Idag var det dags för den stora dagen, bokrean! Varje år längtar jag efter bokrean för att få köpa böcker, massor av böcker. Jag köper visserligen någon bok då och då under året, men det är en särskild känsla att gå hem med stora kassar fyllda med tunga böcker. För att slippa den värsta trängseln gick jag ut redan vid 8.30 för att handla böcker. Fördelen med det var att jag blev bjuden på te och mackor på Lagergrens.
I år hade jag dock lite svårare än vanligt att hitta något som jag ville ha för att jag redan läst många av böckerna som var på rea. Jag lyckades därför bara handla upp hälften av de pengar jag fått i juklapp, trots att jag ändå släpade med mig åtta böcker hem:
* Yngling på guld av Ernst Brunner
* Blixthalka av Erik Helmersson
* Autografjägaren av Zadie Smith
* Om skönhet av Zadie Smith
* Vildsvinet av Renzo Aneröd
* Midvinterblod av Mons Kallentoft
* Honungsbiets hemliga liv av Sue Monk
* Den som gräver en grav av Yrsa Sigurdardóttir
Idag har jag och Lyle inte gjort så mycket, bara promenerat lite och så har vi tränat lite ute på postens parkering nu ikväll. Just nu är det ställande under gång som vi kämpar med. Han är duktig på att ställa sig när han är framför mig, men när han går vid min sida blir det genast svårare.
Igår passade jag på att träna lite före valpkursen började. Bland annat tränade jag rutan, vilket verkligen är ett favoritmoment för honom. Än så länge använder jag target mitt i rutan, men det är nog dags att börja ta bort den snart för han verkar rätt säker på vad det är han ska göra. På valpkursen fick han vara med och visa valparna hur man gör när man är följsam. Dock var han inte speciellt följsam jämfört med vad han brukar vara, eftersom det var en tik på kursen som just börjat löpa och det intresserade honom ganska mycket.
Efter valpkursen stannade jag kvar och tränade lite mer tillsammans med Lena och Aija. Lyle var riktigt duktig, men han blev trött ganska fort eftersom han hade legat och tittat på hela kvällen. Jag och Lena avslutade med en platsliggning och då låg han riktigt stilla och lugnt i två minuter, kanske för att han var trött. Men platsliggningsträningen har gått väldigt mycket framåt på sistone, så det var nog inte bara för att han var trött.
På vägen hem överraskade han mig lite genom att göra en lekinvit mot Aija. Han har ju tidigare inte varit särskilt förtjust i henne, men igår kunde vi promenera tillsammans utan att han brydde sig om det. När jag kom hem på gården släppte jag honom för att han skulle få springa av sig lite, och det gjorde han verkligen! Han var mest som ett svart streck som for runt på gården. På sistone när vi gått hem från onsdagsträningarna har han inte haft behov av att springa av sig , men igår hade han verkligen behov av att springa, springa och springa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar