagar, så det är väl sådan hon blir om hon inte får röra på sig tillräckligt.

Men vi har i alla fall tränat lite grann inomhus. Igår fick jag ör mig att börja klossträna henne för att hon ska få bättre bakdelskontroll i ingångarna. När jag började lära henne att komma in i rätt position funderade jag på att använda kloss, men jag valde bort det och lärde in det på annat sätt. Igår fick jag dock som sagt för mig att börja klossträna och jag valde ett videoband (SKK:s Välkommen valp) som kloss, för jag har ändå inte någon video att se filmen på. Men efter några försök la jag ner projektet.

Klossträning funkar säkert jättebra på hundar som inte tar i med 110 % hela tiden, men Chansa kastade sig först över videobandet och tuggade på det och kastade upp det i luften. Sedan förstod hon att hon skulle sätta tassarna på det, men det gjorde hon med sådan kraft att hon gled över hela köksgolvet varje gång. Vi får helt enkelt lära in bakdelskontroll på annat sätt.

Vi kämpar på med apporteringen men Chansa är alldeles för intensiv. Det är irriterande och frustrerande att hon kan sitta lugnt medan jag håller fram apporten och inte ta den förrän jag säger till, men så fort hon får ta den studsar hon upp och hugger den med hela munnen och jag tror knappt att hon har fått in den i munnen förrän hon börjar tugga.

Lyle är i alla fall riktigt duktig på att apportera:

Lyle tränar på att hålla fast jag lägger godis på apporten.

Lyle gör även framsteg med metallapporten och i morse fick vi beröm för vår snygga fjärrdirigering av en kvinna som cyklade förbi (samma kvinna som varnade oss för glasbitarna på fotbollsplanen). Jag är väl i och för sig inte helt nöjd med fjärren, men den är i alla fall okej. Jag hoppas dock att jag blir frisk mycket snart så att vi hinner gå ut och träna inkallning med ställande och läggande och rutan innan tävlingen.

I kväll var det möte på klubben, eller snarare möten. Jag är ju med i både tävlingssektorn och onsdagsgruppen och det slumpade sig så att båda hade möte i kväll, dock inte på samma tid. Jag var först med på tävlingssektorns möte där vi bl a planerade för årets funktionärsfest, och sedan på onsdagsgruppens möte, där jag missade allt väsentligt. Efter mötena fick Chansa springa av sig lite tillsammans med Jackpot och hon blev faktiskt lugnare av det. Hon har sovit hela tiden sedan vi kom hem.

EFIT

Idag är det Ett Foto I Timmen och eftersom jag för en gångs skull är ledig när det är EFIT så bestämde jag mig för att vara med, men eftersom jag är sjuk blev det en väldigt tråkig och händelselös dag.

9.00 (fast jag trodde att den var 10.00): Morgonrastning av hundarna.

10.00 Spelar Jewel Quest 4

11.00 Dags för lite nässpray.

12.00 Lunchdags

13.00 Svarar på mail.

14.00 Ropar in Chansa som suttit ute en stund.

15.00 Har klippt håret på en framtass; nu återstår att klippa håret på tre tassar och sedan klippa klorna. Låter lätt, men det är det inte med en hund som är så sjåpig och rädd om tassarna som Lyle är.

16.00 På väg ut på en cykeltur med Chansa och tog vägen förbi Krysset för att köpa middag. Hennes andra cykeltur gick väldigt bra; hon kampade inte med kopplet en enda gång och
mestadels sprang hon vid sidan utan att dra eller hoppa.

17.00 Nu är det Chansas tur att få klorna klippta, vilket tog några minuter jämfört med drygt en halvtimme med Lyle (fast då behöver hon förstås inte klippa något hår i tassarna).

18.00 Övar lite på att använda kameran genom att fota blommorna jag köpte i fredags.

19.00 Spelar Fate. Man måste ju bara älska ett spel där man får ha en hund!

20.00 Tar en varm och skön dusch.

21.00 Tittar på senaste avsnittet av The Event, men Lyle är ganska ointresserad och sover gott i sitt hörn.

22.00 Tänder ljus och fortsätter att se på TV.

23.00 Kvällsraster hundarna var för sig. Att fota Lyle i mörkret funkar inte så bra, så därför får den sista bilden idag bli på Chansa.

Blommor

Jag är fortfarande sjuk, så det händer inte mycket hos oss just nu. Hundarna får korta rastningar och lite träning inomhus. Idag har jag och mamma varit och handlat och eftersom de hade billiga snittblommor köpte jag en bukett för att passa på att öva lite med kameran nu när jag inte har så mycket annat att göra. Jag har tagit en massa bilder och några blev faktiskt riktigt bra.

Några alstromeria från mammas bukett.

Gerbera.

Två gerberor (heter det så i plural?)

Ros

Jag fick också idén att fota en av hundarna med en ros i munnen. Valet föll ganska naturligt på retrieverblandningen eftersom mallemonstret inte ens kan ta en metallapport i munnen utan att tugga. Det visade sig dock lättare sagt än gjort, för Lyle var inte alls samarbetsvillig. Först bröt han av den och vid senare försök demolerade han den totalt. Själva blomman var dock relativt välbehållen så den har jag lagt undan för kommande fotoexperiment.

Lyle med rosen innan han förstörde den.

Ettårsvaccination

Igår var jag och Chansa hos veterinären för hennes ettårsvaccination. Hon blev lite uppjagad när vi kom in i väntrummet; det fanns ju både andra hundar och katter där. Men hon kopplade av ganska snabbt och la sig ner. När det blev vår tur hälsade hon glatt på veterinären. Chansa var inte speciellt intresserad av att stå stilla på bordet medan veterinären lyssnade på hjärtat och kände igenom henne, men sprutan hon fick i nacken märkte hon aldrig av.

Jag passade på att fråga veterinären om jag borde vara orolig över att hon inte löpt än, men hon tyckte inte att det fanns någon anledning till oro. Dock är jag fortfarande orolig för att hon ska börja löpa lagom till MH:t, men det är ju en annan sak.

Det är rätt kul att gå till veterinären med en hund som bara tycker att det är kul. Myrrha hatade att gå till veterinären, förmodligen för att vi var där så ofta och de ofta gjorde otrevliga och smärtsamma saker med henne. Lyle är bara allmänt sjåpig, så han gillar inte heller att gå dit. Men Chansa gör som hon alltid gör- kastar sig in med glädje och iver.

I övrigt har vi inte gjort mycket den här veckan. Jag har varit (och är) jätteförkyld, så det har mest blivit rastning av hundarna och lite lydnadsträning inomhus. Jag tragglar apportering med Chansa, men det känns som ett evighetsprojekt. Vi tränar också lite position och ingångar samt sitta och ligga kvar och det går riktigt bra. Med Lyle finputsar jag på fjärren och vittringen eftersom jag planerar att tävla snart och självklart nöter vi också på detaljer i fria följet.

Tyrannens Chica Chansa 1 år!

Tänk vad tiden går fort! Idag fyller Chansa 1 år, men det känns som det var alldeles nyss jag fick hem den söta lilla valpen. Söt är hon fortfarande, men särskilt liten är hon inte längre. Jag är i alla fall jätteglad att hon till slut blev min, trots att det först inte fanns någon tikvalp till mig.

Hon är precis lika pigg, livlig och arbetsvillig som jag önskade. Hon är orädd, självsäker och trygg och dessutom är hon världens gosigaste hund som gärna ligger på rygg i knät och myser. Hon är också social även mot andra, både folk och hundar. Sedan så är hon förstås också världens vackraste malle. Jag kunde inte ha fått en bättre hund!

Som vanligt när mina hundar fyller år har Chansa i kväll fått en hel skål med popcorn. Det var något som Jonas började med när Myrrha fyllde år och som jag har fortsatt med. Chansa såg lite tveksam ut när jag ställde ner popcornskålen och precis som Myrrha gjorde så åt hon ett popcorn i taget. Hon gav dock upp när hon ätit halva skålen, så Lyle har också fått lite popcorn fast det inte är hans födelsedag.

Jag har sedan jag fick henne kallat henne valpen, men jag hade tänkt att sluta med det när hon började löpa. Dock har hon inte löpt första gången än, men jag tror att jag måste sluta kalla henne för valpen nu när hon faktiskt är ett helt år gammal.

Trots att det känns som att det var alldeles nyss som jag hämtade hem henne så har det ändå hänt en hel del under året. Hon har växt en hel del, förstås, och vi har varit ute och rest och åkt bil, båt, tåg och buss och varit på Tåmelägret. Hon har tränat en del lydnad, spårat och börjat träna sök. Hon har också fått känna på hur det är att vara skadad. Hon har också ofta blivit fotograferad och även om de flesta bilder från hennes valptid försvann i datakraschen så finns i alla fall några kvar.

Chansa 8 veckor. Tänk att hon var så liten en gång i tiden!

3 månader och hur söt som helst.

4 månader och kamplusten börjar vakna på allvar.

5 månader och lite dålig på att äta, därav de lite väl synliga revbenen

6 månader och lekfull.

7 månader, har sytt en sönderskuren tass, måste ha tratt och hållas i stillhet.

8 månader, på skogspromenad.

9 månader, poserar på fotbollsplanen.

10 månader, tränar platsliggning.

11 månader, på sökträning

Tyrannens Chica Chansa 1 år

Grattis till Chansa och hennes syskon på 1-årsdagen!

Lydnadsdomarutbildning

På fredag eftermiddag åkte jag, Martha och Frida mot Åsele där vi skulle gå utbildning för att bli lydnadsdomare. Strax innan vi skulle åka började det snöa och det snöade ordentligt hela vägen, vilket gjorde att vi blev ganska mycket försenade till Åsele.

Vid det laget var jag ganska trött, så jag lärde mig nog inte så mycket av det vi gick igenom under kvällen. Det var därför rätt skönt när vi slutade och vi fick gå och lägga oss. Vi hade gjort det enkelt för oss och sov på tältsängar i klubbstugan. Förutom Chansa var även Catarinas hund i stugan över natten och det funkade bra. Sedan vi väl gått och lagt oss sov Chansa som en liten gris.

Igår fick Chansa sitta en hel del i bilen medan vi hade teori och videobedömning hela dagen, men hon fick vara inne ett tag på eftermiddagen eftersom jag tyckte synd om henne. Det var i och för sig inte speciellt kallt för det har varit soligt och fint vinterväder hela helgen. Efter att vi hade åkt in till Åsele centrum och ätit middag gjorde vi vår kvällsuppgift och gick sedan och la oss. Det är sällan jag går och lägger mig så tidigt, men efter att ha så mycket information att smälta var det ganska skönt att lägga sig tidigt.

Idag har vi haft en del teori, men även varit i ridhus och dömt ett antal hundar i alla lydnadsklasser och det var väldigt givande. Det är alltid intressant att höra hur andra tänker och resonerar och det är också väldigt nyttigt att öva på att döma. Det är inte så enkelt som man kan tro (vilket jag i och för sig redan visste eftersom jag "lekt" domare på lydnadscupen ett antal gånger). Nu blir det en del pluggande av regelboken ett tag fram till det teoretiska provet.

Lite bilder från helgen:

Chansa i bilen, där hon tillbringat en hel del tid.

När man slipper sitta i bilen måste man springa fort, fort, fort tycker Chansa.

Men hon kan också stå stilla i några sekunder.

Idag på lunchen fick hon springa av sig lite med holländarna Bora och Lea och aussien Meja.

Full fart på hela hundgänget.

Chansa gillade att busa med hundar som var lika snabba (dock inte lika smidiga) som henne.

Bilfärden hem igen gick betydligt bättre eftersom vädret var bättre, men det blev ändå ganska sent. Det var skönt med ett varmt bad och nu är det dags för sängen och senaste avsnittet av The Big Bang Theory. Chansa sover redan som en stock och lyfte knappt på huvudet när jag nyss föreslog att vi skulle gå ut en sista sväng innan läggdags.

Första cykelturen

Idag har jag haft lite annorlunda arbetstider, så istället för att jobba hela dagen jobbade jag på förmiddagen, var ledig några timmar på dagen och så jobbade jag på kvällen eftersom Frösunda hade surströmmingsfest. Eftersom det var kyligt men soligt idag blev det förstås en promenad med Chansa (Lyle är ju hos mamma) under dagen.

Det är inte speciellt långt till skogen, men det är rätt tråkigt att gå på gångvägarna dit och dessutom måste man gå förbi skolan så Chansa kan inte vara lös. Eller det kanske hon skulle kunna, men jag vill inte ta risken att hon skrämmer något barn eller stjäl deras fotboll eller nåt liknande, så jag håller henne alltid kopplad när vi går förbi där på veckodagarna.

Men idag bestämde jag mig för att ta cykeln istället för att gå den tråkiga sträckan till skogen. Chansa är ju fortfarande ung och man ska väl egentligen inte cykla med hundar under ett år (och det är ju hela fyra dagar kvar till hennes ettårsdag), men
det var en ganska kort sträcka och inte i något högt tempo. Nästa år vill jag gärna kunna cykelmotionera henne så jag vill börja vänja henne lite redan nu innan det blir vinter.

Den första biten gick jag med cykeln, dels för att värma upp henne och dels för att vänja henne vid att vara på höger sida om cykeln. Det var ganska krångligt; hon stressade upp sig och kampade med kopplet och hon sprang framför framhjulet så att jag körde på henne flera gånger. Men när jag väl började cykla gick det mycket bättre. I början försökte hon hoppa mot cykeln eller kampa med kopplet, men när jag sagt åt henne några gånger insåg hon att det nog egentligen var roligast att bara springa bredvid.

När vi kom till skogen parkerade jag cykeln och så promenerade vi istället. Vi var ute i ca 2 timmar i det vackra vädret och kameran hade jag förstås med mig. Chansa börjar bli en riktig modellhund. I vintras var det i princip omöjligt att få henne att vara stilla länge nog för att ta en bild, men nu poserar hon gärna framför kameran.

På vägen till skogen träffade vi på den här söta lilla igelkotten.

Snygga Chansa framifrån.

Jag lyckades till och med ta en bra bild stående från sidan.

Sittande Chansa.

Fotomodellen Chansa poserar.

Sjuka människor!

I morse gick jag en promenad med hundarna till fotbollsplanen för att träna lite grann. Hundarna var lösa och busade och när jag kom fram till fotbollsplanen sprang de dit före mig. Då kom en kvinna cyklande och ropade till mig att koppla hundarna för det fanns glas där.

Hon brukade själv träna sin hund där och igår kväll hade hennes kompis hund skurit sig på en flaskbotten. De hade hittat fyra flaskbottnar gömda i gräset och övertäckta med löv, men vid sidan om fotbollsplanen stod en drickesback och vid den en stor hög med krossat glas från flaskorna som de tagit bottnarna ifrån. Uppenbarligen är det en utstuderad plan för att skada hundar. Igår flyttades fotbollsmålen för att tas in, så tydligen är det slut på fotbollsträningen för i år men jag undrar om den/de som lagt ut flaskbottnarna tror att de magiskt försvinner under vintern. Annars finns det ju stor risk att även människor blir skadade.

Nu kommer jag inte att våga träna någonstans i området, för man vet ju inte om det bara är på fotbollsplanen det ligger glas. Det blev därför ingen träning för någon av hundarna idag. I eftermiddag åkte Lyle till mamma för att vara där i helgen då jag ska på lydnadsdomarutbildning. Chansa har fått följa med på onsdagsträningen, men eftersom det var lydnadscup var jag upptagen med annat hela kvällen.

Det var inte tänkt att jag skulle vara ute på planen, men på grund av olika omständigheter blev det så att jag var tävlingsledare i ettan och domare för tvåan. Jag var därför inte ordentligt klädd, så det blev kallt att stå ute i ett par timmar. Nu är i alla fall lydnadscupen över för i år och den totala lydnadscupvinnaren blev Sanne och Tile, tätt följd av Viktor och Idefix samt Ulla-Britt och Vilja. Grattis till dem!

Chansa har dock inte blivit utan träning tidigare i veckan. I söndags var det sökträning på schemat. Jag körde mest markeringsövningar med Chansa. De första övningarna gick bra och hon siktar in sig på att ta rullen när hon kommer. Hon kommer också tillbaka till mig med den, i alla fall så länge figuranten är nära. Men så fort man ökar avståndet så tar hon rullen, springer mot mig, vänder när hon är en bit ifrån, släpper rullen och springer tillbaka till figuranten. Jag måste fundera lite på hur jag ska lösa det problemet.

Vi har också tränat lite lydnad och hon gör stora framsteg, framför allt i fria följet. Det som vi dock har lite problem med är moment där hon ska vara stilla, som platsliggning och sitta kvar. Dels beror det på att jag inte varit särskilt bra på att träna på de momenten och dels beror det på att hon är en aktiv hund som inte gärna är stilla några längre stunder utomhus. De senaste dagarna har jag därför haft fokus på de momenten i träningen.

Jag tränar på att hon ska sitta och ligga aktivt och hon blir bättre och bättre på det, men att hon ska ligga stilla i 3 minuter på tävling känns ganska avlägset (fast nästa apelltävling känns också ganska avlägsen; det är nog inga apelltävlingar förrän i maj). Träningen med Lyle går också bra och med honom har jag en tävling inplanerad i en nära framtid, så jag hoppas att vi då kan få ett förstapris i trean så att vi kan satsa hårt på elitmomenten i vinter.

Det känns lite tomt att bara ha en hund hemma. Att inte ha någon alls skulle vara ännu tommare, men Chansa var billig, för att inte säga gratis, en stund när vi var på klubben ikväll. Jag gick en sväng i skogen och rastade henne innan lydnadscupen började och då passade hon på att rulla sig i bajs. Och inte nog med att hundskrället stank; hon hade fullt med bajs på halsbandet, speciellt i ringen så jag kunde inte koppla henne utan att själv få bajs på fingrarna.

Men det gick i alla fall att ta i henne på ett annat ställe på halsbandet så att jag kunde leda in henne i stugan och tvätta av henne det värsta. Fast hon luktade illa, så när vi kom hem blev det bad. Tack och lov att hon är så medgörlig och går in i badrummet självmant och står stilla när man badar henne (Lyle är inte alls lika medgörlig). Nu ligger hon och sover, söt som en liten ängel. Tänk vad skenet kan bedra!

Långpromenad

Idag blev det en långpromenad med hundarna i skogen. Solen lyste, men det var ganska kallt och snön från igår låg kvar (fast den var mer som is än snö). Förutom kameran tog jag också med mig de små mjukdjuren som jag köpte på IKEA och tränade lite uppletande.

Flygande Chansa.

Snyggaste Chansa.

Bäst att passa på att fota Lyle innan snön kommer och det blir i princip omöjligt att få bra bilder på honom.

Finaste lakritstrollet.

Full fart som vanligt.

Lyle har hittat ett av fyra föremål.

Chansa hittade också sitt enda föremål.

Vi var ute i ca 2,5 timme så nu är hundarna trötta och nöjda. Jag är inte trött, men jag borde ändå sova ett par timmar eftersom jag ska jobba i natt. Dessutom börjar jag jobba kl 13 i morgon, så det blir inte så många timmars sömn.