torsdag, december 02, 2010

Höglöpet över

Nu börjar Chansas höglöp vara över, tack och lov. Båda hundarna har varit extremt jobbiga hela veckan. Chansa har betett sig som en liten slampa och Lyle som en riktig bock. Att gå promenader med dem tillsammans har inte varit att tänka på eftersom Lyle då har suttit som klistrad vid baken på Chansa. Att berätta för honom att han faktiskt är kastrerad hjälpte inte, så mestadels har de fått vara i skilda rum. En fördel är dock att om Chansa någonsin ska paras så kan Lyle hjälpa till att tala om när det är rätt, för han var i stort sett helt ointresserad fram till ca 14 dagen, var extremt intresserad i ca 3 dagar och sedan har intresset avtagit mer och mer.

Något som varit positivt med Chansas löp är att hon har mognat något enormt. Tidigare har hon i och för sig varit arbetsvillig och lättlärd när jag tränat med henne, men hon har haft lite svårt att hålla koncentrationen längre stunder. Nu är hon mycket lugnare och har mycket lättare att koncentrera sig. Och det gäller både tävlingslydnaden och vardagslydnaden.

I måndags var jag och Lyle på måndagsträningen i totohallen, eftersom jag jobbade tisdagkväll istället för måndagkväll den här veckan också. Lyle var motvillig att gå utanför dörren utan Chansa, men när vi väl kom till totohallen var han totalt överladdad. Lyle är en tyst hund under arbete, men i måndags både skällde och gnällde han när vi började träna. Det gick dock över ganska fort, men det märktes lite grann i utförandet av många moment, t ex på fjärren, där han mest bara studsade, och i rutan, där han la sig utan kommando flera gånger.

I tisdags jobbade jag ju som sagt kväll, men när jag kom hem strax efter kl 22 gick jag först ut och rastade Lyle och passade då på att lägga ett spår till Chansa på husvagnsparkeringen. Sedan gick jag hem och hämtade Chansa, så spåret fick inte ligga speciellt länge. Det var första spåret med henne sedan snön kom, så jag visste inte riktigt hur hon skulle klara det. Men hon klarade det alldeles utmärkt.

Hon var lite förvirrad i början, men efter ca 10 m fäste hon på spåret och tog också 90-gradersvinkeln så noga att jag inte ens fattade att hon var i vinkeln (på något vis hann jag glömma bort hur spåret gick på en kvart) förrän hon hittade godisbiten som låg strax efter vinkeln. I slutet av spåret hade jag lagt en hög med godis och sedan lekte vi med spengummit en lång stund. Jag passade också på att köra ett kort lydnadspass eftersom det var relativt varmt, bara ca -5 grader.

Hittills har jag inte lagt några föremål i Chansas spår av den enkla anledningen att hon tuggar som en tok. Så länge hon demolerar allt som kommer i hennes väg i spåret finns det ingen anledning att lägga ut något. Dessutom har jag bestämt mig för att lära in liggmarkering, men jag är inte helt säker på hur jag ska gå tillväga och därför har jag skjutit upp det hela tiden. Men det kommer att bli ett av våra projekt i vinter.

Igår var jag ledig som vanligt och eftersom det var rätt fint väder gick jag en lång promenad. Jag tyckte att Lyle verkade mindre intresserad av Chansa, så jag bestämde mig för att ta med båda två. Vi var ute i nästan 2 timmar och det var riktigt skönt med en långpromenad på morgonen. På eftermiddagen var jag på stan i 2 timmar, fast de två timmarna kändes mycket längre än de två timmarna i skogen.

Jag var bl a in i Maries inredningsbutik och hittade en liten skylt som jag tyckte passade mig: A home without a dog is just a house.

Inga kommentarer: