Tävlingskurs

Idag har jag och hundarna varit på tävlingskurs för Peter Andersson. Trots att jag varit vaken hela natten har jag inte varit speciellt trött. Träningen med Lyle gick väldigt bra. På förmiddagen fick vi lite tips på vårt fria följ. Det var kul att höra att positionen är bra, för det är ju något som jag har jobbat mycket med. Dock tyckte Peter att jag behövde göra fria följet svårare för honom, med mer störningar och svårigheter som skärper hans uppmärksamhet. Jag måste också fila lite på vänstersvängar och helomvändningar (som jag också gör till vänster), vilket i och för sig inte var någon nyhet.

På eftermiddagen körde jag metallapportering. Lyle gick förstås upp i varv och började morra, skälla och leka med metallapporten. Peter och Lena tyckte inte att han hade tillräckligt bra gripanden med träapporten heller så vi började med att få till dem och mot slutet så hade han riktigt bra gripanden på träapporten. I morgon blir det nog att gå vidare med gripanden av metallapporten.

Kameran hade jag förstås med mig, men bilderna är väl inte av högsta kvalitet. Min kamera tar inte speciellt bra bilder inomhus när man måste använda blixt. Men några bilder blev det i alla fall. Tack Charlotta för att du tog bilder på mig och Lyle!

Lena och Peter tittar bekymrat på Lyles metallapportering.

Lyle apporterar träapporten.

Jenny och Wix tittar på när Gunilla och Gåva får goda råd.

Jenny och Mio får hjälp med att lära in fritt följ.

Charlotta och Glänsa förbereder sig.

Lena visar Imsa hur hon ska flytta rumpan.

Vackra Indra.

Indra tränar framåtsändande.

Peter och Ufo visar hur framåtsändande...

... och kryp ska se ut.

Både Lyle och Chansa har uppfört sig jättebra hela dagen. Lyle har mest fått ligga i sin bur, där han verkligen trivs bra, medan Chansa har fått varva mellan att vara med Lyle i buren och att ligga och titta på, och förhoppningsvis lära sig genom observation:-). Hon har verkligen varit jätteduktig på att koppla av, trots folk och hundar.

Världens sötaste mallevalp

Chansa kopplar av.

Chansa sover djupt.

Nu är vi hemma igen och båda hundarna sover så gott. Själv ska jag slötitta på Melodifestivalen och sedan gå och lägga mig för att få lite välbehövlig sömn.

Tre hundar

Idag har mammas hund Ecco varit hos mig medan de var på marknad i Jokkmokk. Att ha två hundar är inte dubbelt så jobbigt som att ha en, men att ha tre är tio gånger så jobbigt. Nåja, kanske inte riktigt och kanske det inte skulle vara så jobbigt om man inte hade en monstervalp som hela tiden kampar med de äldre hundarnas koppel och springer fram och tillbaka och trasslar ihop kopplen. Det skulle också vara lättare om Ecco hade varit en liten aning lydigare.

Idag har Chansa varit ganska lugn och har sovit mest hela dagen. Igår sov hon nog också mest hela dagen. Jag jobbade och hundarna var först ensamma i 4 timmar. Sedan gick vi en promenad på lunchen och efter det var de hemma i 3 timmar. Chansa har aldrig varit ensam så länge, men det gick jättebra och hon hade varken kissat inne eller tuggat på något (knappt ens sitt tuggben).

Men på kvällen tog hon igen att hon varit lugn hela dagen. Först bet hon mig helt oväntat i armen. Det är förstås inte ovanligt att hon bits, men den här gången låg hon helt lugnt bredvid mig och tuggade på ett tuggben när hon helt plötsligt högg mig i armen. Jag skrek till av smärta och överraskning och då började hon istället fjäska för mig och kröp upp i famnen och gosade. Och så helt plötsligt fick hon in en hörntand i ena näsborren och bet sig fast riktigt ordentligt. Det blödde inte mycket, men länge, och det gör fortfarande ont i näsan.

I morgon blir det tävlingskurs för Peter Andersson. Det kommer att bli lite jobbigt efter att ha jobbat hela natten, men det går säkert bra ändå.

En boll av eld

Igår kväll när jag kom hem från jobbet blev hundarna som vanlig galna av glädje. Chansa lyckades både skalla mig så att jag fick en fläskläpp och bita mig i läppen så att det blödde. När jag jobbar är ju hundarna hemma med Adam och igår sa han "Alltså, Chansa är ju som en boll av eld". Han menade att hon är eldröd till färgen och när hon far omkring i lägenheten och tar "genvägen" över eller genom möblerna så ser hon ut som ett litet eldklot. Jag tycker att det var en väldigt passande liknelse.

Idag har lilla eldbollen fått bekanta sig med vatten. Lyle var lite dålig i magen på morgonpromenaden och nackdelen med långhåriga hundar är att det fastnar en del i deras päls så när vi kom in igen duschade jag av honom i badkaret. Och när jag ändå höll på tänkte jag att jag skulle duscha Chansa också, bara för att. Det var inte svårt att lyfta ner henne i badkaret, men det var betydligt svårare att få henne att stanna kvar där. När jag släppte henne med ena handen för att stänga av kranen hoppade hon ur badkaret, så sedan fick jag torka badrumsgolvet. Men det verkade i alla fall inte som att hon tyckte att det var obehagligt att bli duschad- jag tror mest att hon tyckte illa om att vara tvungen att vara stilla.

Ikväll har vi varit på 33:an och tränat men Lena och Aija, Frida, Nemi och Yana samt Charlotta och Glänsa. Jag var egentligen inte speciellt sugen på att träna, men när jag väl kom igång var det riktigt roligt och gick riktigt bra. Klantigt nog hade jag glömt ryggsäcken med träningsgrejer hemma, men jag lånade en metallapport av Charlotta. Jag har haft ett litet uppehåll med den eftersom Lyle gick upp så mycket i varv av den (förmodligen för att han innerst inne tycker att den är äcklig). Jag gjorde därför bara några lugna gripa-övningar och det gick väldigt bra.

Frida hade stora koner med sig så jag gjorde också några skick till konen och det är helt otroligt vad bra det går. Lyle fattade det på en gång och trots att jag bara gjorde det två gånger innan så fattade han direkt vad han skulle göra idag också. Med Chansa tränade jag lite kontakt och "sitt" och "ligg". Jag har börjat träna på att hon ska sitta kvar en liten stund innan belöning och det går bra.

När jag kom hem hade jag två väldigt trötta hundar. Jag kände för att ta ett varmt bad så jag satte in Chansa i buren och då ville även Lyle vara i buren. Så de låg så sött och sov bredvid varandra medan jag badade. Sötnosarna!

Vinterpromenad

Mina fina hundar

Idag var det -20 grader och solen lyste från en nästan klarblå himmel, så trots kylan gick jag en liten promenad med hundarna. Den blev dock inte så lång just för att det är så kallt. Chansa fryser så hon skakar och Lyle får köldkramp. Trots att Chansa har mycket mindre päls så får Lyle köldkramp oftare. Kanske beror det på att han envisas med att springa i djupsnön eller på att det fastnar snö och is i pälsen mellan trampdynorna.

Man vet ju inte när det ska vara soligt och fint igen nästa gång, så jag passade på att ta kameran med mig ut. Det är dock lite svårt att fota när det är så här kallt eftersom jag inte kan ha vantar på mig, så det blir väldigt kallt om fingrarna. Men här är i alla fall en del av dagens bilder:

Chansa tittar på när Lyle leker mullvad i snön.

Lyle gillar snö.

Mallemonstret attackerar.

Lilla tyrannen terroriserar storebror.

Attack!

Chansa försöker dränka Lyle i snön.

Lurpassar på Lyle.

Världens finaste Chansa.

Världens finaste Lyle.

Hundar på jobbet

Idag har jag jobbat och har haft båda hundarna med mig på jobbet. När jag steg upp låg Lyle kvar i sängen och tittade argt på mig- han gillar inte att stiga upp så tidigt som 5.30. Chansa var faktiskt också lite trött. Och det var jag också och inte blev jag piggare av att se att termometern visade på -20 grader...

Sedan promenerade jag och hundarna in till stan för att ta bussen till Morö Backe. Chansa har aldrig åkt buss förut, men hon tvekade inte att hoppa på bussen. När den åkte tyckte hon att det var lite obehagligt och tryckte sig mot mina ben, men hon vande sig och var inte ett dugg rädd. Det går inga bussar till Morö Backe så tidigt på morgonen, så vi fick ta en annan buss och kliva av en bra bit från jobbet och promenera (fast det var ju ändå bra mycket närmare än att gå hela vägen). Vi åkte buss hem också och då var hon inte det allra minsta ängslig, utan la sig på golvet och var helt avslappnad.

Jag var inte säker på vad Lyle skulle tycka om att dela bur med mallemonstervalpen, men det gick bra. De har legat i buren båda två och har till och med tuggat på varsitt tuggben utan att bråka. Den enda gången han blev arg på henne var när hon började tugga på själva canvasburen.

En kollega hade sin lilla dotter Nelly med på jobbet på morgonen och hon var väldigt fascinerad av hundarna. Hon fick kasta lite boll med Lyle och klappa Chansa, men när hon ville krypa in i buren med dem fick jag säga stopp :-) Jag tror inte att Lyle hade gillat att ha ett barn i buren och Nelly hade nog inte gillat Chansas vassa tänder. Chansa verkar gilla barn, speciellt att tugga på dem.

Lyle älskar sin bur och ligger i den hela tiden när han är med på jobbet (buren är då öppen). Chansa har inte heller något emot att ligga i bur, fast hon stannar förstås inte kvar i den när den är öppen. Chansa har därför fått ligga delvis i buren (när jag har saker att göra) och delvis vid mina fötter (när det är lugnt). Hon har varit så snäll och legat och tuggat på sitt tuggben och försökte till och med få M att hålla i tuggbenet åt henne. Lite mindre söt var hon när hon kom att det var en jättekul lek att peta in tuggbenet under soffan så att matte skulle krypa ner på golvet och ta fram det. Först råkade hon bara göra det ett par gånger, men sedan såg jag hur hon medvetet petade in det under soffan med tassen, den lilla valpuslingen.

Igår var hundarna ensamma 4 timmar när jag jobbade och det går verkligen jättebra att lämna Chansa. Jag begränsar förstås utrymmet så att de bara kan vara i hallen och jag plockar bort allt jag är rädd om samt lägger fram alla leksaker och tuggben jag har, men jag blir ändå lika överraskad när jag kommer hem och hittar mitt hem i samma skick som det var när jag lämnade det. I alla fall i nästan samma skick- dörrmattan brukar inte ligga innanför dörren när jag kommer hem. Men igår låg den faktiskt kvar och alla Chansas leksaker låg kvar i bädden där de låg när jag gick, så jag antar att det betyder att hon inte har sysselsatt sig alls, utan har sovit hela tiden. Avsaknaden av kisspölar tyder också på det.

Igår kväll var vi på 33:an och tränade med Lena och Aija. Lyle var lite störd över att några schäfervalpar hade kissat och bajsat i lokalen (han är väldigt känslig för "äckelfläckar"), men träningen gick ändå ganska bra. Dock behöver jag träna en hel del stadga med honom. Han har verkligen svårt för att vara stilla. Med Chansa tränade jag lite loss, lite kontakt, sitta kvar och ligg. Mycket mer än så orkade inte den lilla mallehjärnan. Hon fick också leka en stund med Aija och sedan somnade hon och sov gott medan jag och Lena drack te.

Valpusling

Adam brukar säga att Chansa lyssnar lika bra på "valpusling" som på sitt namn. Och det är kanske sant, för det finns ganska ofta skäl till att kalla henne för just valpusling. I morse fanns det i alla fall skäl till det, för valpuslingen tuggade sönder strömkabeln till routern. I alla fall är hon på sannolika skäl misstänkt för brottet (vittnen saknas).

Att få tag på en ny strömkabel visade sig inte vara så lätt och jag fick åka runt hela stan för att få tag på en ny, men till slut hittade jag i alla fall en. Förutom att hon förstörde kabeln så har hon slitit sulan ur mina skor ungefär en miljon gånger, kissat inne fyra gånger (hon som varit så duktig och inte kissat inne på flera dagar), börjat slita sönder dörrmattan jag köpte igår, jagat en tant på spark och var farligt nära att sno min macka när jag skulle äta lunch.

Men hon har också haft sina snälla ögonblick, t ex när jag skulle klippa klorna. Hon var så snäll och låg (nästan) alldeles stilla på rygg i mitt knä. Det är mer än man kan säga om den stora, svarta killen. Att klippa klor på honom är inte det lättaste. Chansa fick sitta en stund i buren medan jag klippte hans klor så att hon inte skulle få några idéer om hur hon skulle kunna bete sig. Just nu är hon också söt och snäll, för nu sover hon.

Tillägg: Nu är hon valpusling igen- nyss vaknade hon, hoppade upp i soffan (där hon inte får vara) och kissade! Någon som vill ha en mallevalp? Hon är rätt billig just nu...

Promenad

Igår blev det inte mycket aktivering för hundarna. Jag jobbade på söndag natt och när jag slutade på måndag morgon cyklade jag direkt till mitt andra jobb, där jag jobbar 1,5 timme på måndagmorgnar. Så när jag kom hem rastade jag hundarna (som naturligtvis inte varit ensamma hemma hela den tiden, ifall nu någon skulle tro det) och sedan la jag mig och sov. Chansa tyckte dock inte att det var någon bra idé att sova hela dagen, så hon väckte mig med jämna mellanrum. Så efter att ha sovit i sammanlagt ca 4 timmar steg jag upp och promenerade lite med hundarna innan det var dags att gå till jobbet igen för att jobba eftermiddag.

Idag var jag ledig på förmiddagen, så efter att ha tagit lite sovmorgon gick jag en promenad med hundarna. Chansa börjar orka lite mer nu, så det blev en lite längre promenad än vad vi brukar gå. Jag hade kameran med mig, men eftersom det var ganska mulet blev bilderna inte speciellt bra. Speciellt Lyle blir mest bara ett svart sudd på bild i dåligt ljus.

Chansa spanar.

Leker

Mina fina hundar

Miljöträning

Idag har jag, Lyle och Chansa varit på sågverket i Örviken. Sökgänget skulle träna miljösök och eftersom jag var ledig så följde jag med för att miljöträna Chansa lite grann. Det är gamla, förfallna byggnader med en massa bråte och på vissa ställen är det också väldigt mörkt. Chansa skötte sig väldigt bra och visade inga rädslor. Fast på vissa ställen fick jag förstås bära och lyfta henne eftersom hon är så liten att hon inte kan ta sig fram själv. Och det kanske var klokt eftersom både Piexa och Chansas halvsyster Blixtra föll nerför en ganska hög kant. De klarade sig bra, men det hade nog inte Chansa gjort.

Eftersom det var så många som skulle köra tog det väldigt lång tid. Chansa fick vara med i fikarummet när vi fikade och har fått komma ut på kortare rastningar, men annars har hon fått sitta i bilen med Lyle och Aija. Det har gått bra och jag tror inte att hon frös allt för mycket.

Efter sökträningen åkte jag och Lena och köpte lite mat och sedan åkte vi till totohallen och tränade lite grann. Det blev dock inte så mycket träning. Jag var genomfrusen och hade inte speciellt stor lust att träna. Men Lyle behövde verkligen få något att göra. Han hade en hel del överskottsenergi så när jag kommenderade Lena på fria följet började han hoppa över en bänk. Fram och tillbaka hoppade han om och om igen. Just nu har han också väldigt svårt att sitta och ligga kvar, vilket säkert beror på att han har lite för mycket energi. Nästa vecka måste jag försöka låta honom röra på sig lite mer.

Som tur är har han inte svårt att koppla av hemma, även om han har en del överskottsenergi, så nu ligger han och sover. Och det gör Chansa också; hon har sovit nästan hela tiden sedan vi kom hem. Det är faktiskt ganska skönt. När vi kom hem kunde jag ta ett varmt bad och tina upp lite grann utan att ha en valp som gnäller i buren eller som tuggar på skorna i hallen eller som kampar med handdukar och duschdraperiet i badrummet. Så skönt!

Promenader

Chansa

Idag har jag varit ledig på eftermiddagen. Vädret var fint, så jag gick en liten promenad med hundarna. Sådana här dagar längtar jag verkligen efter att gå på riktiga långpromenader, men det går ju inte med Chansa så det får bli korta promenader istället. Lyle skulle dock behöva lite mer motion; han börjar vara en liten fetknopp.

Eftersom solen lyste passade jag på att ta kameran med mig. Det har mest blivit bilder på Chansa på sista tiden, vilket kanske främst beror på att hon är en söt liten valp. Lyle är förstås också söt, men det är han ju alltid. Chansa kommer ju att förändras en del och det är kul att kunna ta lite bilder på henne som valp. När Myrrha var valp hade jag ju bara en sån där gammaldags kamera med film i och därför blev det inte så mycket bilder på henne som valp (fast senare blev hon världens mest fotograferade hund, enligt Jonas pappa). Men det är inte bara för att Chansa är en söt liten valp. Lyle är nämligen väldigt svår att fota på vintern. Han blir mest bara ett svart sudd mitt i allt det vita, så Chansa är mycket roligare att fota just nu.

Hon är inte stilla i många sekunder.

Lilla fröken ful?

Chansa jagar efter Lyle som apporterar snöklumpar.

Full fart.

Kampar med sitt koppel.

Misslyckad, men kul bild.

Världens finaste malle.

Nu i kväll har vi gått ytterligare en promenad tillsammans med Jenny och Mio. Mio tyckte att Chansa var en lattjo liten pryl. Chansa tyckte att han var kul också, fast ibland tyckte hon nog att han lekte lite för våldsamt. Men hon kommer nog att ge igen för det när hon blir lite större. Lyle var inte fullt lika glad. Han ville själv leka med Mio, men Mio var bara intresserad av att leka med Chansa. Och Chansa tackade ju inte nej till det, så nu har jag en väldigt trött mallevalp, som sover gott i sin bädd.

Måndagsträning

Idag har Jonas varit här och hjälpt mig med routern, så nu funkar det äntligen att surfa på min egen dator! Jag har verkligen saknat att ha Internet hemma. Tänk att det fanns en tid för inte allt för länge sedan då man knappt kände till Internet och nu klarar man sig knappt utan det.

I helgen har Fia och Matte varit här. Jag jobbade i lördags, men under tiden jag jobbade så var de och köpte garderober, började skruva ihop dem samt tapetserade en vägg i vardagsrummet.De sov över här och igår fortsatte vi att skruva ihop garderober, flytta dem runt i rummet och fylla dem med kläder. Just nu är det en enda röra här hemma, men det blir nog bra när det blir klart.

Idag har jag varit ledig, eftersom jag jobbade söndag natt. Jag brukar ju inte vara ledig på måndagar, men det passade alldeles utmärkt eftersom det är träning i totohallen på måndagar. Med Lyle körde jag hårt med treans moment och det börjar se ganska lovande ut. Sättande under gång verkar han ha fattat nu, så nu är det egentligen bara vittringsapporteringen och metallapporten som vi måste jobba hårt med för att bli färdiga för att tävla trean i mars, som jag planerar.

Med Chansa körde jag lite kontakt, lite sitt och ligg samt lite loss-träning. Vi tränade också lite på att hon ska ha fokus på mig och inte på de andra hundarna och det går faktiskt väldigt bra. Bara ett par gånger sprang hon fram till en annan hund, men hon kom i alla fall när jag ropade. Idag på träningen fick vi också träffa Chansas halvsyster Blixtra, som nyss flyttat hit.

Igår lekte Lyle med Chansa för första gången. Det vill säga inomhus. Ute kan han leka med henne ibland, för där kan han leka jaga-lekar vilket han föredrar. Men igår låg de båda två i soffan och helt plötsligt bestämde han sig för att börja brottas och bita på henne (fast på bilderna kanske det inte ser ut som att han leker, men det var ingen tvekan om att det var lek).

Så här kan bilderna också bli när man försöker fota en uppjagad mallevalp (det är alltså Chansas gap när hon hugger efter kameran).

EFIT

Idag var det EFIT (Ett Foto I Timmen) och jag bestämde mig för att vara med, trots att jag jobbar. Som vanligt- det verkar som att de valt EFIT-dagar efter mitt jobbschema, för det känns som att jag jobbar varenda gång det är EFIT. Det blir då alltid så tråkiga bilder, eftersom jag inte kan fota vad som helst på jobbet. Men så här såg i alla fall min lördag ut:

8.45 Morgonrastning av kissnödig valp.

9.45 Lämnar hundarna för att cykla till jobbet.

10.45 Kunde inte fota på grund av jobbet.

11.45 Putsar speglarna i badrummet.

12.45 Moppar golvet.

13.50 Dags för bad.

14.45 Kunde inte fota på grund av att jag badade.

15.45 Täcker över poolen när vi har badat klart.

17.15 Medan jag jobbat har syrrans sambo tapetserat om den här väggen, som var svart när jag gick hemifrån och börjat skruva ihop mina nya garderober + kört bort de gamla garderoberna (därav röran med högar av kläder).

18.15 Ser på TV.

19.15 Läser Den brinnande flickan av Mark Billingham.

20.05 Slötittar på Robinson.

21.15 Gör lite bubbelvatten i reklampausen.

22.15 Ser fortfarande på TV och Chansa har krupit in i vardagsrumsbordet och somnat.

23.30 Sitter och surfar, medan Lyle tycker att det är dags att säga god natt, vilket han har rätt i.

Och så en bonusbild på världens sötaste sovanade mallevalp.

Vaccination

Idag har Chansa varit till veterinären för att få sin 12-veckorsvaccination. Det var förstås inga problem. Hon tyckte att väntrummet var ett spännande ställe; mycket lukter och många trevliga människor. Det var dock en katt som inte var fullt lika trevlig som människorna. Den fräste nämligen åt henne och då fräste Chansa tillbaka på mallars vis, d v s med skall. Själva vaccinationssprutan brydde hon sig inte ett dugg om. Hon fick ett näve godis och märkte aldrig sticket i nackskinnet. Veterinärens kommentar "Du är visst inte stilla många sekunder du" stämmer dock ganska bra in på henne.

När vi ändå var hos veterinären passade jag på att väga henne också. Det är ju mycket enklare på deras stora våg istället för att stå och hålla i henne på badrumsvågen (och så slipper man ju få veta vad man själv väger). Chansa väger i alla fall ganska precis 6 kg.

Efter veterinärbesöket blev det ett besök på Grafit där hon förstås nyfiket undersökte allt, tuggade på ett par kartonger och charmade alla. Nu vet jag att nätverkskortet i min dator har gått sönder, vilket förklarar varför jag inte lyckats få Internet att funka här hemma. Just nu sitter jag med Adams dator. Det finns ingen mening med att byta ut nätverkskortet eftersom jag så snart som möjligt ska fixa ett trådlöst nätverk, vilket gör att jag kan använda min egen dator igen. Längtar!