Lydnadsträning

Igår var det toppenfint höstväder och jag var väldigt sugen på en skogspromenad. Eftersom Myrrha hade problem med ett knä fick hon stanna hemma medan jag tog Lyle med mig på promenad. Jag hade egentligen tänkt gå elljusspåren ovanför campingen, men av gammal vana styrde sig stegen till brukshundklubbens elljusspår. Då tyckte jag att det var lika bra att gå upp på klubben och träna lite grann, så det gjorde vi.

Mest passade jag på att träna på hoppet, eftersom jag inte har tillgång till hinder annars. Allt annat kan man ju träna när och var som helst. Lyle har, konstigt nog, lite svårt med det momentet. Han har förstås inte svårt att hoppa, men ganska ofta springer han runt istället för hoppar. Vi tränade därför på att han ska förstå att kommando "hopp" betyder att han ska hoppa. Till slut började han dock förstå.

Vi tränade också på platsliggning, sitt stanna, fritt följ och snabba lägganden. På honom funkar det över förväntan med externbelöning för att få till snabba lägganden. Även i fria följet använder jag mig delvis av externbelöning och det funkar riktigt bra.

På vägen hem mötte vi en tant med en stor stövarhane i kopplet. Jag jobbade på att hålla kontakt med Lyle för att kunna möta dem utan problem, men tanten orkade inte hålla hunden som släpade henne med sig fram till Lyle. Först gick det bra, men så försökte stövaren lägga huvudet över nacken på Lyle. Lyle blev arg och fräste ifrån och tanten blängde argt och anklagande på MIG! Då blev jag sur och sa åt henne, ganska argt, att hon kanske skulle tänka sig för innan hon släppte fram en hanhund till en annan hanhund nästa gång.

När vi kom hem efter drygt 1,5 timmes promenad gick jag ytterligare en promenad på lite drygt en halvtimme med Myrrha längs strandpromenaden. Vi kom dock inte särskilt långt på den halvtimmen, eftersom hon inte går så fort nu när hon har problem med knät. Det verkar dock inte som att hon har speciellt ont, för hon reagerar inte ett dugg när jag böjer och drar i det. Tvärtom är hon nästan lite väl rörlig i knät, vilket hon också var när korsbandet hade gått av, så jag är lite rädd för att det är det som är problemet.

Myrrha bland höstlöven

Myrrha vid en blommande buske

Myrrha ser grym ut.

Idag promenerade jag till Norrhammarskolan med båda hundarna för att träna lite grann. Men det var lite väl blött och lerigt, så det blev inte så mycket träning. Jag började försöka lära in ställandet på Lyle. På nätet har jag läst en del tips om att lära in det med backande hund så jag bestämde mig för att testa det. Lyle är redan otroligt duktig på att backa, så jag slapp lära in det först. Jag trodde faktiskt att det skulle innebära ett problem att han är så duktig på att backa, för jag trodde att han skulle fortsätta att backa och studsa i evighet innan han erbjöd ett stående, men jag hade fel. Efter att jag klickat ett par gånger började han erbjuda riktigt fina ståenden. Fördelen med att träna in ståendet från backande ska enligt uppgift vara att hunden får bättre tryck i ställandet och inte har samma dragning framåt och det kan nog stämma.

Båda hundarna var ordentligt leriga när vi gick hemåt och Lyle hade dessutom gräs och löv i svansen. Mina kläder var också täckta med leriga tassavtryck (Lyles, ifall någon undrar). På vägen hem mötte vi ett par med två chinese crested powder puff, ordentligt påklädda i overaller. Hundarna verkade nyfikna på Myrrha och Lyle, men ägarna tittade på dem med lite avsmak och gick till och med en liten extra krok förbi oss. Jag kunde inte annat än skratta lite grann, men egentligen tycker jag lite synd om de små hundarna som inte riktigt får vara hundar (fast kanske jag också är lite avundsjuk på powder puff-ägarna som slipper dammsuga och torka golvet efter promenaden).