Promenad och fotografering

igår på förmiddagen gick vi en promenad längs älven. På vår sida om älven är det inget öppet vatten så vi gick på isen. Det ligger do0ck inte så mycket snö på isen så det var väldigt halt. Jag tycker också att det är rätt obehagligt att gå på isen den här tiden på året, så jag var lite rädd. Jag försökte hålla mig på land så mycket som möjligt, men det är ju förstås lite lättare att gå på isen. Myrrha var på tjurigt humör idag. En gång "vågade" hon inte kliva över en spricka i isen som var ca 10 cm bred. Ibland kan man bli galen på henne!

Hon drog också iväg rätt in i skogen och spårade. Hon hade sånt tempo när hon drog in i skogen att hon snubblade på en gren och föll med huvudet före och gjorde en kullerbytta. Men det hindrade henne inte; hon bara fortsatte att spåra vad det nu var hon spårade.

Eftersom Myrrha är Myrrha så var jag inte orolig att hon skulle försvinna och börja driva vilt, så jag försökte inte hindra henne. Jag tyckte mest att det var intressant att se hur intensivt hon jobbade och hur hon till och med lyckades reda ut spåret när det uppenbarligen korsade sig självt. Dessutom tyckte jag att det var bra att hon aktiverade sig själv lite grann. Hon försvann aldrig särskilt långt bort och kom när jag ropade på henne.

Jag hade med mig kameran och tog en del bilder under promenaden, men jag önskar att jag hade haft en bättre kamera (och varit en bättre fotograf). Idag blev det dock i stort sett bara bilder på is av olika slag.




På eftermiddagen åkte jag och Jonas iväg och fotograferade lite mer is. Vi åkte till ett litet vattenfall där det fanns mycket fina isformationer att fotografera.






Och så blev det förstås också några bilder på Myrrha, som verkligen tyckte att vi var konstiga som klättrade omkring där det var så brant (och det kan hon väl ha en poäng i).



Efter utflykten till vattenfallet åt vi middag, spelade lite mera spel och på kvällen grillade vi korv ute på gården, eftersom Bosse och Jonas röjt bort en massa gamla träd som skulle eldas upp. Myrrha var dock lite besviken att hon inte fick smaka någon korv, för det brukar hon ju få när vi grillar. Men hon var också ganska trött, så hon till och med la sig på snön och väntade på att vi skulle äta färdigt.

Idag åkte vi hem mitt på dagen. Jonas bytte däck på morgonen och då gick jag och Myrrha en liten promenad i skogen, men hon lyckades få en stor kvist att fastna i rumphåret så hon ville inte gå vidare. Och kvisten satt verkligen fast ordentligt. Jag fick ta saxen för att få loss den, men det var ändå inte enkelt eftersom den hade snurrats fast alldeles intill huden och där vågade jag knappt klippa. Men till slut fick jag lös den, men hon har lite underlig frisyr i baken numera. Jag ska försöka jämna till det, fast hon kommer att bli rätt korthårig (vilket kanske inte gör något för då fastnar det förhoppningsvis mindre skräp som hon kan irritera sig på).

Dop och födelsedag

Idag fyller jag år. Inte för att jag tycker att det är särskilt viktigt numera; jag kommer ju knappt ihåg hur gammal jag är. På jobbet var det en tjej som frågade hur gammal jag var och av någon anledning svarade jag 27! I och för sig kanske man får ta det som en komplimang att hon inte reagerade på att jag dragit bort ca 10 år från min verkliga ålder.

Efter frukost gick jag ut och spelade lite fotboll med Myrrha på gården. Särskilt mycket spelande blev det dock inte eftersom Myrrha inte ville lämna ifrån sig bollen, utan sprang omkring och triumferade med den.


Mitt på dagen åkte vi hem för att duscha och byta kläder eftersom vi skulle åka till Byske på dop. Myrrha fick förstås vara kvar i stugan. Hon brydde sig inte särskilt mycket om att vi åkte och lämnade henne kvar, fast hon hade inte velat följa med Harry och Bosse ut på långpromenad utan stannade istället på bron och väntade.

Det var syrrans son som skulle döpas och han fick namnet Frans Gustav. Eller egentligen så får ju barnet inte sitt namn vid dopet och tur är väl det eftersom Matte sa fel namn när prästen frågade.

Prästen hade aldrig döpt något barn med Skellefteå AIK-napp förut.
Hugo fick hjälpa till att hälla vatten...

och tända ljuset.

Fia och Frans

Nu är jag om möjligt ännu mer övertygad om att jag aldrig någonsin kommer att döpa mina barn (om jag nu skulle få några). I och för sig inte så konstigt med tanke på att jag är ateist och därmed inte intresserad av att ge mitt barn till Gud och lova att uppfostra det i kristen tro o s v. Men jag tycker att det är något fel med hela traditionen att döpa små barn. Låt dem ta ställning i frågan som vuxna istället då de förhoppningsvis är så förnuftiga att de inser vilken bluff religion är (alla religioner, inte bara kristendomen).

Efter att ha ätit både två olika sorters smörgåstårta (man måste ju bara smaka båda!) och vanlig tårta efter dopet åkte vi tillbaka till stugan för att äta ännu mer. Det blev grillat, även om de som grillade var tvungna att trotsa både blåst och hagel. Men gott blev det i alla fall.

Långfredag

Igår när vi kom till stugan gick Jonas iväg på en promenad med Myrrha, medan jag låg inne framför brasan och läste en bra bok. De var dock inte ute så värst länge på promenad eftersom det blåste väldigt mycket och när det dessutom började regna så begav de sig hemåt. Detta är några fina bilder som han tog på henne under promenaden.





Idag är det långfredag och enligt traditionen ska man ta det väldigt lugnt den här dagen. Men ogudaktiga som vi är gjorde vi precis tvärtom. Efter frukost gick jag, Jonas och Jonas pappa ut på en promenad med Myrrha. Vi gick över på andra sidan älven och följde älven uppåt. Där har vi i stort sett aldrig gått förut så det var ju lite nytt att se. Det var öppet vatten på många ställen längs älven och ibland önskar man ju att man hade en hund med lite förstånd, för Myrrha begriper inte att man inte kan gå ut i vattnet och dricka hur som helst.

Vi var ute lite mer än en timme, även om vi egentligen inte gick särskilt långt. Sedan gick vi hem och fikade, för att därefter ge oss iväg på nästa promenad. Då gick vi upp till grillplatsen för att se om det överhuvudtaget var möjligt att gå dit upp och för att se om det fanns ved där uppe ifall vi skulle vilja grilla senare under helgen. Det gick alldeles utmärkt att gå dit och ved fanns det, med grillringen saknades! Vi satt där och vilade och solade ett tag och till och med Myrrha valde att vila lite grann.




Vi var ute lite drygt en timme till och när vi kom tillbaka hade också Bosse dykt upp. Myrrha var då så trött att hon knappt orkade hälsa på honom. Hon var tyvärr dålig i magen igen och det märktes att hon inte var riktigt pigg för hon sov hela kvällen medan vi åt middag och spelade spel. Jag var för övrigt inte helt frisk själv heller, för jag hade väldigt ont i halsen.

Påsklov!

Nu är det påsklov! Ja, egentligen har jag haft påsklov sedan i tisdags. Jag var ledig igår och då gick jag och Myrrha en långpromenad i skogen. Vädret var inte direkt kul eftersom det bara var en plusgrad när vi gick ut (det var lite varmare när vi kom hem igen). Dessutom småsnöade det lite grann. Myrrha tyckte förstås inte att det gjorde något, men jag var inte helt positiv.

Men det jag var mest missnöjd med var att det var så halt. I skogen var det i stort sett bara is överallt och när det dessutom snöar lite grann på det blir det riktigt halt. Jag fick därför trippa omkring lite försiktigt i skogen, och att trippa försiktigt är inte riktigt min stil. Flera gånger var jag nära att ramla, men jag lyckades hålla mig på fötterna.

Idag hade jag också tänkt gå en långpromenad i skogen, men idag blåser det alldeles för mycket. När jag var ut och rastade Myrrha såg först knappt nånting för att håret blåste i ögonen och när jag vände och gick hem var det så mycket motvind att jag trodde att jag skulle blåsa bort (tur att man inte är någon mager liten tjej).

I eftermiddag ska vi åka iväg till stugan och vara där över påsk. Det ska bli riktigt skönt att åka dit, även om jag förstås hade hoppats på bättre väder. Men hur som helst så är det skönt att vara där och slappa, spela lite spel, äta god mat och godis och sitta framför brasan och läsa en bra bok. Men nu ska jag gå ut på stan och köpa en doppresent till lille Frans, som ska döpas på lördag och sedan ska jag packa för att åka till stugan.

Freestyleträning

Igår slutade jag tidigt och då gick vi en lång promenad i skogen. Det var skönt med en långpromenad (vi har varit lite slöa i helgen och knappt promenerat nåt alls), men det var alldeles för isigt i skogen för att det skulle vara helt perfekt. Fast det bekymrade inte Myrrha särskilt mycket- det är bara jag som är rädd att ramla och slå ihjäl mig. Myrrha gjorde sig faktiskt illa- hon sprang förbi mig i hög fart och skrek till helt plötsligt- men jag tror inte att det var särskilt allvarligt. Hon verkade i alla fall inte ha ont någonstans under resten av promenaden eller under kvällen.

Idag hade jag en lång dag på Medlefors så det blev en vilodag för Myrrha. Men Jonas på kvällen skulle Jonas gå ner i garaget och byta batteri på hojen, så då följde jag och Myrrha med för att träna lite grann. Jag håller på och pysslar med freestyleträningen lite grann då och då, även om jag egentligen inte tror att det någonsin kommer att bli något av det. Men jag körde i alla fall lite med henne nere i garaget. Jag har lärt henne att marschera och det börjar hon bli väldigt duktig på. Slalom är ett trick som hon har kunnat i stort sett sedan hon var valp, men av någon anledning så funkar det inte särskilt bra utomhus, så det tränade vi också lite på (inte för att ett parkeringsgarage precis är utomhus, men det är i alla fall ett steg mellan hemma och utomhus). Myrrha tyckte verkligen att träningen var skitkul och det förvånade mig lite grann eftersom hon inte brukar gilla att träna i garaget.

Myrrha 9 år

Idag fyller Myrrha nio år. På bilden ovan kan ni se hur hon ser ut idag, min gamla tant. Men ag tycker inte att det var länge sedan hon såg ut såhär:


Som vanligt på hennes födelsedag fick hon popcorn på kvällen, men på grund av hennes sjukdom fick hon inte en hel skål för sig själv i år. Istället fick hon några nävar popcorn utspritt över golvet så att hon ändå fick hålla på en stund att äta dem. Hon verkade rätt nöjd ändå.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Maria R och jag ska nu försöka svara så gott jag kan. Det är ju inte lätt att komma på sex underliga och egendomliga saker om mig, som är så normal :-D

Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit “tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag kan inte gå ut utan att gå och kissa först. Det spelar ingen roll om jag nyss varit på toa; jag måste gå ändå. Detsamma gäller när jag går och lägger mig; jag måste alltid ha varit på toa det sista jag gör innan jag somnar.

2. Jag äter eller dricker inte något om det har passerat bäst före-datum. Det spelar ingen roll om det ser okej ut eller luktar okej- har det passerat bäst före-datum så är det genast oätligt.

3. Jag har väldigt bra minne, främst då när det gäller att lära mig saker utantill. En gång i tonåren lärde jag mig periodiska systemet utantill på sommarlovet; inte för att jag är väldigt intresserad av kemi utan helt enkelt för att se om jag kunde. Förra julen lärde jag mig alla de 14 verserna i dikten Tomten av Viktor Rydberg. Detta är en väldigt bra egenskap att ha när man studerar, men tyvärr hjälper det mig inte att komma ihåg andra saker, som när jag har tvättid eller vad jag ska handla.

4. Jag fuskar ibland när jag spelar sällskapsspel. Fast inte för att vinna som man skulle kunna tro. Om jag t ex spelar Trivial Pursuit och är på väg att vinna så kan jag medvetet svara fel på utslagsfrågorna för att jag inte vill sluta spela än. Dock försöker jag förstås se till att det ändå blir jag som vinner till slut ;-)

5. En sak som vissa människor tycker är underligt med mig är att jag inte tycker om kakor och bullar. Speciellt egendomligt kan det verka för dem som sett mig, men jag kan upplysa om att det inte är kakor och bullar, utan godis, som gjort mig lite rund om magen.

6. Jag avskyr när folk snarkar. I och för sig tror jag inte att det finns någon som gillar snarkningar, men jag är extra känslig, tror jag. Om någon snarkar på bussen brukar jag diskret "råka" sparka på deras säte och jag kan bli irriterad bara på att folk andas lite för tungt, för det brukar följas av snarkningar.

Lite uppletande

Igår åkte vi till stugan för att titta till där lite grann. Det hade inte tinat lika mycket där som här hemma. Myrrha hade väldigt mycket spring i benen så Jonas kastade frisbee ut på legdan åt henne. Hon väger ju inte så mycket, så hon kunde lätt springa ovanpå snön. Vi var inte där särskilt länge och hon fick i och för sig en del motion av att springa efter frisbeen, men någon hjärnaktivering fick hon inte. Ändå sov hon gott hela kvällen.

Idag har Myrrha och jag gått en långpromenad i skogen. Eftersom det har tinat fram lite mark kom jag på att jag skulle träna lite uppletande. Jag hade i och för sig bara en boll med mig och området var inte så stort som en vanlig uppletanderuta, men det spelar ju inte så stor roll. Istället för att leta fyra föremål kan man ju leta ett föremål fyra gånger. Myrrha tyckte i alla fall att det var jättekul.

Så här bråttom fick hon när jag sa "leta".

På väg in med den hittade bollen (tyvärr blev bilden inte skarp, men jag tycket ändå att det är en härlig bild).

Efter uppletandet fick hon behålla bollen och då sprang hon runt och triumferade lite grann.

Sedan fick hon nån sorts busryck och började göra lekinviter och skutta omkring.

Årets första spår

Idag har jag varit ledig och när jag steg upp var det strålande väder; solen sken från en klarblå himmel. Jag och Myrrha gav oss därför ut på en lång skogspromenad med en gång. Eftersom det har tinat fram lite barmark här och där tänkte jag att jag skulle aktivera henne med ett litet spår. Spåret blev förstås inte särsklit långt, bara ca 100 meter och gick i stort sett bara rakt fram (fast jag lyckades klämma in en vinkel på slutet).

När jag lagt spåret promenerade vi runt Skogspromenaden och Myrrha var full av bus och energi, vilket man kan se på de här bilderna.

Flyger

Springer

Busar

När vi promenerat lite mer än en timme gick jag spåret med henne. Hon var verkligen taggad och spårade i ett väldigt högt tempo. Dessutom spårade hon faktiskt och det hör ju inte direkt till vanligheterna. Jag hade lagt en pinne i spåret + en boll som slut och hon höll sig i spåret hela tiden (jag kunde se mina fotspår på vissa ställen) och plockade både pinne och boll. Det var dock inte helt lätt att försöka hänga med bak i kopplet (lina och sele orkade jag inte släpa med mig) och fotografera samtidigt. Men här är några bilder från årets första spår i alla fall.

Här spårar hon

Här har hon hittat pinnen.

Här vill hon byta pinnen mot en godis.

Och här hittar hon slutet, bollen, även om det inte syns så tydligt.

När man ser på spårbilderna ser det ju verkligen ut som att våren är här, fast när man tittar på den här bilden kan man knappt tro att de är tagna samma dag och i samma område.


Jag tror att Myrrha behövde aktiveringen med ett spår, för hon har varit lite jobbig på sista tiden. Fast idag har hon sovit i stort sett hela dagen, så hon var nog nöjd med sitt lilla spår.

Hon har också varit väldigt busig mot andra hundar på sistone. Igår träffade vi Charlotta och Glänsa och Myrrha började göra lekinviter mot Glänsa fast vi stod stilla och pratade med kopplade hundar. När hon sedan fick hälsa på Glänsa bjöd hon också upp till lek. Jag tror att hon tycker att Glänsa påminner lite om Bita eftersom hon är en ung och relativt liten schäfer. Häromdagen försökte hon också bjuda upp en liten dvärgschnauzerdam, som vi träffade på promenaden, till lek. Schnauzerns husse skrattade och sa att "Oj, hon är alldeles för gammal för att vilja leka. Hon är nio år gammal." Jag är inte säker på att han trodde mig när jag sa att Myrrha faktiskt fyller nio nästa vecka.

Lilla Vilja

Ikväll har vi haft möte i PR-Info-kommittén. Vi ska ju ha en temakväll nästa onsdag då vi inte har någon föreläsning utan istället träffas vi och äter mat och pratar om allt möjligt, inte bara om hundar (även om det förstås ändå brukar bli mycket hundsnack). Den här gången blir det tacos, för det tror vi de flesta gillar.

Eva hade sin nya leonbergervalp med sig. Hon är otroligt söt. Och en tuff liten dam är det också. Myrrha fick säga åt henne ordentligt några gånger och två gånger svarade den lilla damen, som är ca 3 månader gammal, upp mot Myrrha. Jag tror att Myrrha blev lite överraskad, för valpar brukar faktiskt respektera när hon säger ifrån. Den här lilla leonbergerfröken verkar dock göra skäl för sitt namn, Vilja (Antholmens Vilja).

Här är en bild på den lilla söta damen. Jag tog fler bilder också, men ingen av dem blev ens i närheten av bra. Jag hade klubbens kamera och den är inte världens bästa (och kanske är det också så att jag inte är världens bästa fotograf). Men visst kan man se att hon är söt fast bilden inte är den bästa.

Bajsa i en brödrost

Ja, det konststycket lyckades Myrrha med igår. Myrrha och jag gick en promenad upp till Solbacken, för att handla lite på Ica Maxi och Systembolaget (och nej, jag band inte hunden utanför, utan Jonas kom med bilen så hon fick ligga där och vänta medan vi handlade). På vägen dit gick Myrrha in i skogen för att bajsa. Medan hon höll på fick hon syn på en brödrost som låg slängd där i skogen, vilket fick henne att avbryta bajsandet för att gå och undersöka den.

När hon hade kollat in brödrosten kom hon på att hon ju inte hade bajsat klart, så hon bestämde sig för att göra det. Och alla som känner Myrrha vet att hon har en lite speciell stil när hon bajsar. Hon står nämligen inte stilla som alla andra hundar, utan går runt i cirklar (vilket inte är särskilt kul när man ska försöka plocka upp efter henne på hösten när det är kolsvart ute; det är helt omöjligt att hitta när hon spridit ut det på 3-4 olika ställen!) Och medan hon snurrade runt där lyckades hon med att bajsa i brödrosten! Hur många hundar kan skryta med att ha bajsat i en brödrost? Inte många skulle jag tro.

Igår blev det bara promenaden upp till Solbacken för Myrrhas del. Jag var fullt upptagen med att möblera om inne i sovrummet. Jag har nu flyttat på mitt datorbord så att jag numera har större arbetsyta. Visserligen så innebär det ju också större yta jag kan sprida ut mina grejer på, så inte vet jag om det i längden kommer att innebära någon större skillnad. Fast just nu känns det faktiskt rätt skönt att vara av med PC:n och bara använda min MacBook. Det är i alla fall ingen skärm som tar upp större delen av skrivbordet.

Idag har jag jobbat på förmiddagen och på eftermiddagen har jag bl a planerat lite lektioner, varit på bibblan och börjat städa på balkongen. Av någon anledning så hamnar det alltid en massa skräp där på vintern som måste städas bort när det blir vår, så att jag kan sitta därute och sola. Men jag orkade inte göra allt färdigt, så det får bli någon annan dag. Idag var det heller inte varken varmt eller soligt, så det var rätt kallt att vara därute och stöka på.

Eftersom jag kände mig lite lat idag och vädret inte var särskilt inbjudande blev det vilodag för Myrrha. Nu ikväll har jag dock aktiverat henne med att repetera lite gamla tricks med henne, fast jag tror inte att de egentligen ger henne någon hjärngympa längre.

Myrrha frisk igen

Igår fick jag veta resultatet på Myrrhas senaste blodprov. Hennes värden är numera inom det normala, vilket känns väldigt skönt. Dock måste hon fortsätta att äta sitt specialfoder och hon får inte äta något fett. Så riktigt frisk är hon i och för sig inte, men hon verkar i alla fall mycket piggare. Igår kväll la jag också märke till att hon inte luktar lika illa ur munnen längre, så det hade säkert också med sjukdomen att göra.

Idag har jag varit ledig på dagen. Myrrha och jag gick en tvåtimmars promenad i skogen på morgonen. Här är några bilder från dagens promenad:




Ikväll har jag jobbat och när jag slutade klockan tio gick jag och Myrrha ut och tränade lite freestyle. Hon blev dock lite väl upphetsad och började hoppa och springa runt istället för att göra de trick jag tänkte träna på. Hmm, det kan vara ett tecken på att jag inte tränar tillräckligt ofta; jag måste nog skärpa mig lite med träningen så att hon blir tillräckligt aktiverad.

När vi kom in var hon fortfarande lite uppe i varv och sprang runt och gnällde ett tag. Men sen fick hon kom upp i soffan och mysa en liten stund och då blev hon lugn igen.

Modell-Myrrha

Idag slutade jag också tidigt, eftersom mina elever skulle gå på bio och se på film. Jag har redan sett filmen de skulle se, så jag valde att istället gå en långpromenad i skogen med Myrrha. Eftersom det var fint väder tog jag kameran med mig och tog några bilder. När Myrrha såg att jag plockade fram kameran började hon hoppa och göra sig till framför mig, vilket väl tyder på att hon vet att kameran innebär att hon får uppmärksamhet.

Myrrha är numera en riktig modell, som poserar så fint framför kameran. Jag lockade henne att stå med framtassarna på en stubbe, och där stod hon och vred huvudet i lite olika vinklar medan jag fotograferade henne. Denna bild blev nog den bästa:

Och så här ser hon ut när hon busar och t o m skäller för att få uppmärksamhet.

Så här knäpp ser hon ut när hon startar för att leta reda på bollen.

Och här hämtar hon kopplet som matte "glömde" när vi stannade till för en fotossesion.

Promenad med Jenny

I tisdags lämnade jag in min cykel på reparation och fick tillbaka den igår eftermiddag så i morse cyklade jag till jobbet. Det var verkligen skönt att inte behöva stiga upp jättetidigt för att gå till Medlefors. Men det var också lite halvt farligt att cykla. På vissa ställen är det barmark, men på andra ställen är det blankis. Och så allt däremellan, från isigt och spårigt till djupa vattenpölar. Det var väl mest de ställen där det var isigt och spårigt som oroade mig. Speciellt som jag är värsta fartdåren på cykel. Även om jag tänker att jag ska ta det lugnt och inte cykla så fort så glömmer jag bort mig efter ett tag och så går det fort igen.

Inte ens efter den gången då jag cyklade lite väl fort med min blandras Lollo och hon hamnade på fel sida om en lyktstolpe lärde jag mig att ta det lite lugnt. Jag flög över styret och skrapade upp både armbågar och knän (fast jag hade jeans på mig; det blev stora hål i byxorna). Lollo fick ett ordentligt ryck i nacken eftersom hon hade strypkedja på sig och hon hade ont ett bra tag efteråt. Och det hade jag också. Men lärde jag mig att ta det lugnt på cykel för det? Nä. Men jag kom i alla fall helskinnad fram till Medlefors idag, även om jag var nära att cykla omkull ett par gånger.

Idag slutade jag tidigt och då gick jag en promenad med Jenny, lillen och Nixon. Vi gick på gångvägarna runt Anderstorp eftersom vi hoppades att de skulle ha torkat upp lite grann. Det hade de inte. Bitvis var det i och för sig bra, men på vissa ställen var det mycket snöslask och stora, djupa vattenpölar. Tur att jag har vattentäta skor! Det var inte lätt att dra barnvagnen på vissa ställen.

Myrrha tyckte som vanligt att Nixon var rätt jobbig, fast egentligen var han inte särskilt besvärlig med henne. Men hon minns förstås att han varit jobbig förut, så han tillhör inte direkt hennes favoriter. Till slut blev hon så tjurig att hon började gå sina egna vägar. Vi gick på gångvägen medan hon istället gick inne bland husen. Till slut kopplade jag henne för att hon skulle följa med oss på närmare håll än 20-30 meter. Förmodligen hade hon till slut vägrat att följa med längre, precis som hon gjorde när jag skötte Hekla i våras. Hon är verkligen egensinnig ibland.

Just nu håller hon på att krafsa i sin Biabädd och ser helt galen ut. Hon har tidigare lyckats krafsa ett hål i den och Jonas har lagat hålet med silvertejp. Det blev hon inte särskilt nöjd över. Först vägrade hon att ligga i den på flera dagar. Hon kunde ställa sig och titta på bädden och sedan blänga surt på Jonas för att sedan lägga sig precis bredvid bädden med en högljudd suck. Och nu krafsar hon för att få bort tejpen. Hon har lyckats få den att lossna ett par gånger, men det leder bara till att Jonas tejpar ännu mer, vilket i sin tur leder till att hon krafsar ännu mer. Knäppa hund!

Första dagen på praktiken

Idag har jag haft min första "riktiga" dag på praktiken. Jag har i och för sig ingen undervisning förrän i morgon, men jag har i alla fall fått chansen att briljera lite med min förmåga att lära mig namn. Först på morgonen på lärarnas möte och sedan när jag skulle lära mig namnen på mina elever i svenska. Tack och lov för att jag har så lätt för att lära mig namn; jag tror att läraryrket skulle bli mycket svårare utan den förmågan. Även som instruktör är det något jag har nytta av då man ju ska lära sig både ägarens och hundens namn.

Jag var också tvungen att sluta tidigare idag för att gå till veterinären med Myrrha för ännu ett blodprov. Myrrha var inte direkt pigg på att gå dit, men hon var i alla fall lugnare när Camilla skulle ta blodprovet den här gången. Men när blodprovet var klart kastade hon sig framåt och skulle hoppa ner från bordet, trots att det var väldigt högt. Jag tyckte i alla fall att det var alldeles för högt för att hon skulle få hoppa ner själv så jag försökte hindra henne. Det ledde istället till att hon hoppade ner och landade på huvudet med en ljudlig smäll. Hon såg lite yr ut till att börja med, men sedan märktes då inget på henne.

Jag träffade Mia N hos veterinären. Hon var där med sin papillon för att ögonlysa den och kolla om den hade synen kvar. Ena ögat ramlade nämligen ut för ett tag sedan! Det gick visserligen att sätta tillbaka ögat genom att massera in det igen och sy några stygn, men jag kan bara föreställa mig hur vidrigt det måste ha varit att se. En sak är då säker- jag kommer aldrig att skaffa mig någon liten hund med utstående ögon!

Lingvistiktenta

Idag har jag skrivit tenta i lingvistik. Jag har egentligen varit alldeles för lugn inför den här tentan och knappt pluggat nåt alls. Jag har inte ens köpt eller lånat boken på biblioteket för att jag hoppades att det skulle räcka med att vara på alla föreläsningar. Dessutom har jag en del förkunskaper från svenskan. Fast jag borde förmodligen ändå ha pluggat mer, men varje gång jag satte mig för att plugga kom jag på en massa andra saker att göra.

Tentan var inte förrän klockan ett, så jag hann med att gå en långpromenad med Myrrha innan. Jag sysselsatte henne med att kasta bollen ut i snön. Nu när det är så här varmt blir det ett bra motstånd för henne att springa i snön. Hon behöver nämligen få lite motion, för hon börjar bli lite rund om magen nu när hon äter sitt specialfoder. Fast det är förstås bra, för det borde ju betyda att hon blir friskare av det. En bild från dagens promenad; här står hon och väntar på att jag ska kasta bollen åt henne.

Bussen gick klockan tio, men medan vi stod och väntade kom en bussvärd och talade om att bussen hade fått punktering i Piteå och skulle inte vara här förrän någon gång mellan 10.30-10.45. Jag och Linda gick och fikade på Trivselhuset, för därifrån kan man se när bussen kommer. Vi hade också planerat att gå och äta lunch innan tentan, men det var bara att glömma. Dock köpte vi en hamburgare som vi åt på vägen till Östra Paviljongen.

Tentan var betydligt jobbigare att göra än jag hade väntat mig, främst för att det var så många frågor. Men jag tror i alla fall att jag klarade den. Om jag får VG vet jag dock inte. Eftersom jag bara fick VG:n förra terminen börjar jag känna mig lite girig och vill gärna ha lika bra betyg den här terminen. Men egentligen vet jag ju att det inte spelar någon roll.

Nu när tentan är gjord känns det nästan som att det är lov. Nästa vecka och åtta veckor framöver (nio, med påsklovet) har jag praktik och det känns nästan som semester. Visserligen ska man vara på skolan på heltid, men att undervisa 15 vuxna elever i engelska och drygt 20 vuxna elever i svenska känns inte som något hårt jobb.

Morgonpromenad

Idag började jag inte förrän kvart över ett, vilket innebar att jag kunde ta bussen klockan tio. Därför passade jag på att gå en långpromenad i skogen med Myrrha innan jag åkte iväg. Det är rätt skönt att gå i skogen på morgonen; det är inte så många andra ute då.

Konstigt nog hade jag inte särskilt mycket träningsvärk. Jag var nämligen på Friskis & Svettis igår. Jag och en klasskompis köpte kort någon gång i januari, men det var alltså inte förrän igår vi lyckades pallra oss iväg dit. Och inte hade vi vett att gå på något pass för nybörjare heller, utan hoppade direkt in på ett medelpass! Till min stora förvåning tyckte jag dock inte att det var särskilt jobbigt- min kondition måste vara bättre än jag trodde. Min koordinationsförmåga ska vi däremot inte tala om...

Myrrha var väldigt pigg och glad, till och med så att hon hoppade och skuttade framför mig på stigen. Jag roade henne med att hänga upp en boll i snöre i ett träd så att hon fick kämpa lite för att få lös den. För en gångs skull hade jag faktiskt också kameran med mig så jag tog några bilder när hon kampade med bollen i trädet.

Draghunds-SM

I fredags var jag ledig så jag tänkte gå upp och kolla på Draghunds-SM som ju går här i år. Men först började jag dagen med att plugga lite grann, för jag har en tenta på fredag som jag knappt har börjat plugga till. Så efter lunch begav jag mig upp till campingen för att titta på draghundarna. Men när jag kom dit, ungefär halv två, så hade de redan slutat för dagen för länge sedan!

Så igår gjorde jag ett nytt försök att få se på draghundarna. Jag åt en kombinerad frukost och lunch och kom iväg någon gång vi tolv. Men när jag kom dit så var det i stort sett slut för dagen! Jag hann bara se de sista hundarna gå i mål. Och idag jobbade jag till halv ett så jag räknade med att de säkert skulle vara färdiga långt innan dess, så jag brydde mig inte ens om att gå upp och kolla.

Det kändes lite irriterande faktiskt. Det var väldigt synd att de inte ansträngt sig mer för att föra ut informationen. Visst, det har stått om det i tidningen, men ingenstans har jag kunnat hitta ett program för helgen. Mycket dåligt! Jag vet också att jag inte var den enda som kom dit vid lunchtid och som blev lite snopna när allt redan var över. Förra gången det var Draghunds-SM här hjälpte jag till med att sälja korv och jag har för mig att de då höll på så gott som hela dagen, så det var rätt konstigt att de klarade av allt redan på förmiddagen i år. Inte precis publikvänligt.

Idag har jag jobbat på förmiddagen, men nu ska jag bege mig ut på en promenad med Myrrha (som för tillfället ligger i bädden och snarkar) i det strålande vädret.

Bokrea!

Äntligen dags för en av årets stora händelser, bokrean. Jag fick pengar till böcker i julklapp och den här gången har jag faktiskt lyckats spara alltihop ända tills bokrean. Förra året fick jag också pengar, men då handlade jag upp dem med en gång och sedan när det var dags för bokrean hade jag inga pengar alls på grund av att jag var tvungen att köpa dyr och tråkig kurslitteratur istället. Men i år hade jag bestämt mig för att spara alla pengar och jag har väntat och längtat efter bokrean ända sedan i julas.

Därför kan man tycka att det är otroligt konstigt att jag missade bokreans första dag! Trots att jag till och med var ledig i tisdags, som var första dagen. Helt otroligt! Igår var jag på skolan, men kom hem vid halv tre och då gick jag ut och handlade böcker. Men jag hade inte tid att gå och leta särskilt länge eftersom jag också var tvungen att baka kakor.

Kakorna skulle vara till temakvällen på klubben. Det var vad vi i PR-Info inofficiellt kallar "Flumkväll med Torsten", vilket innebär att Torsten kommer och ger tips om folks problem med sina hundar. Det var riktigt mycket folk och till och med mina halvbrända kakor gick åt. Eva hade med sig sin nya "lilla" valp, Vilja- en leonberger. Behöver jag säga att hon var bedårande söt?

Idag har jag varit på min praktikplats och observerat. Egentligen börjar inte praktiken förrän om drygt en vecka, d v s efter sportlovet. Men universitetet har lagt in dessa observationsdagar för att vi ska få tid att träffa handledaren, klasserna o s v. Jag hann dock inte träffa klasserna särskilt mycket eftersom de först såg film, United 93, på engelskan och hade prov på svenskan. Stället känner jag i alla fall till lite grann, eftersom jag ska göra praktiken på Medlefors. Det enda jag oroar mig för är att jag kommer att bli riktigt tjock, för maten där är ju så god!

Stugan

I helgen har vi varit i stugan. Vi åkte inte upp förrän på lördag eftermiddag, så igår blev det ingen promenad med Myrrha i stugan. Istället gick vi en lite kortare promenad, ca en timme, längs strandpromenaden. Men idag gick vi en längre promenad i stugan. Tyvärr hade det kommit för mycket snö, eller så har de kört för lite skoter, för det fanns inget spår att gå på längs älven. Fast Myrrha var förstås nöjd ändå.

Det märks att hon börjar bli lite gammal nu. Hon har lite svårt att hoppa upp i fåtöljen, så hon har kommit på en ny hoppteknik (fast det bästa vore kanske om hon slutade hoppa och istället klev upp, som de flesta andra hundar av lite större storlek gör). Och när vi är i stugan så trivs hon verkligen med att ligga framför brasan. Förut kunde hon ligga där en liten stund om vi också gjorde det. Men nu går hon själv dit, fast vi sitter någon annan stans.

Här är en bild på Myrrha när hon ligger och myser framför brasan.

Nu ska jag skärpa mig

Ja, nu ska jag verkligen ta och skärpa mig och börja skriva lite i min blogg igen. Anledningen till att jag inte har gjort det är helt enkelt att jag har varit lat. Kanske lite också för att jag har haft en del att göra i skolan, men det är inte hela förklaringen.

Vad har då hänt sen senast jag skrev? Ja, Myrrha har varit på återbesök hos veterinären och blivit stucken av Camilla. Blodprovet visade att hennes värden har blivit mycket, mycket bättre sedan hon började med specialfodret och det är ju jättebra. Hon ska fortsätta med det och sedan ta nytt blodprov om ca tre veckor.

Det märks också att hon är mycket friskare. Hon är mycket piggare både inomhus och utomhus, fast mest ute förstås. Det lustiga är att jag inte ens märkte att hon varit mindre pigg förrän hon nu blev piggare.

Igår träffade vi en tjej som hade kontaktat mig för att få hjälp med sin skällande hund och Myrrha blev mycket förtjust i den lilla hunden. Innan vi gick hem igen fick Myrrha och den andra hunden leka och det var helt underbart att se hur kul hon hade. Jag som i flera år har trott att hon blivit för gammal och vuxen för att leka. Men i själva verket verkar det ju som att jag inte hittat de rätta lekkamraterna åt henne. Eller så var det inte förrän Bita var här som hon blev påmind om hur roligt det är att leka.

Imorse fick jag förresten ett mail från tjejen jag hjälpte och mina träningstips hade redan gett resultat så hon var mycket nöjd och glad. Det är alltid lika roligt att kunna hjälpa någon! I och för sig så är problemet långt ifrån löst, men det är ju kul att mina tips verkar leda åt rätt håll.

Och så tänkte jag avsluta med att gnälla lite på andra hundägare och deras hundar, för just nu känner jag mig mycket irriterad på folk som inte har kontoll över sina egna hundar. I onsdags blev Myrrha påhoppad av en flat när vi stod och väntade på hissen här hemma. Den kom utfarande ur hissen och kastade sig över Myrrha bakifrån och bet tag i nackskinnet på henne. Myrrha skrek och försökte komma undan. Jag hörde på henne att det var ett skrik av rädsla, inte smärta, men när hussen frågade om det gick bra sa jag: "Jag vet inte, hon har ju problem med knäna så jag måste kolla att hon inte har gjort sig illa" och så började jag böja och dra i benen på henne.

Förhoppningsvis kanske han inser att det faktiskt kan få konsekvenser att inte hålla koll på hunden. Han jobbar här i huset, så jag har sett honom många gånger förut och vet att han inte har särskilt bra koll på den. I somras brukade han få gå omvägar in i huset för att undvika att möta oss. Flaten brukade gapa ordentligt på Bita, som förstås gapade tillbaka. Fast hon skällde i alla fall inte bara av att känna lukten av den i trappuppgången, vilket flaten gjorde.

Och så igår, när jag och tjejen jag hjälpte lät våra hundar leka kom en berner sennen-hane farande i full fart. Matten, som befann sig ca 50 meter bort ropade visserligen "Går det bra?", men det kändes knappast lönt att svara eftersom hon förmodligen inte hade kunnat kalla in honom ändå. Detta tyckte jag blev bekräftat, när det visade sig att hon inte kunde få fast honom ens när hon kom fram till oss.

Idag har jag gått en promenad längs strandpromenaden och på södra sidan mötte vi en tjej med en golden, som redan på ca 30-40 meters håll tvärstannade och vägrade gå när han fick syn på oss. Tjejen försökte locka på hunden att följa med, men istället la han sig ner och vägrade röra sig ur fläcken. Och vad gör tjejen då? Jo, hon böjer sig ner och klappar om hunden, samtidigt som hon hon med mjuk röst försöker övertala hunden att gå. När det inte går, står hon helt passiv och väntar. Och inte ska man tro att hon ens försöker hindra honom från att morrande kasta sig fram mot Myrrha precis när vi är i jämnhöjd med dem. Jag var förstås redan beredd på att han skulle göra det så jag skyndade mig att släppa Myrrhas koppel så att hon kunde komma undan.

Men jag blir både förvånad och förbannad över att tjejen själv inte var beredd, för han har säkert gjort det massor med gånger förut (hundar som lägger sig ner och vägrar gå när de ser en annan hund brukar kasta sig fram precis när den andra hunden kommer inom räckhåll). Dessutom har jag mycket svårt att begripa hur man kan acceptera att hunden lägger sig ner och vägrar gå- skulle jag någonsin få en hund som gör så skulle jag släpa den efter marken tills den inser att det är bekvämast att gå på sina egna ben.