Självmordsbenägen hund

Igår var jag och Myrrha ute på en promenad i skogen. Jag hade tänkt träna lite uppletande, men det var alldeles för varmt för det. Myrrha är ju rätt värmekänslig, speciellt den här tiden på året när hon inte är van. Istället gick vi upp på klubben och lekte lite på agilitybanan (vilket i och för sig också var alldeles för varmt, med tanke på att hon efter varje hinder sprang ner i diket för att svalka sig).

Myrrha springer mellan slalompinnarna.
Hopp över hinder, som egentligen var lite väl lågt för henne.
Men agilityleken tog slut ganska snabbt, eftersom Myrrha ramlade ner från balansbommen och landade på rygg. Det är andra gången det händer och förra gången blev det ett besök hos hundkiropraktorn. Den här gången föll hon dock inte så högt, utan när hon var på väg upp, så fallet blev bara ca en halvmeter. Hon verkade inte heller ha gjort sig illa, men jag vågade inte fortsätta låta henne hoppa och klättra.

På vägen hem gjorde hon ytterligare ett försök att ta livet av sig. På hemvägen brukar vi gena över den lilla parken på Erikslid och gå över vägen vid Norrhammaskolan. Jag brukar inte bry mig om att koppla henne där, utan säger bara åt henne att gå vid sidan och när jag stannar för att kolla om det kommer några bilar säger jag till henne att stanna. Det gjorde jag nu också, eftersom det kom bilar från båda hållen. Myrrha stannade och jag tittade åt båda hållen. Det kom fler bilar och vi hade nog hunnit gå över men jag bestämde mig för att stå kvar och vänta.

Men plötsligt såg jag att Myrrha gick rakt ut på vägen! En bil blev tvungen att stanna bara någon meter framför henne! En bil på andra sidan vägen blev också tvungen att stanna, för säkerhets skull. Tur i alla fall att de hann stanna! Från och med nu kommer jag nog att börja koppla henne där, eftersom hon tydligen själv tycker sig kunna avgöra när vi ska gå eller inte.

Idag har vi promenerat på strandpromenaden istället för jag trodde att det skulle vara lugnare. Det var dock någon sorts evenemang på torget och nere vid älven så det var mycket folk ute och gick. Vi gick i alla fall till det vanliga badstället så Myrrha fick plaska lite i vattnet. Jag hade en boll som jag kastade åt henne, men den råkade komma lite för långt ut så det var det sista jag såg av den bollen.

Myrrha poserar i vattenbrynet.

Hon är inte särskilt snygg när hon skakar sig (men jag är otroligt glad att jag lärde henne att göra det på kommando så att jag själv slipper bli nerstänkt).

Överallt lyste det gult av maskrosor.

Här är en geting som sitter på en maskros.

Häggen blommar också och doftar fantastiskt gott.