Jag har precis kommit in från en promenad med Myrrha. Och den promenaden kändes ungefär som en promenad kunde göra för ca sju år sedan. Myrrha betedde sig precis som hon gjorde när hon var unghund. Först när vi kom ut drog hon i kopplet som en dåre och pendlade fram och tillbaka. Eftersom hon var så jobbig släppte jag henne därför när vi kom till en bred trottoar. Jag har ju aldrig lagt ner någon energi på att lära henne gå ordentligt i koppel, så hon sköter sig ju alltid mycket bättre när hon är lös. Men när vi mötte en tant med en gapig lite papillon kunde jag nästan inte få henne att gå fint på sidan. Inte så att hon ville gå fram till papillonen, utan det var bara det att hon inte lyssnade utan fortsatte framåt i rask takt precis som om jag inte fanns.
Jag gick sedan ner på strandpromenaden och där får hon ju alltid gå lös. Till en början gick det bra; vi mötte ett par andra hundar och hon gick fint förbi dem. Men sedan blev vi omsprungna av en joggare. Medan han passerade oss gick hon fint vid sidan och tittade knappt på honom. Men när han hade hunnit en bit ifrån oss rusade hon helt plötsligt efter honom. Och hon lyssnade inte alls när jag ropade åt henne. Inte förrän jag röt i ordentligt stannade hon.
Lite senare mötte vi en lös schäfer och en annan mindre hund. Ägaren till dem kallade in dem och kopplade dem. Men när jag ropade på Myrrha för att koppla henne travade hon bara förbi mig utan att ens titta på mig. Hon gick inte fram till hundarna, men hon lyssnade inte ett dugg på vad jag sa. När jag sedan tittade på den mötande såg jag att det var Roger med Dimma och Curry, så jag är lite glad ändå att det var någon som förhoppningsvis vet att jag faktiskt i vanliga fall har ganska bra koll på min hund. Men jag undrar verkligen varför hon beter sig på det här viset. Håller hon på att bli senil? Är det löp på gång? Är hon understimulerad? Eller tar hon sig bara friheter för att håller på att bli gammal?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar