Idag gick jag och hundarna en promenad längs strandpromenaden. På vägen dit blev vi "attackerade" av en chihuahua i Stadsparken. Den stod bredvid sin matte, som höll ett flexikoppel i handen. Men hunden var inte kopplad, utan kom rusande mot oss samtidigt som den skällde och visade tänderna. Bita, som brukar bete sig ganska illa vid hundmöten skötte sig dock väldigt bra. Hon reste ragg och morrade, men gjorde inga utfall. Tack och lov. Inte för att hon skulle göra den illa med flit, men chihuahuan var inte större än en råtta (och såg ut som en sån också), så hon hade lätt kunna göra den illa av misstag.
När jag passerade människorna som hundens matte stått och pratat med innan hunden rusade iväg skrattade de lite och sa att "Ja, hon är tuff den där lilla". De tyckte mest att det var gulligt! Undrar om det hade tyckt det om det varit någon av mina som kommit fram och skällt på deras hund? Det tror jag knappast. Och inte tänker det på att andra, med större hundar, knappast vill bli ansvariga för eventuella skador/dödsfall för att de inte kan hålla koll på sin lilla hund. Men jag sa inget om det till dem, fast egentligen borde jag ha gjort det.
Under promenaden försökte jag också lära Bita att bada. Hon är ju en liten fisförnäm dam som inte ens går genom vattenpölar. Jag kastade en pinne i vattnet, bara någon meter ut, där det bara är ca 20 cm djupt. Hon var väldigt skeptisk och krafsade med tassen på vattenytan. När hon konstaterade att man inte kunde gå på det struntade hon i pinnen. I alla fall ända tills Myrrha plaskade ut och hämtade den. När hon sett Myrrha göra det några gånger vågade hon sig själv ut och hämta pinnar, fast bara just så pass långt ut att hon blev blöt på magen.
Ikväll har jag varit ute och tränat med båda hundarna på gräsmattan vid f d Willys. Först tog jag ut Bita. Med henne tränade jag först lite kontakt, t ex att hon ska ta ögonkontakt för att jag ska ta fram spenkoppen och leka med henne. Sedan tränade jag position, d v s att hon själv ska sätta sig på min vänstra sida. Hon har börjat fatta det nu, men hon lutar sig mot mig och så vill jag inte ha det. Så idag fick hon bara klick och belöning när hon satt upprätt, utan att luta sig mot mig. Det fattade hon väldigt snabbt, men jag får väl se om hon kommer ihåg det till imorgon.
Hon börjar vara väldigt duktig på att sitta vid sidan och hålla kontakten, så idag började jag också med lite vändningar på stället. Eftersom hon tydligen har fattat vad som är rätt position var det inga större problem, så jag började också gå några steg. Även de gick bra, så nu kan hon gå fot ungefär tre-fyra steg. Vi tränade också lite på att sitta och stanna kvar. Hon är rätt duktig på det också. Nu kan Bita sitta kvar fast jag går iväg med ryggen mot henne. Jag kan gå så långt som ca 3 meter och hon sitter kvar i ca 30 sek. Hon har mycket mer tålamod med att det inte händer något än vad Myrrha hade när hon var ung.
Sedan gick jag in med Bita och satte in henne i buren. Hon tycker inte om att bli lämnad helt ensam; då gnäller hon ganska mycket. Med Myrrha tränade jag fritt följ i alla tempon och gångarter. Språngmarschen börjar bli riktigt bra nu. Jag tränade också sittande och liggande utom synhåll. Det funkar också bra. Rutan funkade dock inte särskilt bra idag. Eller rättare sagt så var det konen som inte funkade. Vi har visserligen inte tränat just det momentet på ett tag, men hon kan väl ändå inte glömma bort hur man gör för att springa till en kon?
När jag gick någon meter närmare fattade hon i alla fall genast vad det gick ut på. Hon sprang också med högt tempo till rutan. Hon la sig visserligen inte på första kommandot, men jag är rätt nöjd ändå. Inkallningen med ställande och läggande funkade också jättebra. Det verkar som att det momentet blir bättre om jag inte tränar så mycket på det, så jag kanske helt enkelt ska sluta träna det och bara köra det på tävling? Fast jag känner mig själv; jag kommer aldrig att kunna låta bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar