Vilket väder!

Idag var det helt fantastiskt väder- sol, blå himmel och ca -7 grader. Jag jobbade på morgonen och sedan fick jag hoppa in och jobba extra hos M från 14-23, men mellan mina två jobb blev det självklart en långpromenad med hundarna. Och lika självklart hade jag kameran med mig.

Jag gillar den här bilden fast det inte alls var så här mörkt.

Vackra vita vinterland.

Det är kändes nästan synd att låta hundarna springa omkring och göra spår i snön när det var så här vackert.

Det dög inte att springa på gångvägen, utan de sprang i snön vid sidan om istället.

Snötrollet.

Söta Lyle.

Mina två vackra hundar.

Chansa

Malle i full fart.

Jag tror att även Lyle och Chansa blev glada av att det var fint väder. Det är inte ofta de leker med varandra, trots att Chansa ofta försöker få igång Lyle. Men igår lekte de faktiskt en ganska lång stund med varann. Det är dock lite svårt att fota eftersom jag inte kan sätta mig på huk, för då slutar de leka och börja posera eller kommer till mig istället. Dessutom blir Lyle mest en svart, suddig klump när han är i rörelse.

Kom igen, nu leker vi!

Efter drygt 1,5 timmes promenad var hundarna trötta och nöjda när vi kom hem och jag tror inte att de saknade mig speciellt mycket när jag var på jobbet. Chansas ensamhetsträning har ju gått bra från det att hon var liten och det har aldrig varit något problem. Hon har under valptiden tuggat lite på listerna vid dörren, tuggat sönder en nätverkskabel och några dörrmattor, ett par läppcerat, några toapappersrullar samt ett obestämt antal reklamblad när hon varit ensam, men det var nu länge sedan hon rörde något när hon varit ensam, även om det har legat saker framme som hon hade kunnat ta. En dag hade jag glömt att stänga sovrumsdörren och jag misstänker att hon hade legat i sängen istället för i hallen och så hade hon dragit ut ett par långkalsonger i hallen. Hon hade dock inte tuggat på dem, men de var fulla med hundhår så antagligen hade hon legat på dem.

Men även om hon är lugn och sover mest när de är ensamma hemma så blir hon ganska klängig när jag kommer hem efter att ha jobbat lite längre pass, även om Adam har varit hemma med dem. Då vill hon sitta i knät eller ligga väldigt, väldigt nära. Sitter jag med datorn i knät, som nu, så hänger hon med huvudet över skärmen och försöker slicka mig på händerna. Det är dock väldigt irriterande, så hon får nöja sig med att ligga bredvid istället.