Junitävlingen

Nu är junitävlingen över för den här gången och det känns skönt att få koppla av lite, i alla fall tills nästa tävling i augusti. Vädret var med oss på fredagkväll, då det var riktigt soligt och fint, och på lördagen, men idag har det regnat hela dagen.

I fredags blev det en fullspäckad dag. Först jobbade jag på morgonen och cyklade sedan direkt därifrån till Medlefors för att vara med på friluftsdagen (som dock mestadels blev inomhus p g a vädret). Lärarlaget tävlade mot klasserna i fotboll, tavelmålning, tårttävling samt tipsrunda. Hur det nu gick till så blev jag med i fotbollslaget, trots att jag talade om att jag verkligen inte kan spela fotboll. Men jag gjorde i alla fall nästan mål och lyckades i alla fall springa och vara i vägen för det andra laget.

Efter att ha stannat kvar för att titta på genrepet inför spexet cyklade jag hem, bytte kläder och hämtade Chansa för att cykla upp på klubben för att märka upp planen för eliten. Tävlingsledaren för trean och eliten kom nämligen hela vägen från Blekinge och skulle inte hinna i tid för att märka planen. Sedan dömde jag ettan och tvåan och så snart tävlingarna var klara cyklade jag hem med Chansa, duschade och bytte kläder och cyklade iväg till vårfesten på Medlefors. Festen var kul och jag kom inte hem förrän halv två.

Klockan sex ringde sedan klockan och det var dags att stiga upp och cykla till klubben. Jag skulle vara skytt på rapporten och det var en alldeles lagom uppgift. Jag hittade en varm och solig plats och hade det riktigt skönt ute i skogen. Sedan var jag mottagare på budföringen och tävlingsledare på uppletandet och då fick Chansa följa med och valla rutan. Annars fick hon vara i en kurslokal bakom kompostgaller en stor del av dagen. Efter tävlingarna stannade jag kvar och tränade lite lydnad innan vi cyklade hem igen.

Idag behövdes jag inte på klubben så tidigt så vi sov till klockan sju och var på klubben vid åtta. Då var det ganska lugnt där, eftersom de flesta var ute i skogen, så vi fikade lite och sedan körde jag och Lena budföring med Chansa och Malle. Jag tränade också lite lydnad med henne. Bland annat så tränade jag platsliggning och jag gick ifrån henne ca 10 m. Hon låg i två minuter utan att visa någon tendens till att kliva upp/sticka, trots att det kom en bil, som det klev ut folk ur, och hon såg Lena och Malle busa på den andra planen. Det verkar ju trots allt som att även Chansa kan lära sig att ligga stilla.

Jag hade väldigt lite uppgifter under dagen; jag var bara tävlingsledare på uppletandet efter lunch, så Chansa har inte behövt sitta instängd så mycket. Hon har verkligen uppfört sig bra hela helgen. Hon har varit tyst och snäll när hon varit instängd, men framför allt så har hon varit lugn. Hon har legat stilla och kopplat av, trots att andra hundar har varit inne i stugan. Det känns också väldigt skönt att jag numera inte behöver hålla i kopplet precis hela tiden, t ex när äter eller fikar. Det går också att lägga henne och gå iväg och göra annat, vilket hade varit helt omöjligt bara för någon månad sedan.

Chansa har också skaffat en ny vän under helgen, Zingo. Han var lite skeptisk först och tyckte att hon var lite väl intensiv, men sedan han vant sig lekte de lite grann. I kväll har Chansa mest legat och sovit. Jag har tagit ett varmt bad och tinat upp lite efter att ha stått ute i regnet, så nu tänker jag också sova eftersom det är arbetsdag i morgon. Sista arbetsveckan innan semestern, vilket känns helt ofattbart med tanke på att det är fortfarande är så kallt. 

Datakrångel

Igår var jag ledig för första gången på hur länge som helst. I alla fall kändes det så. Bäst av allt var det att det inte bara var onsdag utan det var också en röd dag, vilket innebar att det inte var någon gräsklippning. Jag brukar ju vara ledig på onsdagar och varje tisdagkväll ser jag fram emot sovmorgon, men det blir aldrig någon eftersom de klipper gräset här utanför varje onsdag morgon mellan ca 7.00 och 8.00. Utom då igår, eftersom det var nationaldagen!

Jag sov därför ganska länge och när jag vaknade var det fortfarande regn och tråkigt väder, så vi tog det lugnt hela dagen tills det var dags att bege sig ut i skogen för att spåra tillsammans med min appellkurs och P-O. Vi åkte ut till ett mycket fint ställe, där det fanns en grillstuga där vi gjorde upp eld och grillade korv. Fast vi fikade inte bara, utan spårade också. Även Chansa fick spåra lite. En av kursdeltagarna gick ut ett appellspår till henne och jag la ut ett till hans hund.

Chansa fick en bit av en tennisboll och en liten bit av en brandslang i spåret och en liten spårpinne i slutet. Hon fäste på spåret direkt jag släppte på henne, trots att det var någon annan som gått ut spåret, och hon hittade alla föremål och tog vinklarna jättebra. På ett ställe vek hon av från spåret för att nosa väldigt intensivt på ett ställe. Det var dock ganska tydligt att hon gjorde något annat än spårade, så jag avbröt henne och tog med henne tillbaka till spåret och då började hon spåra på en gång.

Kursdeltagarnas hundar spårade också väldigt bra och sedan körde vi budföring också. När vi var klara fick även Chansa springa en budföring med Eva som mottagare. Hon springer som en galning och tendenserna till att tjuvstarta har nästan upphört. Det finns alltså hopp om att hon ska klara specialen i alla fall :-)

Idag har jag jobbat hela dagen och sedan skulle jag iväg nästan direkt igen för att äta middag med jobbet. Men jag hade ungefär en timme på mig att aktivera Chansa, så vi cyklade till skogen, promenerade lite längs en stig som vi aldrig gått förut, tränade uppletande och cyklade hem igen innan jag bytte kläder och gav mig iväg. Jag var lite orolig att hon skulle bli stressad av att jag kom hem och for så snart igen, men det gick hur bra som helst.

Jag hade kameran med mig ut och tog en del bilder, men när jag skulle flytta över dem till datorn funkade det inte. Det var likadant när jag skulle fixa med bilderna från kennellägret, så något är uppenbarligen fel. Men jag vågar inte försöka fiffla med det innan jag gjort back-up (det har jag inte gjort på väldigt länge), så när jag får tid ska jag söka kunnig hjälp ( d v s Jonas). Men därför blir det inga bilder i dagens inlägg.

Regn och rusk

Vädret är verkligen dystert och deprimerande just nu. I lördags var det en riktig höststorm med regn och blåst. Jag jobbade hela dagen, men även om jag inte hade gjort det hade det inte blivit någon långpromenad. Jag brukar inte bry mig om regn, men blåst gillar jag inte, särskilt inte när det blåser stormvindar. Dock passade jag på att träna lite lydnad när jag kvällsrastade Chansa vid halv tolv. Vi körde lite fritt följ och läggande och det gick bra. Att det var blött i gräset brydde hon sig inte om.

I söndags blåste det också ordentligt, fast något mindre än kvällen innan, och regnet bara öste ner. Det var inte särskilt roligt att stiga upp strax efter klockan sex på morgonen, titta ut och se vädret och veta att man ska vara ute hela dagen. Jag var testledare på vårt MH och jag var genomblöt redan efter första hunden. Dock minskade regnet något efter lunch och det var jag tacksam för.

Chansa fick sitta i en kurslokal, instängd bakom kompostgaller. Det brukar funka bra när jag inte är inom syn- eller hörhåll, men då hon ser/hör mig skäller, gnäller och piper hon ofta. Men i söndags hörde jag inte ett enda ljud från henne och Torsten frågade vad jag gjort med hunden eftersom hon höll käften.

Och det var inte bara när hon var instängd som hon uppförde sig bra. När vi var klara fick hon vara lös och följa med ut och riva banan. När jag sedan gick in igen var Ella inne i stugan, så jag la Chansa och där låg hon jättesnällt medan jag stökade på med annat. Jag var så imponerad av henne, för hon har ju verkligen haft svårt att vara lugn i närheten av andra hundar. Men hon låg till och med kvar när Ella gick fram och nosade på henne!

I kväll har jag haft sista lydnadstillfället på appellkursen, så jag och Chansa cyklade dit så att jag skulle ha lite tid till att träna lite innan. Vi blev dock lite sena, så vi hann inte med något långt lydnadspass, fast hon fick också komma ut och visa läggande och lite detaljer i fria följet för mina kursdeltagare. Hon fick också demonstrera budföring och det gjorde hon mycket bra. När vi hälsat på mottagaren och ställt upp för att skicka gick Annika och Kurri förbi strax bakom mottagaren, men trots det var Chansa fokuserad på mottagaren och sprang dit hur bra som helst utan att bry sig om Kurri. Hon sprang också tillbaka till mig och tillbaka till mottagaren en gång till utan att bry sig, men när budföringen var avslutad och jag inte gav henne någon annan uppgift drog hon iväg till Kurri.

Nu ligger hon på rygg i soffan och sover. I morgon ska vi ta en mycket efterlängtad sovmorgon (i alla fall har jag längtat efter det) eftersom jag faktiskt för en gångs skull är helt ledig. Det verkar också som att vädret ska bli ganska bra i morgon, så det blir förhoppningsvis en bra dag.

Cykeltur

I onsdags cyklade jag och Chansa upp på klubben och vi hann också med ett träningspass innan städkvällen började. Det gick något bättre än i tisdags, men det var långt ifrån bra. Igår tränade jag också ett par korta pass, som inte heller gick speciellt bra. Hon var ofokuserad och okoncentrerad och inte blev det bättre av att det kom en katt, som satte sig och tittade på oss.

Idag har jag och Chansa tränat ett kort pass på eftermiddagen och även om hon var lite ofokuserad så verkar det i alla fall som att vårt nötande på snabba lägganden har gett resultat. I kväll cyklade vi en sväng längs strandpromenaden. Det var riktigt fint ute och vi cyklade över Älvsbackabron, tog strandpromenaden till Lejonströmsbron och cyklade sedan tillbaka längs strandpromenaden på andra sidan älven.

Vi stannade också två gånger så att hon fick bada lite grann. Det verkar dock fortfarande vara lite för kallt. Hon simmade ett par vändor, men sedan ville hon inte gå i trots att jag kastade en pinne. Jag lyckades också, än en gång, få ett finger i kläm mellan hennes tänder och en pinne. Vid det här laget borde jag veta bättre än att hetsa henne med pinnar, men är man dum så är man...

 Det blödde en hel del, men som tur var hittade jag ett gammalt kvitto i väskan så att jag kunde torka bort det värsta. Ett tag hade jag väldigt ont i tummen och hade svårt att använda den (det är mycket svårt att använda en sax med vänster hand!), men nu har svullnaden gått ner så nu gör det nästan inte ont alls (annars hade jag inte klarat av att skriva detta).

 Plask!

 I det ganska grunda vattnet i "kanalen" vi Kyrkholmen var det nog inte så kallt i vattnet.

 Det gör ont att ha malle...

Sämsta träningspasset någonsin?

Eftersom Chansa åkte till mamma i fredags och inte kom tillbaka förrän i måndags morse så har jag inte haft så mycket att skriva om. Hundaktiviteter har det dock blivit ändå. I lördags åkte jag och Frida till Umeå där jag skulle vara med på "elitdagen" och bli kvalificerad att döma elitklass (vår lydnadsdomarutbildning är ju lite annorlunda) och Frida skulle göra sitt praktiska domarprov.

Och för en gångs skull började en hundaktivitet i normal tid, d v s inte i ottan, så vi behövde inte vara på Forslunda förrän klockan tolv. Det blev dock en mycket lång dag, för jag var inte hemma förrän ca halv tolv. Det var i alla fall kul att träffa alla igen. Vi diskuterade, gjorde videobedömningar och skrev ett litet prov. Sedan var jag tävlingsledare till hundarna som Frida skulle döma på sitt domarprov och därefter dömde vi också några ekipage i elitklass. Så nu är jag visst kvalificerad att döma elitklass...

I söndags kom sommaren och då jag inte hade någon hund att tänka på satt jag mest ute i solen och läste, så nu har jag fått lite färg i alla fall (dock mest fräknar). På natten jobbade jag och det gick mycket bra att hålla sig vaken nu när det egentligen aldrig blir riktigt mörkt. Men tyvärr försvann sommaren under natten och det blev kallt igen :-(

När jag kom hem igår morse var Chansa hemma igen, så på kvällen körde vi ett lydnadspass på gräsmattan vid parkeringen. Mest tränade vi platsliggning. Det är en ganska stökig miljö med folk som promenerar, cyklar eller joggar och bilar, motorcyklar och mopeder kör förbi på vägen (mopeder och liknande vill hon hemskt gärna springa efter). Jag la många platsliggningar med varierande tid och använde också externbelöning, vilket verkade få henne att koncentrera sig bättre. Hon sökte också ögonkontakt med mig när det blev jobbigt (t ex när det passerade mopeder) och det belönade jag förstås. Vi körde också lite framförgående och nu kan hon faktiskt gå före ca 5 m utan att vända sig om.

Inomhus har vi kört en del apportering både igår och idag. Dels har vi jobbat med tugget, som har återkommit, och dels har vi jobbat med ingångar. Det har gått riktigt bra, så nu klarar hon att göra en ingång med apporten utan att tugga

I kväll gick vi ut för att träna lite på fotbollsplanen, men till min stora irritation så spelade de fotboll där... Men träning blev det i alla fall. Eller vad man nu ska kalla det. Det var nog det sämsta träningspass vi någonsin haft. Hon pep och gnällde samt hoppade och tacklade mig under fria följet (linförighet; jag ville inte släppa henne där det rör sig så mycket folk och hundar när hon var i den sinnesstämningen).

När vi tränade snabba lägganden med frivilliga lägganden under baklänges marsch så bjöd hon på ett enda läggande, annars följde hon bara med och verkade inte fatta nåt. När vi tränade apportering spottade hon ut apporten(!) och började leka med den när den låg på marken. När jag skulle friska upp hennes minne med en musmatta som target kastade hon sig över musmattan och antingen apporterade den eller bet på den.

Det enda som hon av någon anledning var ganska duktig på var rutan, som vi nog inte tränat på sedan hon var 6-7 månader. Eftersom vi inte var överens om hur man skulle använda musmattan tog jag bort den och istället kampade vi mitt i rutan. Sedan gick jag en bit bort och skickade henne och då sprang hon rakt in i rutan. När jag skickade från lite längre avstånd la jag ut musmattan som en riktningsbestämmare och då lät hon bli att bita i den.

Jag hade väldigt ont i vänster handled, vilket jag haft till och från ett tag, och i knät som jag gjorde illa när jag cyklade omkull i november. Dessutom gjorde Chansa ett ryck i kopplet när jag belönade henne med kongen. När jag tränar med henne kopplad kastar jag självklart kongen direkt till henne för att hon inte ska kasta sig, men hon lyckades tugga på den så att den flög iväg en lång bit och när hon kastade sig efter den gjorde rycket att jag fick ont i ena axeln också.

Att ha ont lite överallt gör ju att tålamodet inte räcker till, så jag gav upp och gick hem istället. Kanske kan vi få till ett bättre träningspass i morgon. När vi kom hem fick Chansa använda aktiveringspyramiden. Men inte ens det kunde hon göra rätt idag. Istället för att knuffa på den så att godiset ramlar ut tog hon den och la sig i bädden där hon försökte gnaga sig igenom den.

Knäppaste mallen.

Fullt upp

Både jag och Chansa har varit trötta efter kennellägret, men vi har inte riktigt haft tid att vila upp oss. I måndags blev det i och för sig en vilodag för Chansa, men jag var förstås tvungen att jobba. I tisdags hade jag appellkurs, så jag och Chansa cyklade upp lite tidigare för att hinna träna lite lydnad innan kursen. Det blev ett sådant där helt perfekt träningspass, så jag var mycket nöjd med träningen.

Onsdagen blev ganska stressig, eftersom det var många saker på samma gång. Jag skulle vara ansvarig för onsdagsträningen, men det var dessutom en träff med RUS för att fixa lite på mentalbanan, som blivit ganska förstörd efter avverkningen i skogen runt omkring klubben. Och som om det inte räckte med att jag skulle vara på två ställen samtidigt så var det också möte om junitävlingen. Först hjälpte jag till en stund med mentalbanan (fast i ärlighetens namn så tittade jag mest på när andra jobbade), sedan höll jag i den gemensamma platsliggningen och sedan skyndade jag mig in för att vara med på mötet.

Jag hade också tänkt försöka hinna träna lite med Chansa och det gjorde jag också, fast inte förrän strax efter klockan nio när alla hade åkt hem. Det blev också ett mycket bra träningspass. Innan Mari åkte hem hann jag också med att använda henne som mottagare på en budföring och det gick mycket bra. Hon tjuvstartade visserligen från mig, men jag lyckades stoppa henne och sedan försökte hon inte tjuvstarta en enda gång. Inte heller tacklade hon varken mig eller Mari, så jag är mycket nöjd.

Idag har jag dömt min första lydnadstävling, på Åbyn-Byske Brukshundklubb. Jag var lite nervös för det under dagen, men när jag väl stod där så kändes det faktiskt riktigt bra. Eftersom jag skulle vara borta hela kvällen och också kommer att vara borta hela dagen i morgon, då jag är på en "elitdag" för att (förhoppningsvis) bli auktoriserad för att bli klass 1-domare, d v s få döma elitklass, så har Chansa åkt till mamma. Det är tomt utan henne just nu, men det är förstås bättre för henne att vara där.

Tyrannens kennelläger

I helgen har jag och Chansa varit på Tyrannens/Mordidos kennelläger, som i år hölls på Strängnäs Brukshundklubb. Jag och Chansa började vår resa neråt landet på tisdag kväll, då vi först åkte buss till Bastuträsk och sedan tåg till Stockholm.

Chansa busar i en snöhög medan vi väntar på tåget i Bastuträsk.

På tåget fick vi sitta i en vanlig kupé (hundtillåten naturligtvis) istället för den lilla glaskupé som vi åkt i de gånger vi åkt tåg tidigare. Men Chansa slappnade av bra ändå.

Rastningspaus i Ö-vik. 

Tågresan gick bra och att tåget var en timme och fyrtio minuter försenat gjorde inte mig så mycket eftersom vi ändå hade en massa tid att fördriva i Stockholm. När vi kom fram till Stockholm rastade jag Chansa och sedan kom jag på att jag glömt hennes alldeles nya canvasbur på tåget! Den kommer troligtvis att hamna på hittegodsavdelningen, men då de inte jobbar på helger hann jag inte få tag på den innan jag åkte hem. Men förhoppningsvis så löser det sig ändå. 

I Stockholm passade vi på att träffa Jenny, som jag "känner" från Allt Om Hundar. Hon hade med sig vatten till Chansa och efter att ha lämnat in min packning i en förvaringsbox tog vi bussen ut till Djurgården där vi promenerade och åt lunch. Det var väldigt kul att träffas, men trots att jag hela tiden släpade på kameran kom jag inte ihåg att ta en enda bild. Sedan promenerade vi tillbaka till Centralen, där jag skulle träffa Adam. Vi hittade ett fik med uteservering och fantastiskt god cheesecake. 

När Adam hade åkt hem hittade vi ett litet hörn vid toaletterna på Centralen där vi satte oss för att vänta på tåget till Strängnäs. Chansa har verkligen utvecklats positivt sedan vi var på Centralen senast. Då blev hon extremt stressad och hon flängde runt och kampade med kopplet ideligen, men den här gången var hon riktigt lugn och sansad. Visserligen blir hon lite stressad och drar i kopplet, men hon flippade inte ur och kampade intemed kopplet mer än ett par gånger (och då gick hon att bryta på en gång).

Man väcker uppenbarligen lite uppmärksamhet när man har en hund med sig och dessutom en hund med ryggsäck (Chansa fick bära sin egen mat i klövjeväskorna) så det var många som kom fram och pratade och vill hälsa på henne och även då var hon lugn och sansad. Det var till och med en hundkunnig människa som kommenterade hur lugn hon var och det är ju inte precis ord som jag har hört sägas många gånger om henne :-)

Men nog ser hon ut att vara en lugn hund på de här bilderna.

 Vid åttatiden kom vi så fram till Strängnäs Brukshundklubb, där vi tog en promenad. Det var lite grönare där än här hemma...

När jag kom dit var jag väldigt trött men vi kom inte i säng förrän vid tolvtiden, men eftersom lägret inte började förrän vid lunchtid passade vi på att ta sovmorgon och sedan tog jag och Chansa en promenad. Dock var jag lite rädd för att stöta på något vildsvin:

 Alla planer på Strängnäs Brukshundklubb var inhägnade med elstängsel för att vildsvinen inte skulle böka sönder planerna.

 Poserar på sten.

 Letar efter kongen.

Poserar på en ännu större sten.

Vi la upp lägret så att vi tränade sök eller spår på förmiddagarna och lydnad och/eller skydd på eftermiddagarna. Jag och Chansa valde att köra sök på förmiddagarna och det gick bra, trots att vi inte hunnit komma igång med söket för i år. Hon gjorde relativt raka skick och markeringarna med lösrulle gick också bra.

 Jens och lilla köttbullen Xander.

 Agnes njuter i gräset efter att ha hittat alla figuranter.

Vi körde också en del lydnad. Första dagen var hon uppenbart påverkad av värmen (trots att det inte var jättevarmt så var det betydligt varmare än hon varit med om i år), så då gick inte lydnaden så jättebra. Men andra dagen hade hon vant sig vid värmen och det funkade lite bättre att träna. Vi passade på att köra lite linförighet med kommendering. Hon har ju tendens till att låsa sig lite på tävlingsledaren, men det gick riktigt bra. Några bra tips har jag också fått, så nu är jag väldigt sugen på att träna och komma ut och tävla.

 Chansa hoppar.

 Cleo tränar apportering med dirigering.

 Cleo är van att träna med störning; söta lilla Hanna snodde konen mitt framför henne utan att hon brydde sig.

 Cera tränade också apportering med dirigering.

 Cajsa tränar hopp.

 Alma hämtar metallapporten.

Berit tränar framåtsändande genom grupp.

Chansa ligger uppbunden vid elstängslet (avstängt förstås!) och vilar.

Chansa fick också en ny favoritaktivitet under helgen- skydd. Inte för att jag är förvånad, men hon tyckte att det var fantastiskt kul att få bita i bitkudden. Jag trodde dock att det skulle bli ännu svårare än det var att få henne att släppa (därmed inte sagt att det var enkelt). 

 Det var inte svårt att få henne att gå igång på leken.

Foto: Filippa

 Hon ville inget hellre än att få bita i den där kudden.

Foto: Filippa

 Och det var ingen tvekan om att hon tyckte att det var kul när hon väl fick kampa.

Foto: Filippa

 "Lillasyster" Cera tyckte också att det var kul att leka lite med bitkudden. 

 Brorsan Caspar får gå på större grejer än bitkuddar.

Caspar jagar en flyende Danne.

Det har verkligen varit en jättetrevlig helg med bra träning på stora planer och fina sökrutor på gångavstånd från klubben. Och det är förstås alltid trevligt att träffa nya människor och äta och dricka gott på kvällarna. Det var också bra med boende, eftersom det fanns ett hus alldeles intill där det fanns plats för många människor och hundar. 

Alma står och tittar på oss där vi bodde i hallen bakom kompostgaller.

Det var förstås också kul att träffa så många av Chansas syskon (och halvsyskon). Det finns helt klart en del likheter mellan dem. Chansa är lite större än sina systrar och till sättet är hon nog mer lik sina bröder, speciellt Ceb. Ingen av dem har dock hennes speciella päls på ryggen, men mamma Tyra och halvsyster Berit har det. 

Under helgen har det förstås blivit en hel del fotograferande och, hör och häpna, jag har även fotat lite annat än hundar :-) Våren har ju kommit lite längre därnere, så jag fotade också lite blommor.

 Vita blommor i skogen.

 Äppelblom.

Körsbärsblommor?

Igår var det dags att åka hem igen, men den här gången hade jag bara tre timmars väntetid på Centralen. Då passade jag på att rasta Chansa, äta middag på Burger King och handla på LUSH. Adam kom till Centralen och hjälpte mig att antingen hålla Chansa eller bära väskor och det var väldigt skönt. När jag kom ut till Adam och Chansa efter att ha handlat på LUSH såg det ut som ett mindre blodbad där Chansa hade suttit. Eftersom det inte blödde från någon tass antog jag att hon hade börjat löpa. Hon brukar nämligen löpa vid ungefär den här tiden och jag har sett tecken på att det är på gång och visst var det så. 

 En mycket trött liten malle på Centralen.

Idag har Chansa varit jättetrött hela dagen och det har även jag varit, så ikväll blir det nog att gå och lägga sig lite tidigare än vanligt.

Hundmötesträning med mera

I torsdags var jag och Chansa på hundmötesträning igen och den här gången uppförde hon sig så bra att jag knappt kände igen henne. När vi kom till parkeringen där vi skulle träffas gick jag och pratade med Ingalill med Hedvig och Anna med Indra och Chansa stod bara helt lugnt bredvid mig, till och med när de andra hundarna studsade omkring. När vi sedan gick för att möta varandra uppförde hon sig nästan exemplariskt; det var bara en hund som hon hade lite svårt för att möta.

Men det märktes också mycket tydligt att hon visste om att det var träning. Hon passerade alla hundar som var med på träningen jättebra, speciellt Hedvig och Indra som vi ju träffar då och då och Malik som var med förra gången. Det var lite svårare med de hundar som var helt nya för henne. Och när Eva med sina två border terrier passerade blev det mycket, mycket svårare för henne. Senare gick en i gruppen och bytte hund och ännu lite senare dök Gittan och Yasper upp och det skapade oro i hela gruppen. Men när jag hade gått runt alla räknades alla in i gänget, enligt Chansa.

Vi tränade lite på att gå slalom mellan andra hundar och inkallning på en gräsmatta och bortsett från att Chansa till en början helst bara ville käka gräs så gick det jättebra. Jag gick till och med runt de andra med henne lös. Först med kopplet släpande för säkerhets skull, men sedan kopplade jag lös henne. Det gick faktiskt till och med bättre än att gå med henne i koppel, eftersom hon då hade fullständig kontakt med mig (när hon hade koppel försökte hon ibland äta gräs).

Inkallning gick också bra; hon brydde sig inte ett dugg om de andra hundarna. Vi avslutade kvällen med att gå en promenad tillsammans, i alla fall några av oss. Då mötte vi ett par hundar, varav Chansa passerade en med fullständig kontakt med mig. Det var dock en liten aning jobbigt att promenera i sällskap med andra. Chansa är faktiskt inte speciellt bra på att gå i koppel (vilket förstås är mitt fel) och det blir förstås ännu värre i sällskap. Men när jag släppte henne och lät henne gå lös en stund var hon jätteduktig. Att säga att hon inte brydde sig om de andra hundarna är kanske att säga för mycket, men hon gick inte fram till någon av dem. Till och med när Yasper gjorde en lekinvit mot henne hann jag stoppa henne.

Jag var verkligen jättestolt över henne. Man kan kanske inte påstå att hon uppförde sig exemplariskt, men jämfört med hur hon brukar vara så var hon nästan som en helt ny hund. Ett tag blev jag till och med orolig för att hon kanske var sjuk, men i övrigt var hon ju lika pigg som vanligt så jag tror inte att hon är sjuk.

Igår cyklade vi en sväng in till stan för att jag behövde göra några ärenden, bl a gå på Studiefrämjandet och hämta böckerna till appellkursen, och då jag inte hade så mycket tid innan jobbet på Medlefors fick hon följa med. Sedan kom mamma och Ecco på eftermiddagen. Chansa försöker fortfarande få Ecco att leka, men han är svårflirtad :-)

 Ecco ville hellre ligga i soffan och mysa än leka med Chansa.

Jag passade på att klippa klorna på både Ecco och Chansa. Eller i alla fall nästan. För första gången råkade jag klippa lite för långt in på Chansa, så att hon skrek till (fast det blödde inte mer än en liten bloddroppe längst ut). Jag fortsatte att klippa alla klor på framtassarna, men på baktassarna nöter hon klorna mer och då det var lite för mörkt såg jag inte så bra, så jag hoppade över dem så länge för jag ville inte riskera att klippa för långt en gång till. Chansa är så lätt att klippa klorna på, vilket är en lyx jag inte haft sedan jag hade Lollo på 80-talet, så jag vill absolut inte riskera att det blir problem.

Idag blev det i princip en heldag på klubben. Först höll jag appellkurs och sedan hjälpte jag Annika med lite tips och råd inför lördagens tävling då hon ska vara tävlingsledare. Och sedan blev det förstås också ett träningspass med Chansa. Det blev ett riktigt bra träningspass. Vi filade på lite detaljer i fria följet och där var det väl lite blandat resultat. Framförgåendet och läggande under gång gick ungefär som det gjorde förra gången, d v s ganska okej. Apporteringen gick bra och hon gjorde till och med två riktigt fina avlämningar framifrån. Det finns dock en del att jobba på, bl a har hon börjat tugga lite igen.

Vi tränade också på att sitta kvar, för det har hon väldigt svårt för. Men även det gick över förväntan, då hon faktiskt satt kvar trots att det var lek och bus med pipleksaker på planen intill. Hoppet har vi inte tränat på länge eftersom vi inte haft tillgång till något hinder i vinter, men det gick mycket bra. Hon hoppar ut och sätter sig nästan i luften på precis lagom avstånd. Ingångarna efter återhoppet är dock inte perfekta, men det beror förstås på att de inte är helt bra i något moment, vilket är något vi jobbar på.

Det jag var mest nöjd med var platsliggningarna som jag avslutade passet med. Först gick jag 20 m och då låg hon 4 minuter. Dock hade jag lagt koppelöglan över en liten stubbe som stack upp efter att de röjt i diket och jag misstänker att hon var medveten om att hon satt fast, men jag tycker ändå att hon var duktig som faktiskt låg hela tiden, trots att det pågick mycket rörelse, lek och bus med pipleksaker på planen intill (vilket hon tydligt kunde se, eftersom jag strategiskt hade lagt henne så att hon skulle se). Eftersom det gick så bra la jag henne igen på ett annat ställe, denna gång utan att sätta fast henne. Jag lämnade henne dock inte mer än en minut och gick inte lika långt ifrån, men hon låg jättebra i alla fall.

Efter att ha tränat promenerade vi hem, eftersom vi hade fått skjuts till klubben. På vägen hem bestämde jag mig för att gå strandpromenaden bort till Älsvbackabron så att hon skulle få vara lös en stund. Hon visade också tecken på att vilja bada, så jag lät henne. Hon simmade dock bara ut och hämtade pinnen jag kastade; när jag kastade den igen valde hon att inte gå ut, så antagligen insåg till och med hon att det var för kallt.

Jag kom också på att jag skulle hämta ett par täckbyxor som jag glömt hos Sara och Markus och där blev vi kvar en stund. Einar var mycket omtänksam om Chansa och gav henne först en tuggpinne och sedan en skål med vatten. Sedan visade han sin radiostyrda bil och körde den fram och tillbaka framför Chansa, som faktiskt klarade av att ligga kvar med några påminnelser, men det var svårt för henne. När vi kom hem var Chansa mycket trött och jag tror inte att hon tyckte att det gjorde nåt att jag lämnade henne för att gå på Bishop's Arms.

Tussilago

Vårtecken.

När jag skrev i bloggen igår glömde jag ju lägga in de bilder som jag tog på alla tussilago som har dykt upp här och var, så jag får väl lägga in dem idag istället.

För idag kan det behövas en påminnelse om att det faktiskt var vår igår. Det var visserligen riktigt soligt på förmiddagen, men sedan mulnade det. I kväll skulle vi ha haft första onsdagsträningen, men den blev inställd på grund av att det fortfarande är snö och framför allt är alldeles för blött på klubben. Men jag och Susanne åkte ändå upp och hittade varsitt någorlunda torrt hörn att träna på. Men det regnade och blev fort kallt, speciellt när Eva kom och vi stod och pratade en lång stund.

Jag är på det stora hela mycket nöjd med dagens träning. I fria följet tränade vi på helomvändningar till vänster och det gick väl sådär. Hon ligger en liten aning för långt fram och tränger även lite ibland, så vänstersvängar/helomvändningar vänster blir inte så snygga som jag skulle vilja ha dem. Vi tränade också läggande under gång och det gick bra. Det gäller dock att hålla henne på rätt aktivitetsnivå; stressar hon upp sig lägger hon sig alldeles för långsamt. Externbelöning verkar vara det som funkar bäst på det momentet (även på fria följet funkar det bra).

Framförgåendet går framåt :-) Jag satte ut pinnarna, men de behövs egentligen inte längre. Hon går ut jättebra, men behöver lära sig att gå längre sträckor. Som det är nu så blir hon tveksam och börjar vända sig om efter ca 10 m. Hon vänder sig också om när hon stannar. Vi tränade också lite på att sitta kvar, vilket också gick bra.

Sedan tränade vi lite apportering. Först gjorde jag en lydnadsklass I- apportering, vilken i mina ögon var en 10-poängare (och numera är jag ju domare och det innebär att det VAR värt 10 poäng :-)). Sedan gjorde jag ett par vanliga apporteringar också och även de såg mycket bra ut. Bra fart både ut och in. Jag testade att använda externbelöning även på apporteringen, vilket jag aldrig gjort förut, och det gjorde faktiskt att hon fick ännu bättre fart (som dock inte var dålig innan heller).

Jag brydde mig dock inte om att träna ingångarna, utan jag klickade när hon var på väg mot mig med apporten. Man kan dock ibland undra hur smart hon är, för när jag klickade sprang hon bakom mig för att ta kongen, fast hon hade sett att jag la den bredvid ryggsäcken.

Vår...?

Våren har äntligen kommit, dock säger jag det med ett försiktigt litet frågetecken för jag är inte helt övertygad. Det påstås ju också att det ska snöa mer till helgen. Men det är då och idag har det varit en mycket fin dag, ganska varm med strålande sol från en klarblå himmel. När jag hade jobbat min 1, 5 tim på morgonen tog jag och Chansa en långpromenad i skogen samt tränade lite uppletande. Uppletandeträningen gick riktigt bra; det blev riktigt raka och snygga skick.

 Platsliggningsträning.

 Belöning med kong efter att hon hittat ett föremål.

 Efter uppletandet svalkade hon sig med att äta lite snö.

 Hmm, kanske inte den snyggaste bilden jag tagit på Chansa?

(hon äter snö, därav minen)

 Hon svalkade sig förstås också genom att rulla sig i snön.

 Poserar på sten.

 Räcker ut tungan åt mig.

 Fikapaus (bilden tagen med självutlösning och Chansa var väldigt fundersam på pipandet från kameran).

 Chansa bland tussilago.

 Chansa har fått syn på två måsar...

 ... som hon inte kan låta bli att dra efter...

... men hon vänder och kommer tillbaka så fort jag ropar. 

(Jag kanske är hemsk, men jag bryr mig inte så mycket om att hon skrämmer måsar, utan låter henne dra efter dem så att jag kan träna på stanna/inkallning)

Vi var ute i 2,5 timme och sedan cyklade jag in till stan för att gå på ett personalmöte, som dock blev inställt i sista minuten. Jag passade då på att gå på stan och titta på bl a skor, eftersom jag behöver ett par nya kängor. Det är dock inte så lätt när man har så små fötter som jag har.

När jag sedan kommit hem och ätit middag, ringde Susanne och ville träna uppletande, så jag och gav oss iväg ut i skogen igen med Susanne och Jackpot. Även om jag redan tränat uppletande med Chansa så är hon inte typen som tackar nej :-) Detta pass gick inte riktigt lika bra som på förmiddagen, men jag är ändå riktigt nöjd. Hon springer i alla fall betydligt rakare nu än tidigare.

 Susanne och Jackpot.

Chansa har hittat en grej.

Mindre nöjd är jag med att Chansa lyckades äta något som verkligen inte luktade gott. Jag vet inte vad det var, men det luktade ungefär som ett utedass. Efter uppletandeträningen cyklade jag upp på klubben för att ha möte med tävlingssektorns lydnadsgrupp. Jag kom dit lite tidigt så jag lekte med Chansa en liten stund. Bland annat kastade jag snöklumpar åt henne och då får hon i sig en del snö, så när hon sprungit lite spydde hon upp det äckliga hon ätit tidigare.

 Det är en hel del snö kvar på klubben och det är också ganska blött. Och snart är det dags för första tävlingen...

Chansa vilade under bordet medan vi hade möte ute på altanen i solskenet.