Jag har varit sjuk hela helgen, så jag har inte haft så mycket att skriva om. I fredags åkte Jonas och Lyle upp till stugan. Det har ju varit ganska kallt på sistone och då det varit problem med värmen tidigare så ville han kolla att allt stod rätt till där. Samtidigt så passade han på att kasta lite frisbee med Lyle så att han fick röra på sig lite grann.
I lördags åkte Jonas och Lyle till Boviken och promenerade där. Jag var hemskt sugen på att följa med, för det var strålande sol och ganska lagomt kallt. Men det var nog ändå bäst för mig att vara hemma och vila lite grann. Igår var jag i alla fall lite friskare så att jag kunde gå en promenad, så jag och Lyle gick en promenad längs strandpromenaden.
Jag har dock tränat en del med Lyle inomhus under helgen. Bland annat har vi tränat på att han ska ligga med hakan i golvet och nu kan han lägga ner hakan i samma rörelse som han lägger sig, ligga kvar så när jag lämnar honom och ligga en ganska lång stund (jag har inte tagit tid) med hakan i golvet. Den svåra delen är att hålla ner hakan när jag lämnat honom och vänder mig om, men det går bättre och bättre.
Idag har jag och Lyle gjort en god gärning. När jag var på väg hem efter dagens promenad längs strandpromenaden fick jag se en hund som stod på gågatan upp mot torget. Jag trodde först att den var fastbunden och höll mest koll på att Lyle inte skulle göra utfall. Sedan märkte jag att den inte hade något koppel och att ingen av människorna runt omkring verkade höra ihop med den. Den såg lite förvirrad ut. När jag och Lyle kom gick den ut på Strandgatan, vid entrén till Brinken, och satte sig mitt på vägen. Det är ju farthinder precis där så ingen bil körde särskilt fort, men den stoppade upp trafiken.
Jag tyckte inte att jag kunde lämna den där så jag satte Lyle en bit bort och lockade sedan hunden med en godbit. Den kom lite försiktigt, men utan att försöka hålla sig undan och det tyder på att det inte var en hund som var van att rymma. Jag flyttade hunden från gatan, men jag kunde ju inte bara lämna den alldeles ensam mitt i stan, så jag stannade och väntade ett tag på att någon ägare skulle dyka upp. Lyle var inte glad över att vi plockade upp en främmande hund på gatan men han fick acceptera att sitta bredvid och vänta på att ägaren eventuellt skulle dyka upp.
När jag väntat ett tag utan att någon ägare dykt upp bestämde jag mig för att ta hunden till polisen. Hon hade halsband på sig och jag har ju hakar i båda ändarna av kopplet så jag kopplade henne i samma koppel som Lyle. Först var hon inte så pigg på att följa med, eftersom Lyle varit rätt otrevlig och morrat och visat tänderna mot henne, men när vi väl hade börjat gå ignorerade han henne och då följde hon med snällt.
Polisen jag pratade med verkade inte veta något om vare sig örontatueringar eller chipmärkning, utan hunden skulle sättas i arresten tills ägaren hörde av sig. Jag hoppas dock att den mer hundkunniga polis som skulle komma och ta hand om henne var mer insatt så att de kan kolla chipmärkningen (hon var inte tatuerad i örat) och få tag på ägaren. Det känns ju annars ganska meningslöst med ID-märkning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar