Vårens sista onsdagsträning

I kväll har det varit avslutning på onsdagsträningarna och då brukar vi ju alltid ha en tipsrunda, någon rolig lek eller liknande. Idag blev det en tipsrunda om hundar på film som jag hade knåpat ihop. Men det var förstås också vanlig träning och därmed också platsliggning med skott. Chansa satt med mig på altanen och som vanligt var hon helt oberörd.

Det blev inte så mycket träning för mig och mina hundar idag. Jag tränade lite med Lyle, men jag gjorde misstaget att låta honom hälsa på Pepsi precis innan jag gick in på planen. Jag visste ju inte att hon alldeles nyss slutat löpa, så han började dregla och blev lite ofokuserad. Han är ju kastrerad, men när det gäller vissa löptikar så märks det inte.

I och för sig blir han ju inte helt fixerad och okontaktbar som vissa hanar kan bli. Vi tränade lite vändningar på stället och sättande under gång och det gick bra, trots att Pepsi var på planen. Men när jag skickade honom till rutan var han mycket mer intresserad av att nosa i gräset än att springa till rutan. Jag blev mest bara irriterad på honom, så jag la ner hela idén med att träna.

Med Chansa blev det ingen träning alls, i alla fall ingen "riktig" träning. För henne är det ju träning att bara sitta på altanen och ta det lugnt och vara nära andra hundar utan att kasta sig fram till dem. Hon och Jackpot fick springa lösa när vi satte upp tipsfrågorna i skogen och senare fick hon också leka en stund med Yra.

Först släppte vi dem på ett ställe, men när Yra plockade upp en död huggorm och sprang iväg med den valde vi att gå till en annan plats. När Yra började springa med den döda ormen såg jag framför mig hur Chansa skulle hugga tag i andra änden och börja kampa, men tack och lov hade hon lite vett att vara lite avvaktande. Om hon aktar sig för döda ormar så hoppas jag att hon också aktar sig för levande.

Chansa har lagt ner lejonet...

...och tar en tugga av låret.

Yra är flera månader yngre, men nästan lika stor som Chansa.

Hon är dock inte lika smidig.

Fast tacklas är hon bra på.

Ibland tyckte jag synd om Yra som alltid var den som blev nertryckt.

Men Chansa gav också Yra chansen att brotta ner henne.

Två ganska trötta valpar tuggar på varandra.

När Chansa var liten sa Susanne att hon påminde om de små dinosaurierna som käkade upp Peter Stormare i Jurassic Park: The Lost World och om Velociraptorerna. När man ser den här bilden förstår jag vad hon menar.

Ja, det finns en viss likhet mellan Chansa och en Velociraptor. Velociraptor betyder ungefär 'snabb tjuv' och det passar in även på Chansa.

Efter lite googlande har jag nu lärt mig att de små dinosaurierna med många tänder i andra Jurassic Park-filmen heter Compsognathus, vilket betyder 'vacker käke'. Chansas käkar är väl kanske inte speciellt vackra, men hon använder dem ofta.