Tävling och busiga valpar

I morse (eller snarare i natt, kändes det som) steg jag upp tio i fem, klädde på mig, gav hundarna mat och blev upplockad av Maria R kvart över fem. Vi åkte först upp på klubben för att koka kaffe och hämta lite grejer och sedan åkte vi ut till Ostvik för att möta spårläggarna. Jag behövde inte gå några spår idag, så jag passade lilla Imsa medan Maria gick sitt första spår. Samtidigt rastade jag Lyle och han och Imsa blev snabbt kompisar. De busade som galningar, vilket inte vara så lätt för mig eftersom jag var tvungen att ha dem i koppel båda två. Ett par gånger höll Lyle på att dra armen ur led för att han rusade runt mig i cirklar. Visserligen inom kopplets längd, men med den fart han har...

Sedan blev jag upplockad av appelldomarna och åkte ut till appellspåren. Trött som jag var hade jag glömt spårpinnarna i Marias bil, så det blev lite väntetid. Men sedan flöt det på bra. När allt var färdigt i skogen plockade vi ner lite snitslar och då fick Myrrha och Lyle komma ut och springa i skogen lite grann.

Det var inte så många appellhundar, så vi blev också snabbt klara med deras lydnad. Gissa om det var skönt att få sätta sig i stugan och äta lunch och koppla av ett tag! Men sedan kändes det väldigt motigt att gå ut på planen för att skriva elitspårhundarnas lydnad. Imsa fick busa lite med Hades, som är två veckor äldre (och ca 9 kg tyngre).

Passa dig, din lilla pluttschäfer, innan jag äter upp dig!

Oj då, kanske bäst att jag aktar mig?

Nä, om jag hånglar lite med honom blir han nog snäll.

Men sedan blev Imsa väldigt trött ...

...och vaknade inte ens av att bli flyttad till ännu en ny famn.

Sova är bara för småvalpar, tänker Hades föraktfullt...

...och attackerar en Fantaburk.

Men sedan fick han slåss med någon som var mer i hans storlek, om än lite äldre.

Kallar du mig för Ikea-schäfer så åker du på stryk!

Vad pysslar du med, din lille slyngel?