I stugan med hundarna

Eftersom vi inte åkte till stugan i helgen så skjutsade Jonas dit mig och hundarna idag på lunchen. Vädret var helt underbart och jag var ute med hundarna i stort sett hela eftermiddagen. Jag la ett spår åt Lyle på legdan, men det blev alldeles för svårt för honom eftersom det började blåsa ganska ordentligt och vinden svarvade ganska mycket. För en erfaren spårhund tror jag inte att det hade varit något problem, men Lyle är inte erfaren (och har inte ens visat särskilt mycket talang för spår tidigare). Han spårade lite i början, men sedan blev det för svårt. Istället fick Myrrha ta det.

Genom att kombinera frispår och uppletande...

...så lyckades Myrrha hitta bollen i slutet av spåret.

Jag gick också en liten promenad i området runt huset och tog lite höstbilder.

Röda rönnlöv

Älven

I slänten ner mot älven hittade jag en buske med röda vinbär

Söta små svampar

Naturligtvis blev det också lite bollkastning. Men jag kastade inte så mycket så att Lyle skulle ha lite ork kvar tills Jonas kom efter jobbet. Jonas ville nämligen gärna kasta lite frisbee åt honom. Mest ägnade jag mig åt att kasta bollen så att Lyle fick fånga den i luften.

Ha, jag tog den!

Jippie, jag kan flyga!

Lyle och bollen

Men kasta någon gång då!

Ha ha, jag snodde bollen!

Lyles ögon (om man tittar noga så ser man huset och gården spegla sig i hans ögon)

Apporteringsträning

Det är ganska frustrerande att träna apportering med en hund som mer än gärna hämtar vad man än kastar, men som absolut inte kan sitta stilla och hålla ett föremål i munnen. Lyle har inget intresse av föremålen själva, bara av att leka med dem tillsammans med någon annan, så han spottade ut apportbocken efter 0,5 sekunder. I bästa fall. Men idag har vi hårdtränat apportering i flera korta träningspass. Först belönade jag att han bara tog den i munnen, men sedan ökade jag kravet på att han skulle hålla den en lite längre stund. Då blev det genast svårare och jag fick till och med ont i ryggen av att böja mig ner för att plocka upp apporten när han spottade ut den.

När jag håller kurser brukar jag ofta säga att man ska jobba med hundens egenskaper, inte mot dem. För Lyle är föremålen bara intressanta ur en social synvinkel, d v s att leka med dem eller se till att ingen annan får dem. Så när Myrrha fick komma och sitta bredvid höll han minsann hårt i apportbocken. Det hände förstås att han släppte den för tidigt några gånger och då lät jag Myrrha apportera istället. Nästa gång höll han ordentligt. Visserligen är han inte färdigtränad än, men nu kan han i alla fall sitta vid min sida och hålla apporten dubbelt så länge som krävs för lydnadsklass I.

I helgen hade vi tänkt åka till stugan, men eftersom Lyle inte skulle kunna springa lös och ha kul bestämde vi oss för att stanna hemma. I lördags åkte vi till IcaMaxi och handlade, eller rättare sagt så gick jag och hundarna dit och åkte hem. Eftersom Lyle är skadad i sporren går det ju alldeles utmärkt att gå på gångvägar. Myrrha fick vara lös största delen av vägen så fick jag möjlighet att koppelträna lite med Lyle. Fast han fick också vara lös en liten stund. Jag hade tänkt att han skulle gå på gångvägen, men han sprang ut i skogen och apporterade ett mindre träd.

Vädret var vackert, så jag passade på att ta kameran med mig.

Rönnbär

Lyle poserar på en stor sten

Myrrha


För Lyle har i alla fall storleken betydelse...

Veterinärbesök med Lyle

Idag på eftermiddagen gick jag ut för att träna lite lydnad med hundarna. Jag började med att träna Lyle. Först tränade vi på platsliggning och han låg fint i en hel minut, trots att det kom en kvinna och rastade sin labrador på gräsmattan där vi var. När labben började rulla sig i gräset blev Lyle lite lång i halsen och jag fick påminna honom om att han skulle ligga kvar. Sedan tränade vi lite fritt följ. Han har väldigt fin position i vändningar på stället och stegförflyttningar, men går jag mer än 3 steg så har han en tendens att hamna lite långt fram så det jobbade vi med lite grann.

Jag avslutade träningspasset med att kasta bollen till honom och när han kom tillbaka med den haltade han. När jag tittade efter så hade klon på sporren gått sönder, typ delat sig i två delar på längden. Det blödde lite grann, men inte så mycket. Jag gick i alla fall direkt till veterinären med honom (efter att först ha lämnat av Myrrha hemma- hon hatar att gå till veterinären och skulle nog inte ha uppskattat ens att sitta i väntrummet).

Vi fick förstås vänta ett tag eftersom vi inte hade beställt tid, men sedan kollade veterinären på klon. Sjåpig som han är skrek han förstås utöver sig och när han sedan skulle få en lugnande spruta för att hon skulle kunna ta bort klon skrek han ännu värre och vred sig som en ål. Vi fick vara två som höll honom så att hon kunde ta sprutan.

Därefter blev han snabbt trött och somnade ute i väntrummet. Det var helt fascinerande att se. Lugnande och sömnmedel funkar väldigt dåligt på Myrrha. Vi brukar få sitta i lugn och ro i röntgenrummet för att hon ska koppla av, men ändå kämpar hon lika mycket som om hon inte fått något lugnande alls. När hon opererade korsbandet fick hon först lugnande för att slappna av lite. Trots det fick vi vara tre personer för att sätta in kanylen. När veterinären skulle söva henne sa jag till honom att ta i lite extra för att hon inte svarade så bra på sånt. Han såg lite tvivlande ut, men när Myrrha, efter mycket kämpande, äntligen somnat sa han "Hon tålde då som en riktig karl den här. Nu har jag gett henne sömnmedel för en hund på 30 kg." Myrrha vägde då 18 kg.

På tal om vikt så väger Lyle 19 kg idag. Sist han var hos veterinären vägde han 21 kg, så veterinären tyckte att det var bra att han gått ner lite i vikt. Men han behöver gå ner ytterligare 1-2 kg, så det blir väl att minska maten och öka motionen.

Det gick bra att ta bort klon och det hade ju inte hunnit bli infekterat så han behöver ingen antibiotika. Det känns också skönt att det är på sporren, för den sitter ju inte så till att det gör ont när han går. Klon kommer att växa ut igen senare. Myrrha tappade ju en klo förra hösten när jag var i England, vilket ni som läste hennes tillfälliga blog kanske kommer ihåg. För hennes del var det ju lite besvärligare eftersom det blev infekterat och hon fick äta antibiotika i två omgångar. Men hennes klo har i alla fall växt ut till en helt normal klo, även om jag hade svårt att tro det.

Lyle var lite drogad hela eftermiddagen och gick omkring och såg ut som att det var jättesynd om honom. Man kan inte låta bli att skratta när han kliver upp, går iväg och ställer sig någonstans och sedan står där, lite ostadig, och ser ut som att han tänker "Vad gör jag här?" På kvällen piggnade han till och vi gick en kort promenad till godisaffären. Det var en ren fröjd att gå med honom i koppel. Inget drag alls, utan kopplet var slakt hela tiden. Självklart passade jag på att tjata kommandot "gå fint" och belöna. Jag släppte hundarna vid gångtunneln och då sprang han runt mig i cirklar och försökte få mig att kasta bollen åt honom, så då började han bli normal igen.

Promenad med Lisa

Idag har jag och hundarna varit på promenad med min f d arbetskamrat Lisa, som kanske är intresserad av att ta Lyle. Hon fick hålla honom i kopplet, vilket ledde fram till beslutet att om hon skulle ta honom så är det första hon ska lära honom att gå ordentligt i koppel. Med mig går han riktigt bra numera om jag har bara honom, men går jag med båda två så drar han en del.

Vi gick strandpromenaden och där träffade vi också Pernilla och Bigge som tränade hund (och pratat en hel del antar jag eftersom de suttit vid Kyrkholmen i närmare fyra timmar).

Lotus

Agera

Lisa kastade lite boll till Lyle och jag passade på att fota lite grann. Det är lättare att ta bilder när någon annan sköter kastandet.

Lisa, Lyle och Myrrha

Lyle kommer tillbaka med bollen i full fart

Lyle jagar efter bollen och Myrrha jagar efter Lyle

Vi gick över Lejonströmsbron och på andra sidan finns det ställen där det inte är så strömt i älven, så Lyle fick simma lite grann också. Myrrha var inte så intresserad av det.

Badkrukan Myrrha

Badmonstret Lyle

Lyle väntar på att Lisa ska kasta pinnen

Plask!

Lyle har fångat pinnen

När vi kom hem var hundarna jättetrötta. Lyle iddes inte ens gå och hämta kampknuten när jag kasstade den utan tittade bara på mig och satte sig ner. Jag hade tänkt att träna lite lydnad med Lyle ikväll, men jag tror inte att han orkar med det. Det får bli i morgon istället.

MH, lite vila och lite träning

I lördags var jag testledare och figurant på ett MH, så hundarna och jag steg upp klockan sex för att promenera upp på klubben. Hundarna fick också vara med och springa lösa medan vi satte ut lilla jaktbytet innan vi började. Men annars blev det nog en ganska tråkig dag för deras del eftersom de fick sitta instängda i den lilla kurslokalen mest hela dagen. På lunchen gick vi förstås en liten sväng och så fick de vara med och ligga vid bordet en stund, vilket säkert var lite roligare än att ligga instängda i ett rum. Men de har i alla fall skött sig bra. Lyle gnällde och hoppade mot dörren först, men lugnade sig ganska fort. Myrrha är förstås van, så hon går antagligen och lägger sig på en gång.

Jag var testledare på förmiddagen och sedan var jag figurant resten av dagen medan Erik var testledare. Jag har inte figgat så mycket sedan jag blev testledare, så jag tyckte att det var riktigt kul. En av fördelarna är att man som figge på avståndsleken får gå iväg före aktivitetsnivåprovet och det är verkligen mycket trevligare att sitta och vila bakom gömslet än att stå och glo i tre minuter.

Efter MH:t promenerade jag och hundarna hem igen. Jag stannade till lite vid parken på Erikslid och kastade lite boll åt dem. Solen lyste i stort sett hela dagen, så jag tänkte fota lite grann, men typiskt nog så mulnade det när jag gick hemåt. Jag fotade ändå lite grann, men bilderna blev inte speciellt bra.




I söndags var jag jättetrött och det verkade som att hundarna också var det, så vi hade vilodag och slappade framför TV:n hela dagen. Jag såg två filmer på dagen och på kvällen när Adam kommit för att han skulle sova över såg vi Titanic. Vi kom därför i säng ganska sent, för det är en rätt lång film. På natten kom också Jonas hem från Stockholm, så det blev inte så mycket sömn.

Därför blev det en halv vilodag på måndagen också. Men på eftermiddagen gick jag en promenad med Myrrha och Lyle till Jonas pappa för att lämna en nyckel och jag passade också på att träna lite lydnad med dem. I morse började vi dagen med att promenera till Jonas pappa för att hjälpa till med att flytta över bilder från en digitalkamera.

Mitt på dagen var jag upp på klubben för att träna lite med Charlotta och Glänsa, men då fick Myrrha och Lyle stanna hemma. Jag fick låna Glänsa och träna lite grann och det var riktigt kul. Glänsa är väldigt duktig och jag älskar verkligen att gå fot med en hund som har full koll på föraren. Det är något som Myrrha aldrig har haft- vi har mestadels fått nöja oss med 7-8 i betyg på det momentet. En enda gång har vi fått en 9:a och det är jag jättestolt över.

Lyle har nu nästan lärt sig att spela död, så det börjar bli dags att hitta på något nytt trick att lära honom. Men först blir det någon dags vila för honom, eftersom han har gjort sig illa i sporren på ena framtassen. Det blödde lite grann igår kväll. Det verkar dock inte som att han har särskilt ont, om man inte pillar där (sjåpigare hund har jag knappast träffat!). Men det skadar knappast med lite vila så att det får chansen att läka.

Promenad och valpbus

I går kväll hade jag avslutning på aktivitetspasset. Jag gick upp lite tidigare för att träna lite lydnad med Lyle innan kursern började. Mest tränar vi på att gå fot, för det har han lite svårt för. Annars är han ganska duktig. Jag har också lärt honom ett nytt trick, att spela död. I alla fall tror jag inte att han kunde det innan, för det var rätt svårt att få honom att fatta vad han skulle göra.

Myrrha däremot kan ju en hel del tricks och jag visade några av dem innan vi avslutade kursen igår. Myrrha var verkligen lycklig över att få delta på något vis och var så ivrig att hon provade lite av varje istället för att göra enbart det trick jag bad om. Hon har blivit mycket piggare på sista tiden, vilket förmodligen beror på att hon får en liten dos smärtstillande varje dag. Hon får ju också medicin för sin förstorade livmoder, men tydligen luktar hon fruktansvärt gott. Till och med Lyle som är kastrerad var skitjobbig med henne igår och försökte till och med jucka på henne. Det gick hon inte med på, men i övrigt är hon alldeles för dålig på att säga till så jag får säga till honom istället.

Hon blir irriterad när han nosar henne i baken, men samtidigt så vill hon inte heller låta honom vara ifred. Hon försöker fortfarande få igång honom att leka, men han vill fortfarande bara leka med henne inomhus. Ändå tror jag att hon trivs ganska bra med att ha en kompis här. Hon är ju så gärna ligga nära intill en annan hund, men det är få hundar som vill det. När Fria har varit här brukar hon mest bli förbannad när Myrrha vill ligga nära bredvid henne och King tyckte närmast att hon var äcklig när hon ville gosa. Hekla brukar bli irriterad och gå undan. Bita brukade däremot acceptera att Myrrha ville ligga bredvid henne och tillät till och med att Myrrha använde henne som huvudkudde.

Lyle vet nog inte riktigt vad han ska tycka- ibland går han undan och tycker att hon är jobbig, men ibland så låter han henne. Häromdagen låg han utsträck på sidan och sov när Myrrha kom och la sig med ryggen intill hans mage så att de låg sked med varandra. Gissa om jag önskade att jag hade haft kameran! Men det hade jag förstås inte och hade jag gått och hämtat den så hade de nog inte heller legat kvar.

Idag promenerade jag och hundarna upp på klubben för att bygga banan inför MH:t i morgon. Maria T hade med sig fyra söta små valpar, tre rottisar och en staffe. Myrrha var inte direkt överlycklig, men Lyle tyckte att det var jättekul att busa med dem. Han sprang runt i cirklar och valparna jagade honom, men de hade förstås inte en chans att hinna ikapp honom. Fast det var i alla fall roligt att se på när de försökte. Nu är båda hundarna ganska trötta och nu ska både de och jag vila resten av kvällen för vi ska upp tidigt i morgon bitti.

Skelleftehamn

I går kväll åkte vi till Skelleftehamn. Jonas skulle hjälpa sin morbror med lite datorproblem och jag följde med bara för att promenera med hundarna på ett nytt ställe. Jag har i stort sett aldrig varit i Skelleftehamn så jag hittar ju inte där, men jag lyckades i alla fall hitta ner till vattnet på en gång. Jag hade kameran med mig, men det blev snabbt alldeles för mörkt för att fota. Men ett par halvbra bilder fick jag i alla fall.


Lyle har haft ont i ett framben sedan vi var i stugan, så i måndags hade vi vilodag utan promenader och igår fick han bara gå i koppel. Men simning är ju en skonsam motionsform och han gillar det, så han fick simma lite grann för att bli av med lite energi.


När vi varit vid havet gick vi till skogen. Det fanns jättefina stigar i skogen och jag hade gärna gått ännu längre, men det började bli ganska mörkt. Av erfarenhet vet jag att det är svårt att gå i skogen när det är mörkt och dessutom har jag ju aldrig varit i den skogen förut, så det skulle kunna bli svårt att hitta.

Därför gick vi tillbaka innan det blev fullständigt mörkt. Istället traskade vi omkring och tittade på kyrkan och husen innan vi gick till Bosse och fikade lite grann. Vi hade varit ute i ca 1,5 timme, men båda hundarna var ordentligt trötta när vi kom till Bosse och sov i stort sett hela tiden medan vi var där. I morse var det också väldigt trötta och det var jag som fick väcka dem när jag steg upp och inte tvärtom, som det brukar vara. Idag ska de få vila, men det är onsdag och det betyder onsdagsträning så ikväll ska vi på klubben.

EFIT

Det var länge sedan jag var med på EFIT, d v s Ett Foto I Timmen, men idag hade jag möjlighet att fota och dessutom kom jag ihåg att fota hela dagen. Så här såg i alla fall vår lördag i stugan ut i bilder:

8.30 Stiger upp till den här utsikten från balkongen.

9.30 Håller på att plocka in disk från diskstället in i skåpet.

10.30 En engelskinspirerad brunch: toast with scrambled eggs and baked beans.

11.30 Går ut på gården ett tag med Myrrha och Lyle.

12.30 Passar på att fota bl a den här rosknoppen medan jag och hundarna väntar på att Jonas ska bli klar att gå en skogspromenad.

13.30 Är ute med på skogspromenad (vilket det inte ser ut som på bilden, men vi var faktiskt mest i skogen och passerade bara förbi den här ängen).

14.30 Precis hemkomna från skogspromenaden, men Myrrha ville inte följa med in utan ville hellre ligga på gården och tugga på en pinne (vilket är väldigt otypiskt henne!).

15.30 Läser Skilda verkligheter av Marianne Fredriksson.

16.30 Går igenom bilderna som jag tog på skogspromenaden.

17.30 Fixar till kryddorna till pepparsåsen, som vi ska ha till fläskfilé och pommes.

18.30 En ganska dålig bild på vinet som vi drack till maten, med vinkartongen i bakgrunden.

19.30 Släpper ut hundarna på gården för rastning. Lyle hittade något spännande att lukta på.

20.30 Slötittar på Sing-a-long, som måste vara det sämsta musikunderhållningsprogram som TV har att erbjuda.

21.30 Har precis börjat titta på en film.

22.30 Tittar fortfarande på film och äter godis.

23.20 Den ganska dåliga filmen är äntligen slut och slut är det också på min dag.

Stugan

I går kväll när vi kom till stugan så var Lyle lite ängslig över den nya miljön. Han voffade på vartenda ljud han hörde och ville hela tiden ligga precis bredvid mig, helst med huvudet på min fot. Och när jag släppte ut dem på gården för kvällsrastning så gick han inte ens ner från bron, utan stod där och väntade på att jag skulle släppa in honom.

I natt har båda hundarna sovit uppe i sovrummet med mig. Det finns en matta på golvet och en liten soffa att ligga på. Båda ville ligga på soffan, men de ryms inte båda två, så de lurade varandra att flytta sig från soffan. Först låg Myrrha i soffan och då voffade Lyle till och tittade mot dörren. När Myrrha då hoppade ner för att se vad han voffade på skyndade han sig att hoppa upp i soffan. Då skällde Myrrha till och då hoppade Lyle ner, så att hon kunde hoppa upp. Till slut blev det Myrrha som vann, förmodligen för att hon är vis av livet och lite latare än Lyle.

När vi steg upp på morgonen spöregnade det, så vi tände en brasa i kaminen och satt inne och hade det mysigt. Men när det slutade regna gick vi en promenad och hundarna fick leta bollen i det höga gräset ute på legdan. På eftermiddagen klarnade det upp och blev soligt så då gick vi ut och lekte lite grann på gården innan Jonas kom och det var dags för middag. Jonas var också ute och kastade lite frisbee med Lyle, som mer än gärna springer och hämtar den. Men han har också ganska dålig kondition så han blev ordentligt flåsig och tungan hängde nästan ner till marken. Han ville dock väldigt gärna att Jonas skulle kasta lite till, men det blev inget av med det.

Myrrha

Lyle

Lyle hämtar pinnar

En blöt Lyle ute på gården

Myrrha kampar med mig

Lyle i full fart

Instruktörsmöte

Ikväll har jag varit på instruktörsmöte för att få veta lite mer om hur vårt nya anmälningssystem kommer att bli från och med nästa år. Då kommer nämligen alla anmälningar att gå via Internet och det kommer att bli "först till kvarn" som gäller. Jag tror att det kommer att bli bra.

Men det var nära att jag missade mötet. Jag gick hemifrån i god tid för att hinna låta hundarna springa lite i skogen på vägen till klubben. Fast när jag kom dit träffade jag Lena som sa att mötet var på Studiefrämjandet. Det hade jag helt missat. Men jag och och mina två hundar fick tränga ihop oss med Lena och hennes två hundar i bilen, så vi hann dit i alla fall. Myrrha fick sitta i bilen under mötet, medan Lyle och "lilla" Aija fick följa med in. Lyle var lugn och snäll- den enda gången han blev lite upplivad när Maria tappade en laxbit från smörgåstårtan på golvet bredvid honom.

Igår hade vi vilodag och gjorde inte särskilt mycket. Myrrha hade dock inte särskilt stor lust att ha vilodag. Hon får ju smärtstillande just nu och då blir hon alltid väldigt pigg. Hon var på Lyle och ville leka hela tiden, fast han försökte komma undan henne. När jag suttit vid datorn en stund och kom in i vardagsrummet så hade hon trängt in honom i ett hörn och låg och gnällde för att få igång honom. Men lite lek blev det i alla fall:


Fast egentligen ville han helst ligga i sin fåtölj och sova (det ser inte särskilt bekvämt ut, men han verkar trivas i alla fall).
Efter instruktörsmötet skjutsade Jonas upp mig och hundarna till stugan. Lyle verkade tycka att det var jättekul fast han aldrig varit här tidigare. Han började gnälla redan när vi svängde in på vägen och sedan var han jätteglad och sprang runt gården ett varv innan han sprang upp på bron och började hoppa mot dörren för att bli insläppt. Knasig hund!

Nu när jag har fått igång en brasa i kaminen och satt mig ner i lugn och ro med datorn så har hundarna lagt sig för att sova, men tidigare var de lite uppjagade. Lyle tyckte sig hela tiden höra saker utanför så han har gått omkring och voffat, vilket får Myrrha att tro att det är något utanför och då bara måste hon också skälla lite grann. Tur i alla fall att jag inte är mörkrädd, för då kanske man skulle tro att de faktiskt skäller på något verkligt, och inte bara på något de inbillar sig.

Ännu mera hundslagsmål...

I söndags gick jag och Lyle till Kyrkholmen för att träffa Malin, som eventuellt var intresserad av att ta hand om Lyle. Eftersom hon har en egen hund, hennes mamma har två och hennes syster har en, varav två av dessa hundar inte går ihop ville hon se hur Lyle gick ihop med dem. Det kan ju bli krångligt och besvärligt att dra in ytterligare en hund i flocken om de inte funkar tillsammans.

Lyle fick först träffa den yngre leonbergertiken, som inte har några problem med att umgås med andra hundar. Lyle, som nog inte har träffat så många olika typer av hundar i sitt liv, blev först ganska rädd för henne och skällde en del på henne. Men vi promenerade med kopplade hundar och gick sedan och släppte dem och då funkade det väldigt bra. Vilja, leonbergern, har ett väldigt fint sätt med andra hundar. Hon är lekfull utan att vara påträngande och till slut verkade de två hitta ett sätt att leka på.

Därefter fick han träffa Tara, som tidigare varit lite gruffig mot andra hundar. Till vår stora förvåning gick det helt utan problem. Vi promenerade återigen med kopplade hundar, som i stort sett ignorerade varandra. När vi släppte dem lösa gick de omkring och brydde sig inte särskilt mycket om varandra, fast samtidigt så höll de sig i närheten av varandra. Men så hittade Lyle en pinne som han började morra och leka med. Det provocerade tydligen Tara och hon flög på honom, för att tillrättavisa honom. Då blev han rädd och försvarade sig, men vi fick snabbt tag på dem och särade på dem. Tara hade fått ett par små jack ovanför ögat, men inget såg särskilt allvarligt ut. Lyle hade inte blivit biten, men han haltade ganska ordentligt. Fast det är klart att när man är en ganska liten kille så kan man nog få lite ont i kroppen när man får en stor leonberger över sig...

Lyle verkade dock inte direkt rädd för Tara efteråt. Uppenbarligen är det något med hans sätt att morrande "mörda" pinnar som gamla tikar inte gillar, för han fick en åthutning för samma beteende av Myrrha dagen innan. Hon är ju dock ganska så försiktig i sitt sätt så hon nafsade bara bort en liten pälstuss från honom när hon sa ifrån. När Lyle (och vi) hade hämtat oss lite fick han också träffa Malins hund, lilla bichontiken Asti, och henne brydde han sig knappt om. Men har var i alla fall varken rädd eller arg på henne.

Igår haltade Lyle ingenting, fast hade förstås ändå en vilodag, förutom att vi på kvällen tog en liten promenad med båda hundarna hem till Jonas pappa för att träffa Ulla och Jan, som är på besök från Skåne. Idag haltar han heller ingenting, så det är nog ingen fara för hans del.

Myrrha är dock inte helt frisk. Jag har idag varit till veterinären med henne för att kolla upp om hon eventuellt har livmodersinflammation. Eftersom jag vanligtvis knappt märker att hon löper och det är ren tur om jag ser en eller två blodfläckar tyckte jag att det var konstigt att jag den här gången settt fläckar efter henne under hela tre veckor. Det kändes inte normalt och det visade sig att jag hade rätt. Hennes livmoder var förstorad, men förmodligen så går det att åtgärda med antibiotika.

Myrrha gillar ju absolut inte att gå till veterinären och jag fick dra henne på mage in i undersökningsrummet. Det är inte helt ovanligt, men den här gången ville hon inte gå när vi var på väg ut heller. Det orsakade en viss oro och jag fick bära ut henne. Ute kunde och ville hon gå, men hon var rätt vinglig så jag bad att få röntga knäna också när hon ändå skulle röntga magen. Dessutom tog vi en bild på höfterna också, för säkerhets skull. Höfterna var fina och pålagringarna på knäna verkade inte ha blivit nämnvärt värre. Men hon börjar ju vara lite gammal och jag ska börja ge henne lite smärtlindrande tabletter vid behov samt ge henne glukosamin.

I helgen har jag också haft fullt upp. I lördags var jag testledare på korningen på förmiddagen, så nu känns det som om mina armar är en decimeter längre än de var innan och jag har också lite ont i ryggen igen. Mest skyller jag det på Hassan, för han var den mest kampglada hunden på förmiddagen. Jag passade också på att sitta med Kicki och Torsten (och David) när de pratade om hundarna och det var intressant och givande.

Efter lunch skyndade jag mig dock hem för att göra mig klar för Foppes och Lindas bröllopsfest. Jag kände knappt någon på festen, men det var kul ändå. Jag drack en massa öl och det fick jag lida för dagen efter, då jag skulle jobba...