60-årskalas

I helgen har jag och hundarna varit hos mamma på 60-årsfest. Hundarna åkte dit redan på fredag eftermiddag eftersom jag skulle jobba natt och så åkte jag dit på lördagen när jag slutat jobba och hade sovit ett par timmar.

Jag, syrran, Matte, Hugo och alla hundarna (Lyle, Chansa och Ecco) tog en promenad i skogen på eftermiddagen. Jag passade på att lägga spår åt mina hundar och Hugo fick lägga ett till Ecco. Tyvärr fick dock inte Ecco spåra, eftersom Lyle blev lite väl uppjagad av att se Hugo lägga ut spåret, för när jag släppte Lyle sprang han raka vägen till Eccos spår och snodde grejen i slutet. Innan dess hade han också stuckit iväg och frispårat Chansas spår, så jag fick lägga ut ett nytt spår till henne.

Chansas spår var ganska kort och hon klarade det väldigt bra, trots att blåste väldigt hårt. Lyle hade ju sprungit rakt igenom sitt spår på vägen till Eccos, men det var ändå inga problem för honom att spåra (även om han inte precis spårade i kärnan p g a blåsten). Den här gången hade jag inte brytt mig om att lägga några pinnar i spåret, för han bryr sig ju ändå inte om dem.

Flygande hund

Stackars Ecco blev utan spår, men jag lekte lite dragkamp med honom (trots att han saknar hälften av sina tänder har han rätt bra med kamplust).

Hundarna har varit ute på gården i stort sett hela dagen idag.

Chansa leker med fotbollen.

Chansa ville inte släppa ifrån sig fotbollen, så Lyle hämtade ett tuggben att leka med istället.

Lyle tuggar tuggben...

...och Chansa bevakar sin fotboll.

Lilla Liam- kanske en blivande fotograf?

Mammas 60-årspresent- en fontän.

Vit vallmo

Gul vallmo.

I går var det väldigt blåsigt, men idag har det varit soligt och varmt. Vi har varit ute på gården hela dagen. Jag hade förväntat mig att behöva binda upp Chansa eller ha henne i buren för att hon inte skulle springa efter barnen och välta omkull dem, men hon har uppfört sig över förväntan och har kunnat vara lös hela tiden (fast hon har vält Frasse ett par gånger). Jag är dock inte överlycklig över att hon satte i sig en död mus, så jag kommer inte att vilja pussas med henne på ett tag.

Båda hundarna var väldigt trötta när jag kom hem, men efter att ha vilat ett tag for jag och Chansa på sökträning. Det var ju Chansas första sökpass, så hon fick börja med vindövningar. Vindarna var dock inte så samarbetsvilliga och Chansa pysslade med allt möjligt annat. Och när hon väl hittade gubbar i skogen så tyckte hon att de var lite otäcka och behövde skällas på, i alla fall tills de började mata henne med godis. Det kanske inte är världens bästa idé att börja träna sök med en unghund i värsta spökåldern, men jag har längtat efter att träna sök ända sedan jag slutade med Myrrha.