onsdag, maj 26, 2010

Ny kamera!

En systemkamera har jag drömt om länge och idag har jag äntligen köpt en. Det blev en Nikon D3000, som tydligen ska vara en bra systemkamera för nybörjare. Än så länge har jag dock inte hunnit fota så mycket, eftersom det tog lite tid att ladda batteriet och läsa instruktionsboken för att lära mig lite om hur kameran funkar. Men självklart har jag tagit några bilder:

Monstermallen

Trött monstermalle.

Mysig monstermalle.

Idag var det dags för den första deltävlingen i Lydnadscupen är tre träningstävlingar i lydnadsklass I och II under våren. Efter sista tävlingen räknas de två bästa resultaten ihop och den som procentuellt har högst poäng vinner Lydnadscupen. Det var lite svårt att få tag på domare så jag fick själv döma, vilket i och för sig var bra övning eftersom jag tydligen ska bli lydnadsdomare inom en ganska snar framtid. Det innebar att det blev problem att få tag på tävlingsledare, men till slut löste sig även det tack vare hjälpsamma tävlande. Det var i alla fall kul att döma och kul också att det var så många duktiga ekipage med.

Chansa har mest fått sitta i buren medan jag har varit ute på planen och lekt domare, men Jenny tog med henne ut i skogen och lät henne leka med Mio ett tag. Jag hade bara Chansa med mig eftersom Lyle har åkt till mamma i Lappvattnet där han ska vara i helgen. Jag ska nämligen på Allmänlydnadslärarutbildning i Markaryd och eftersom jag inte har lust att åka tåg med två hundar så valde jag att ta med Chansa, av flera anledningar. Det är lättare att hitta hundvakt till Lyle, som är vuxen och relativt lugn, det är bra miljöträning för Chansa och det verkar mer logiskt att ta med en vild unghund på 7 månader till en allmänlydnadsutbildning än en relativt allmänlydig 5-åring.

Igår var jag till veterinären för att ta stygnet i Chansas tass. Såret var inte helt läkt, men det gick i alla fall att ta stygnet. Det har dock inte hjälpt att hon sydde, för såret har inte tagit ihop så hon har en glepa i "simhuden" mellan tårna. Veterinären sa att när såret har läkt helt så går det att klippa upp och sy ihop igen och hoppas på att det då läker ihop. Fast det är inte alls säkert att det läker ihop då heller, så det känns inte som något alternativ. Det kommer nog aldrig att vara lätt att få Chansa att hålla sig lugn och dessutom är ju en glepa i "simhuden" inget som påverkar henne på något sätt.

Inga kommentarer: