I helgen har jag jobbat både lördag och söndag, men jag har ändå hunnit med lite hundträning. I lördags blev det mera miljöträning då jag och Chansa samt Susanne och Jackpot promenerade in till Matfesten för att äta lite. Vi träffade en massa folk vi kände så vi blev där rätt länge och Chansa var verkligen trött i lilla mallehjärnan när vi kom hem igen.
Igår trodde jag att jag jobbade kväll, så jag fick ett brutalt uppvaknande när en jobbarkompis ringde och frågade om jag skulle komma. Jag hade skrivit upp fel tid och började alltså jobba klockan sju. Det blev en kort rastning med Chansa innan jag cyklade iväg till jobbet. Det fanns dock en sak som var positiv i det hela och det var att jag slutade klockan fyra och därmed kunde vara med på sökträningen.
Vi har ju inte kört något sök på rätt länge eftersom jag varit borta eller jobbat de senaste två veckorna. Jag var rädd att Chansa skulle ha glömt allt hon lärt sig, men istället verkar det som att uppehållet gjort att allt fallit på plats. Hon gjorde tre mycket snygga slag. På det sista skicket blev det dock lite strul och hon sprang snett. När jag kom tillbaka efter att jag ropat in henne stank hon, så tydligen hade hon hittat och ätit något bajs istället för att leta figurant. Men till slut hittade hon i alla fall figgen och även om det inte var ett perfekt skick så är jag i alla fall jättenöjd med sökpasset.
Före söket tränade vi lite lydnad. Bland annat började lära Chansa att hoppa. Det är ett moment som jag nästan glömt bort lite grann, även om det delvis är medvetet. Jag har helt enkelt räknat det som ett av de lätta momenten som går fort att lära in och det verkar inte som att jag hade fel. Först hade jag dock bara två brädor för att göra det enkelt för henne, men då tyckte Chansa att det inte var värt att anstränga sig. Först när jag höjde till fyra brädor tyckte hon att det blev roligt att hoppa. Vi tränade också lite kontakt, ingångar, inkallning och snabba lägganden.
Idag har vi inte gjort mycket under dagen eftersom jag jobbat väldigt konstiga tider, men nu i eftermiddag åkte jag och Susanne ut i skogen för att spåra med hundarna. Jag la ett spår som gick delvis på klipphällar och delvis i skogsmark. Det blev ett ganska långt spår, ca 200 m, med en vinkel. Jag la några bitar blodpudding i spåret och dessutom la jag också en pinne. Jag har "tappat" spårpinnar på promenader, men jag har aldrig lagt någon i spåret förut.
Det visade sig dock inte vara något problem. Hon gick först över pinnen (och då menar jag att hon hade nosen bara centimeter ifrån den), men hon vände tillbaka och plockade upp den och kom direkt till mig för att byta den mot bollen och lite mjukost. Vinkeln klarade hon också väldigt bra och att det var det längsta spår hon gått hittills var inget hon brydde sig om (inte för att jag hade trott det heller).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar