söndag, januari 30, 2011

Såna där hundar

Såna där hundar

Idag började jag inte jobba förrän klockan tolv, så jag hann ta lite sovmorgon och gå en långpromenad med hundarna innan jag var tvungen att cykla in till stan för att ta bussen till jobbet. Jag släppte hundarna vid fotbollsplanen och kastade snöklumpar till dem i djupsnön. Eftersom det blivit lite kallare fastnar det inte så hemskt på Lyle.

Långt borta på gångvägen såg jag en människa och hörde att denna människa ropade något. Jag antog att hon ropade på sin hund och kallade därför in och kopplade därför Chansa, som älskar andra hundar och mycket väl kan springa fram. Det visade sig att kvinnan mycket riktigt hade en hund, men det var inte hunden hon ropade på. När jag kom inom hörhåll hörde jag att hon ropade till mig att koppla hundarna (fast den ena redan var kopplad). Jag vet att sannolikheten för att Lyle ska göra utfall är mycket mindre om han är lös, men jag kopplade honom ändå.

Hennes hund morrade och skällde och hon tröstade den genom att klappa den och med vänlig röst tala om för den att den inte behövde vara rädd. Lyle svarar oftast inte på andra hundars utfall och den här gången nöjde han sig med att resa ragg och visa tänderna lite utan att göra något utfall. När vi passerat ropade hon till mig och sa "Man ska inte ha såna där hundar lösa." Jag frågade vad hon menade med "såna där hundar". "Det är såna där hundar som gör att folk inte törs gå ut." Jag frågade återigen vad hon menade med "såna där hundar". "Det är såna där hundar som har gjort att jag är rädd för att gå ut", blev svaret. När jag igen frågade vad "såna där hundar" är gick hon bara.

Jag undrar fortfarande vad "såna där hundar" är. Lekfulla hundar? Hundar som kommer på inkallning? Svarta och röda hundar? Medelstora hundar? Blandraser och mallar? Jag kan förstå att folk inte tycker att hundar ska vara lösa, men har man den åsikten så bör man väl också kunna ange ett skäl till den, även om det är konstiga skäl, som t ex tanten som inte tyckte att Chansa skulle få vara lös för att hon reste ragg. I efterhand förstod jag att hon trodde att det betydde att Chansa var aggressiv (trots att hon gjorde mycket tydliga lekinviter mot tantens hund).

Eftersom jag inte anser att mina hundar är "såna där hundar" som inte får vara lösa släppte jag dem igen så fort hon var utom synhåll. Förutom henne mötte vi tre personer till på vår nästan två timmar långa promenad, så särskilt störande för omgivningen var de ju knappast. Fast det är klart, folk kanske inte vågar gå ut för att de vet att jag och mina hundar går ut vid just den tiden var femte och sjätte söndag.

Soluppgång

Lyle med frost i pälsen.

Busiga hundar

Mera bus.

Attack!

Smäll på käften.

1 kommentar:

Ida sa...

Hahaha vilka härliga kort! Sista käftsmällen är klockren =) Härliga hundar!!