Stugan

I helgen har vi varit i stugan. Vi åkte inte upp förrän på lördag eftermiddag, så igår blev det ingen promenad med Myrrha i stugan. Istället gick vi en lite kortare promenad, ca en timme, längs strandpromenaden. Men idag gick vi en längre promenad i stugan. Tyvärr hade det kommit för mycket snö, eller så har de kört för lite skoter, för det fanns inget spår att gå på längs älven. Fast Myrrha var förstås nöjd ändå.

Det märks att hon börjar bli lite gammal nu. Hon har lite svårt att hoppa upp i fåtöljen, så hon har kommit på en ny hoppteknik (fast det bästa vore kanske om hon slutade hoppa och istället klev upp, som de flesta andra hundar av lite större storlek gör). Och när vi är i stugan så trivs hon verkligen med att ligga framför brasan. Förut kunde hon ligga där en liten stund om vi också gjorde det. Men nu går hon själv dit, fast vi sitter någon annan stans.

Här är en bild på Myrrha när hon ligger och myser framför brasan.

Nu ska jag skärpa mig

Ja, nu ska jag verkligen ta och skärpa mig och börja skriva lite i min blogg igen. Anledningen till att jag inte har gjort det är helt enkelt att jag har varit lat. Kanske lite också för att jag har haft en del att göra i skolan, men det är inte hela förklaringen.

Vad har då hänt sen senast jag skrev? Ja, Myrrha har varit på återbesök hos veterinären och blivit stucken av Camilla. Blodprovet visade att hennes värden har blivit mycket, mycket bättre sedan hon började med specialfodret och det är ju jättebra. Hon ska fortsätta med det och sedan ta nytt blodprov om ca tre veckor.

Det märks också att hon är mycket friskare. Hon är mycket piggare både inomhus och utomhus, fast mest ute förstås. Det lustiga är att jag inte ens märkte att hon varit mindre pigg förrän hon nu blev piggare.

Igår träffade vi en tjej som hade kontaktat mig för att få hjälp med sin skällande hund och Myrrha blev mycket förtjust i den lilla hunden. Innan vi gick hem igen fick Myrrha och den andra hunden leka och det var helt underbart att se hur kul hon hade. Jag som i flera år har trott att hon blivit för gammal och vuxen för att leka. Men i själva verket verkar det ju som att jag inte hittat de rätta lekkamraterna åt henne. Eller så var det inte förrän Bita var här som hon blev påmind om hur roligt det är att leka.

Imorse fick jag förresten ett mail från tjejen jag hjälpte och mina träningstips hade redan gett resultat så hon var mycket nöjd och glad. Det är alltid lika roligt att kunna hjälpa någon! I och för sig så är problemet långt ifrån löst, men det är ju kul att mina tips verkar leda åt rätt håll.

Och så tänkte jag avsluta med att gnälla lite på andra hundägare och deras hundar, för just nu känner jag mig mycket irriterad på folk som inte har kontoll över sina egna hundar. I onsdags blev Myrrha påhoppad av en flat när vi stod och väntade på hissen här hemma. Den kom utfarande ur hissen och kastade sig över Myrrha bakifrån och bet tag i nackskinnet på henne. Myrrha skrek och försökte komma undan. Jag hörde på henne att det var ett skrik av rädsla, inte smärta, men när hussen frågade om det gick bra sa jag: "Jag vet inte, hon har ju problem med knäna så jag måste kolla att hon inte har gjort sig illa" och så började jag böja och dra i benen på henne.

Förhoppningsvis kanske han inser att det faktiskt kan få konsekvenser att inte hålla koll på hunden. Han jobbar här i huset, så jag har sett honom många gånger förut och vet att han inte har särskilt bra koll på den. I somras brukade han få gå omvägar in i huset för att undvika att möta oss. Flaten brukade gapa ordentligt på Bita, som förstås gapade tillbaka. Fast hon skällde i alla fall inte bara av att känna lukten av den i trappuppgången, vilket flaten gjorde.

Och så igår, när jag och tjejen jag hjälpte lät våra hundar leka kom en berner sennen-hane farande i full fart. Matten, som befann sig ca 50 meter bort ropade visserligen "Går det bra?", men det kändes knappast lönt att svara eftersom hon förmodligen inte hade kunnat kalla in honom ändå. Detta tyckte jag blev bekräftat, när det visade sig att hon inte kunde få fast honom ens när hon kom fram till oss.

Idag har jag gått en promenad längs strandpromenaden och på södra sidan mötte vi en tjej med en golden, som redan på ca 30-40 meters håll tvärstannade och vägrade gå när han fick syn på oss. Tjejen försökte locka på hunden att följa med, men istället la han sig ner och vägrade röra sig ur fläcken. Och vad gör tjejen då? Jo, hon böjer sig ner och klappar om hunden, samtidigt som hon hon med mjuk röst försöker övertala hunden att gå. När det inte går, står hon helt passiv och väntar. Och inte ska man tro att hon ens försöker hindra honom från att morrande kasta sig fram mot Myrrha precis när vi är i jämnhöjd med dem. Jag var förstås redan beredd på att han skulle göra det så jag skyndade mig att släppa Myrrhas koppel så att hon kunde komma undan.

Men jag blir både förvånad och förbannad över att tjejen själv inte var beredd, för han har säkert gjort det massor med gånger förut (hundar som lägger sig ner och vägrar gå när de ser en annan hund brukar kasta sig fram precis när den andra hunden kommer inom räckhåll). Dessutom har jag mycket svårt att begripa hur man kan acceptera att hunden lägger sig ner och vägrar gå- skulle jag någonsin få en hund som gör så skulle jag släpa den efter marken tills den inser att det är bekvämast att gå på sina egna ben.

Veterinärbesök

Igår var jag med Myrrha till veterinären. Hon har ju ganska länge nu haft problem med magen. Inte hela tiden, men då och då blir hon dålig och kräks och/eller får diarre. Sedan hon var sjuk i julas har jag tänkt att jag skulle kolla upp det, men då var jag ju sjuk själv rätt länge och sedan så har hon varit ganska bra i magen så jag har skjutit upp det. Det var inte heller lätt att komma fram till veterinären på telefon- jag ringde under telefontiden i tre dagar utan att komma fram. Och när jag väl gjorde det fanns ingen tid förrän om en vecka, d v s igår.

Myrrha var inte särskilt pigg på att gå dit, utan stretade emot i kopplet. Och när vi väl kommit in så gjorde hon allt för att komma därifrån igen. Hon var inte särskilt förtjust i att bli undersökt, men hon uppförde sig rätt bra när hon skulle ta blodprov. Inte som när de skulle sätta in kanylen inför korsbandsoperationen, då jag + två sköterskor fick hjälpas åt.

Medan de kollade blodproverna fick jag gå hem igen- jag bor ju så nära- och sedan komma tillbaka efter lunch. I väntrummet satt en kvinna med en höna i en låda och Myrrha var väldigt nyfiken på den. De var dock inte särskilt nyfiken på henne, snarare livrädd. Hönan skulle röntags och det var tydligen inte det enklaste, vilket jag gott kan föreställa mig.

Blodproverna visade ingenting, men veterinären var ganska säker på att det var bukspottskörteln det var fel på eftersom vissa av hennes symtom var typiska för just det. Man kunde dock skicka blodprov till Tyskland för att vara helt säker på att det var det och eftersom hon tagit tillräckligt med blod för att kunna göra just det tyckte jag att det var lika bra att skicka dem för att få veta säkert. Idag fick jag veta att provet som skickats till Tyskland visade på förhöjda värden; de ska inte vara över 45, men hon hade 66 (vilket egentligen inte säger mig särskilt mycket).

Så numera ska hon äta ett specialfoder, som dels är bra för bukspottskörteln och dels för hennes leder (knäna har dock inte blivit sämre sedan hon kollade dem sist). Dessutom ska hon äta tre gånger per dag istället för två, vilket kan bli lite svårt att komma ihåg, speciellt de dagar jag är i skolan.

EFIT igen

Idag var det dags För Ett Foto I Timmen igen. Jag hade väl inte världens mest spännande dag eftersom jag satt på bussen mest hela dagen (så känns det i alla fall, fast i själva verket var det väl "bara" 4 timmar), men så här var min dag i alla fall.
7.20 Kollar temperaturen innan jag går ut och morgonrastar Myrrha. Bilden blev inte så bra, men jag kan tala om att det var -19,7 ute och 18.5 inne. Brr!
8.20 Sitter på bussen och läser en novell som vi ska ha läst tills på måndag.
9.20 Sitter fortfarande på bussen, men har bytt läsning. Nu läser jag bara för nöjes skull och detta är den bok jag läser just nu.

10.20 och 11.20 tog jag inga bilder, eftersom jag satt på en föreläsning i lingvistik just då.

12.20 Har just satt mig på bussen igen. Detta är min lunch (ytterligare en dålig bild, men det är i alla fall sallad).
13.20 Sitter fortfarande på bussen och läser samma bok som i morse.
14.20 Har nyss kommit hem och är nu på promenad med Myrrha.
15.20 Fortfarande ute på promenad. Här passerar jag nedanför Bonnstan på vägen hem.
16.05 Tittar in på Allt om hundar. (Fråga mig inte varför jag bytte klockslag; av någon anledning fick jag för mig att jag fotat fem över hela dagen)
17.05 Pluggar. Gör uppgifterna om fonologi och morfologi till lingvistiken i morgon.
18.05 Myrrha har just ätit och nu vill hon leka.
19.05 Tittar på Vänner.
20.05 Sitter vid datorn ett tag.
21.05 Myrrha ligger i soffan och myser i en "bekväm" ställning...
22.05 Tittar på en föreställning med Cirque de Soleil på DVD.
23.05 Dags att gå och lägga sig. Det är som vanligt då Myrrha bestämmer sig för att börja tugga på sitt tuggben.

Halka

Nu har skolan börjat igen. Mitt schema den här terminen verkar ganska lugnt. Jag behöver inte åka till Umeå mer än tre dagar i veckan och jag har bara en långdag. Härligt! Dock tror jag att det kommer att bli en hel del att göra hemma istället, men jag föredrar ändå att plugga hemma och slippa åka buss.

Dessutom har vi åtta veckors praktik den här terminen och det ser jag fram emot. Fast det är väl lite osäkert var jag kommer att få praktikplats den här gången. Jag har hört ryktas att gymnasieskolorna i Skellefteå inte tar emot praktikanter längre och att jag därför kommer att hamna antingen på en högstadieskola i Skelleftteå eller en gymnasieskola i Umeå. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer, men om det stämmer så hoppas jag att jag får vara i Skellefteå i alla fall.

I måndags gick jag en kvällspromenad med Myrrha längs strandpromenaden och det var jätteskönt att gå där alldeles ensam. Det är ju så mörkt att ingen annan vill promenera där på kvällstid. Myrrhas nya blinkgrej på halsbandet funkar alldeles utmärkt. Hon syns mycket bättre med det här än hennes gamla blinkhalsband.

Jag hade tänkt gå en långpromenad när jag kom hem på tisdagen också, men det var bara att glömma. Det var hur halt som helst. Myrrha ramlade två gånger innan vi ens kommit utanför innergården, så det blev bara en kort rastning. När det är så här halt är jag alltid så rädd att hon ska göra sig illa i knäna. Hon har ju inte ens vett att gå där det är sandat. Dessutom var jag rädd för egen del också. Det var ordentligt blåsigt, så på ett ställe där det var ren blankis blåste jag iväg och gled på isen en bra bit!

Igår var det fortfarande halt, men jag gick i alla fall en timmes promenad längs sandade gångvägar. Tråkigt, men vad ska man göra? Idag är det fortfarande lika halt, så det blir nog ingen promenad. Jag ska strax till frissan och så ska jag städa och tvätta och plugga.

EFIT-Ett foto i timmen

10.05 Har just klivit ur sängen. Man sover så skönt i stugan!
11.05 Har återvänt till sängen för att läsa. Den yttersta kärlekens gulag är det som gäller nu.
12.05 Håller på att stöka undan efter lunchen medan Myrrha försöker tigga till sig något gott.
13.05 Ute på promenad.
14.05 Nästan tillbaka hemma i stugan efter promenaden
15.05 Myrrha ligger och myser framför brasan med sitt nyaste gosedjur, Tomten.
16.05 Diskar innan vi åker hem från stugan.
17.05 Sitter i bilen och väntar på Jonas medan han köper godis.
18.15 Ger Myrrha mat- lite senare än vanligt eftersom jag råkade koka över grädden till potatisgratängen och var tvungen att torka spisen. Typiskt mig!
19.05 Slötittar på TV medan jag väntar på att potatisgratängen ska bli klar.
20.05 Tar ett långt härligt bad.
21.05 Tar en liten paus i filmen vi håller på att titta på för att fixa fram lite godis.
22.05 Tittar fortfarande på film och äter godis.
23.05 Myrrha har lagt sig för att sova som vanligt när klockan är elva.

Myrrha löper!

Till min stora förvåning fick jag se ett par blodfläckar på golvet nu ikväll och insåg att Myrrha löper. Det är första gången på flera år som jag verkligen har sett att hon löper, annars har jag bara fått gissa mig till hennes löp.

Att jag fick syn på blodfläckarna förklarar ju också en hel del, t ex varför hon är så luktfixerad och olydig på promenader och varför hon håller på att slicka sig hela tiden. Det förklarar troligtvis också varför schäferhanen som gick bakom oss på promenaden pep hela tiden. Då antog jag att det bara var vanligt schäferpip, och tänkte för mig själv att "min" schäfer Bita skulle minsann aldrig ha pipit på det där viset bara för att det gick en annan hund framför oss (hon skulle i och för sig vrålande ha kastat sig i kopplet, men det behöver man ju inte tänka på).

Det är vansinnigt halt ute nu, så det blev inte någon särskilt lång promenad idag. Myrrha har ju inte ens vett att hålla sig där det är sandat, utan halkar omkring på sidan av gångvägen. Jag är hela tiden rädd att hon ska halka och göra sig illa i knät. Det ser också ut som att hon kanske har lite ont för hon rör sig ganska stelt. Eller så är det bara för att det är så halt. Men jag ska i alla fall försöka hålla lite koll på det.

Nytt år

Nu är jag äntligen frisk nog att orka uppdatera bloggen. Det finns dock inte mycket att skriva om eftersom jag inte har gjort särskilt mycket den senaste veckan.

Nyår firade vi naturligtvis hemma med lite god mat, ingefärsmarinerad kalkonfilé, och en god efterrätt. Tyvärr orkade jag inte äta så mycket som jag skulle ha velat på grund av att jag var sjuk, men det var gott i alla fall. Sedan tittade vi på TV hela kvällen och vid tolvslaget gick vi upp på taket och tittade på fyrverkerierna.

Myrrha har fått en väldigt tråkig början på det nya året, för jag har inte orkat med att gå några promenader med henne förrän igår, då vi gick en timmes promenad längs strandpromenaden. Någon enstaka gång har vi gått en promenad på 20-30 minuter, men jämfört med vad hon är van vid räcker det inte långt. Hon har därför varit ganska jobbig den senaste veckan. Lite rund om magen har hon också blivit; hon har ju otroligt lätt för att lägga på sig om hon inte får röra på sig.

Nu är jag dock frisk, i alla fall så gott som, så nu ska det bli lite mer aktivitet för Myrrha. Idag har vi också gått en timmes promenad. Myrrha var en lycklig, men inte särskilt lydig hund. Så fort jag inte tränar eller aktiverar henne på något vis blir hon envis och självständig.

Jag har dessutom orkat med att gå på stan och titta på kläder. Men jag hittade förstås inget särskilt. Hur kan det komma sig att man omöjligt kan hitta något snyggt när man har pengar och verkligen vill handla kläder, men om man inte har råd hittar man hur mycket snygga kläder som helst? Jag köpte i alla fall ett linne och en tröja. Fast vad jag verkligen behöver är ett par skor, och det är sannerligen inte lätt att hitta när man har storlek 35.

Julen

Det blev en jul präglad av sjukdom för oss. Myrrha fortsatte att vara dålig hela julaftonen. Hon kräktes inte, men hon åt ingenting. Inte ens julskinka eller annat gott gick ner; hon bara vände bort huvudet vad man än försökte ge henne. Dock började hon dricka vatten, så jag slapp tvångsvattna henne i alla fall.

Eftersom hon var så pass slö av sjukdomen var hon ovanlig lugn fast det var mycket folk och lekande barn på julafton. När vi åt fick hon dock ligga i källaren. Hon fick också ligga ute i bilen när det var dags för julklappsutdelning för att få lite lugn och ro. När hon sedan fick komma in igen var hon mycket piggare och åt till och med några av Annelis hemmagjorda köttbullar.

Jonas pappa var förkyld redan när vi kom ner till Stuvsta och jag började få ont i halsen på julaftonskvällen. På juldagen hade jag ganska hög feber och orkade inte göra mer än att rasta Myrrha korta stunder. Hon började dock bli lite friskare och började äta lite grann. Hon var dock fortfarande inte helt frisk, så hon hade inget emot att ta det lite lugnt någon dag.

Men det är ju så tråkigt att vara sjuk, så på kvällen tvingade jag mig själv att orka följa med på bio och se den nya Bond-filmen. Den var rätt okej, fast jag tycker inte om karln som spelar Bond. Han är ju rent av ful: det ska inte en Bond vara. Myrrha fick ligga ute i vår bil på gården medan vi var på bio för jag ville inte lämna henne med barnen utan att jag eller Jonas har uppsikt, (vilket inte beror så mycket på Myrrha som på barnen). Hon hade börjat visa att hon fått nog av deras skrikande och springande, så jag tror att hon tyckte att det var lugnt och skönt.

På annandagen åkte vi hem. Jag hade då ännu mera feber och det var väldigt jobbigt att åka bil i åttio mil. Fast det var skönt att komma hem i alla fall. Sedan dess har jag inte gjort mycket annat än legat i sängen med hög feber och ont i halsen. Jag har inte ens orkat uppdatera bloggen eller ens läsa. Idag är jag lite bättre, men jag är långt ifrån frisk. Så det lär bli ett lugnt nyårsfirande för min del.

Myrrha sjuk

I natt vaknade jag av att Myrrha kräktes i sängen (eller rättare sagt vaknade jag av att Jonas väckte mig och talade om att Myrrha hade kräkts i sängen). Mysigt!

Hon kräktes ett par gånger till på morgonen så hon fick ingen mat. När vi hade ätit frukost tog vi en promenad till Huddinge. När vi hade gått ungefär en halv kilometer la sig Myrrha ner och ville inte så gärna komma när jag ropade på henne. Sedan kräktes hon en gång till och efter det blev det lite mer fart på henne så vi fortsatte i alla fall promenaden.

Även inne i Huddinge var hon väldigt slö. När vi stannade la hon sig ner och låg helt lugnt fast det var mycket folk som gick förbi och nästan trampade på henne. En kille kom springande rakt emot henne, tvärstannade precis mitt framför henne och böjde sig ner och klappade henne på huvudet. I vanliga fall skulle det ha fått henne att åtminstone resa sig upp, men nu låg hon bara kvar.

Det som dock gjorde mig mest orolig var att hon inte åt någonting. Gustav tappade en bit av sin korv på marken och hon nosade på den utan att ta den. Hon hittade också en chokladbit på marken som hon tog i munnen och sedan spottade ut. Hon har faktiskt inte velat äta något på hela dagen. Inte ens julskinkan ville hon smaka på; hon bara vred bort huvudet när man höll fram något mot henne.

Hon har inte druckit heller, fast nu ikväll har jag gett henne vatten med tvång. Hon har också ätit lite, lite godis nu ikväll så kanske hon är på bättringsvägen. Det hoppas jag i alla fall, för det är inte kul att se henne så trött och slö som hon varit idag. Jag trodde inte att det var möjligt, men jag blev faktiskt glad när hon började tigga nu ikväll. Men även om hon blir bättre nu kommer jag att kolla upp henne hos en veterinär så fort som möjligt, för jag tycker att hon haft problem med magen alldeles för ofta på sista tiden.

Bilresa till Stockholm

Idag har jag suttit i bilen i stort sett hela dagen. Vi åkte hemifrån strax före elva för att hämta upp Jonas pappa. för att därefter åka vidare till Stockholm. Jag och Myrrha satt i baksätet och trots att hon tog upp två tredjedelar av sätet så trängdes hon och ville ha mer plats.

Medan det fortfarande var ljust läste jag lite grann, sedan lyssnade jag på lite musik i min iPod och tittade på en film på datorn. Myrrha har förstås sovit i stort sett hela resan, precis som hon brukar. Jag rastade henne innan vi for och sedan en gång till när vi stannade och käkade i Söderhamn, då hon också fick äta middag.

När vi kom fram till Stuvsta ca kvart över nio fick hon rasta sig själv medan vi bar in packningen och alla julklappar. Lite senare gick jag och Sara en promenad med henne också. Hon fick gå lös en stor del av promenaden så att hon skulle få röra på sig lite grann. Hon var lugn när vi kom tillbaka, fast hon kräktes en gång. På heltäckningsmattan, förstås.

Nu har vi precis gått och lagt oss och Myrrha har vandrat runt i rummet med en leksak i munnen och gnällt. Ända tills hon bestämde sig för att det bästa stället att sova på var med oss, så nu ligger hon mellan oss i bäddsoffan och snusar.

Furuögrund

Igår gick jag på stan och handlade julklappar med syrran. Det blev rätt stressigt, speciellt när det inte gick att betala med korten. Inte gick det att ta ut pengar i automaten heller. Nåja, Fia får fixa mammas julklapp senare, för jag hinner inte innan vi åker till Stockholm.

Sedan åkte jag med Fia hem till Furuögrund. På kvällen kom Sara och Johanna med sina bebisar Einar och Agnes för att spela lite spel. Vi spelade en klassiker, Cluedo, fast i modernare upplaga. På kvällen när jag släppte ut Myrrha för kvällsrastning spände hon upp sig rejält och skällde en eller ett par gånger när hon kom ut på gården. Jag förstod genast att det var renar på gården, men ledarrenen hade en bjällra om halsen så jag hörde att de sprang iväg när Myrrha gick emot dem. Jag var faktiskt ganska förvånad att hon inte blev rädd för dem.

Själv är jag ganska rädd för Chili, syrrans katt. Hon var ilsknare än hon varit på länge nu, vilket jag tror beror på att hon beskyddar bebisen. Och Myrrha vill ju också vara nära lillen och det blir förstås problem. Jag har tre rejäla klösmärken som bevis för det.

Idag gick jag, Fia, Hugo och Gerd en promenad runt Furuögrund. Gerd hade sin hund, en ung jämthundshane vid namn Kastor med sig. Eftersom hon hade lite svårt att orka med både Kastor och barnvagn erbjöd jag mig att ta Kastor. Myrrha går ju ändå lös, så jag hade ju ingenting att dra på. Fast med Kastor fick jag fullt upp. Han hade gå-fint-sele, men dylika saker vägrar jag använda så jag kopplade om till stryp och bytte till Myrrhas läderkoppel istället för hans tygkoppel. Ett misstag visade det sig vara, eftersom kopplet gick av när han tog ett skutt ner i diket. Nåja, kopplet var rätt gammalt och jag sköter ju inte om mina koppel särskilt bra.

Kastor var ännu sämre på inkallning än han var på att gå i koppel, så det tog ett tag innan vi fick fast honom. Men några rejäla koppelryck senare gick han ganska ordentligt i koppel och med lite träning lärde han sig också att komma och få godis eller kamp när man ropar på honom.

Efter att ha fikat och spelat spel åkte vi till Agneta för att titta på hennes nya hund, en vuxen dobermanntik som heter Shakira. Jag tror aldrig att jag sett en fetare dobermann; hon liknade nästan mer en labbe eller rottweiler i kroppen. Och ändå säger de att hon gått ner en hel del redan. Det lär ta ett tag att banta ner henne, men hon blir nog väldigt snygg när hon kommer i form.

Nu under eftermiddagen började det regna och all den fina snön har försvunnit. Och halt blev det! Jag fick skjuts hem till stan av Lillemor och jag är väldigt glad att jag slapp åka buss. Tydligen hade busstrafiken haft lite problem under eftermiddagen. Jonas körde hem från Haparanda och han sa också att det var lite trafikkaos efter E4:an.

Stugan

Nu har Myrrha och jag varit i stugan från torsdag eftermiddag till idag på förmiddagen. På torsdagen gick vi en kortare promenad i skogen. Det gick rätt bra att gå i skogen, för marken och den lilla snö som finns var frusen. Vi traskade omkring på kalhygget och Myrrha var rätt intresserad av alla renspår. Här poserar hon på en stubbe; den enda någorlunda bra bilden jag lyckades ta. Det blir ju mörkt så fort. Ja, egentligen hinner det ju inte ens bli riktigt ljust ens en gång.


På kvällen började det snöa! Det la sig ganska ordentligt på marken och både jag och Myrrha var lyckliga över snön.

Igår gick vi en långpromenad, vilket visade sig vara halvt livsfarligt när snön har lagt sig ovanpå isen. Jag vet inte hur många gånger jag föll, fast vi promenerade i skogen. Till och med Myrrha ramlade ett par gånger, vilket hon förstås tyckte var väldigt pinsamt. Även idag på morgonen har vi gått en promenad, men då höll vi oss på vägen vilket var betydligt mindre halt. Annars gjorde vi inte mycket mer än satt framför brasan och läste, tittade på film och åt godis.

Jonas hämtade oss idag på förmiddagen och på eftermiddagen åt vi middag i Lappvattnet. Jag hann också med att köpa några julklappar innan vi åkte dit. Myrrha tyckte att Fias nya bebis, nu 14 dagar gammal, var mycket spännande. Hon nosade på honom och slickade honom i ansiktet. Hugo har föreslagit att lillen ska heta Emil eller Batman. Jag håller med honom om ett av förslagen (jag säger inte vilket), men nu är det i alla fall bestämt att han ska heta Frans.

Strutstricket

Nu har jag lärt Myrrha ännu ett nytt trick- strutstricket. Det går ut på att hon på kommando "Hur gör strutsen?" ska stoppa ner huvudet i en hink och stå kvar. Jag läste om det på Allt om hundar igår och började med det i går kväll. Det tog inte mer än ca en kvart att lära henne det. Visserligen kan hon det kanske inte perfekt än; kommandot måste befästas och hon måste lära sig att stå med huvudet i hinken lite längre. Men hon håller det nere länge nog för att jag skulle kunna ta kort på hur det ser ut i alla fall.



De senaste dagarna har jag och Myrrha inte gjort så mycket. Vi har promenerat lite grann längs strandpromenaden, men annars har hon inte fått någon aktivering (förutom då att jag lärde henne strutstricket igår). Jag har hunnit med att handla en hel del julklappar, men ändå är jag långt ifrån färdig. Men jag är ju ledig så jag borde väl hinna färdigt innan vi åker till Stockholm.

Idag ska jag åka till stugan och då kommer det att bli lite mer aktivering för Myrrha. Eftersom det inte fins någon snö så kan det till och med hända att jag lägger något spår till henne. Och när jag inte är ute med henne kommer jag bara att ligga och slappa med en bra bok eller framför en bra film. Härligt!

Tilahuns 30-årsfest och arbetsmiddag

Igår var jag på Tilahuns 30-årsfest. Tilahun blev både överraskad och glad (han kände inte till någonting om festen). Vi hade hyrt byagården i Båtvik och där käkade vi tacos och lekte lite lekar. Vi var rätt många även om varken Jonas eller Lina var med och vi hade jättekul. Det var dessutom inte bara Tilahun som fyllde år; "lill-Johnny" fyllde nitton. Jag kom inte hem förrän strax efter tolv, så det var lite jobbigt att stiga upp och jobba imorse.

Före vi åkte till Båtvik var vi och hälsade på Fia och tittade på Hugos lillebror. Han är en vecka gammal nu och ser precis ut som Hugo gjorde när han var liten, förutom att han har mörkt hår och mörkare hud. Någon namn har han inte fått än. Hugos förslag är Emil eller Batman. Jag håller med Hugo på ett av förslagen, men jag säger inte vilket...

Idag har jag jobbat på förmiddagen. När jag kom hem åt jag lunch och satt framför TV:n en stund innan det var dags att gå till klubben för sektormöte och sedan arbetsmiddag. Eftersom Myrrha inte fått någon aktivering under dagen fick hon följa med. Vi gick upp till klubben och hann också träna lite grann innan mötet. Sedan fick hon ligga i Ewelyns bil medan vi var på restaurangen.

Vi åt Mongolian Barbecue på Tatung. Det var jättegott och jag blev proppmätt. Det var svårt att få ner de friterade bananerna och glassen efteråt. Jag hade tänkt gå hem med Myrrha; det är ju inte särskilt långt. Men jag var så mätt att jag inte orkade, utan Ewelyn fick släppa av mig hemma.

Det känns nästan som jag bara ätit de senaste dagarna. I torsdags åt jag julbord på Brinken, vilket personliga assistenter blev bjudna på, igår åt jag tacos + lite annat smått och gott på Tilahuns trettioårsfest och så proppade jag i mig Mongolian Barbecue idag. Nu blir det till att spara sig lite fram till jul, tror jag.

Jullov!

Idag har jag skrivit min sista tenta för den här terminen, så nu har jag jullov! Det känns dock inte riktig bra, eftersom det inte finns någon snö. Dessutom ska jag jobba ikväll, första kvällen på mitt nya jobb (har bara varit där på inskolning två gånger i veckan). Så jag känner mig inte helt ledig än. Men skönt är det att ha gjort allt som har med skolan att göra.

Den här kursen har verkligen varit lätt jämfört med svenskan. Dagarna har varit korta, så jag har både hunnit med att plugga och promenera/träna med Myrrha. Dessutom har uppgifterna inte varit särskilt svåra och ansträngande. Det var bara lite nu på slutet som det körde ihop sig lite grann, på grund av ändringar i schemat. Det enda som har varit lite jobbigt är att vi haft sju! salstentor (mer än dubbelt så mycket som jag haft under utbildningens tre tidigare år sammanlagt!). Men eftersom jag fått VG på allt hittills (förutom möjligen tentan jag gjorde idag) så kan jag ju knappast klaga.

Nästa termins schema ser faktiskt ännu lättare ut. Dagarna i skolan är lika korta, fast färre. Jag är ledig både torsdagar och fredagar och vi har bara två tentor. Dessutom har vi åtta veckors praktik, vilket jag verkligen ser fram emot. Det har jag saknat den här terminen.

Som sagt så har det kört ihop sig lite den här sista veckan. Vi hade en del uppgifter + tentan att plugga till. Jag har också varit på inskolning på mitt nya jobb. I onsdags hade jag och Ewelyn möte i PR-Info, då vi skrev verksamhetsberättelse m m. Vädret har ju också varit riktigt uselt, förutom i onsdags och torsdag då det snöade och låg kvar en hel dag. Men nu är vädret lika mörkt och trist igen. Jag har gått ett par skogspromenader med Myrrha och gått strandpromenaden en gång, men annars har hon mest fått vila i veckan. Fast nu när jag har jullov kommer det nog att bli lite mer aktivitet för hennes del.

Temakväll på klubben

Idag har jag varit ledig, så imorse gick jag och Myrrha en timmes promenad i skogen. Dessutom har jag städat, bakat en sockerkaka och skrivit en uppgift till skolan på 1500 ord. Med andra ord har jag varit ganska effektiv idag.

Nu ikväll var det temakväll på klubben. Royal Canin var där och berättade om foderlära. Det var väldigt intressant, precis som förra gången de var där och pratade om foder. Jag fick också lära mig att jag hanterar Myrrhas mat helt fel som häller upp det direkt i fodertunnan. Istället ska man ställa hela säcken i tunnan. Hmm, vi får väl se om jag gör så nästa gång. Hittills har då inte hennes mat härsknat på grund av att jag har det direkt i tunnan.

Det var rätt mycket folk där ikväll och vi i PR/Info hade dessutom bakat en massa fikabröd. Det var väldigt trevligt att det var så mycket folk, Det som inte var lika kul var att så många, som jag inte träffat på länge, frågade varför jag inte hade kvar den trevliga lilla schäfern. Och andra, som vet att jag lämnat tillbaka Bita, tycker att jag borde ha behållit henne för hon var så perfekt för mig. Det är förstås kul att Bita gett ett prositivt intryck på människor, men när jag pratar om henne saknar jag henne så mycket. I och för sig går det förstås inte en dag utan att jag saknar henne, men det blir värre när jag pratar om henne.

Skyltsöndag

Adam har sovit hos oss i natt, så vi tittade på skräckfilm till sent i natt. Nu i eftermiddag har jag och Adam gått en sväng på julskyltningen. Jag hade Myrrha med mig som vanligt. Det är rätt jobbigt att ha henne med, för hon är så väl medveten om att det finns mat på marken. Hon går som en jäkla dammsugare och äter äckliga saker hon hittar.

I år var julskyltningen sämre än någonsin. Det var knappt några stånd alls och de som fanns hade precis samma saker, d v s knäck och kakor. Vi var där rätt tidigt så det var inte så mycket folk. Men jag blev ändå fruktansvärt irriterad på alla föräldrar med barnvagn. Vad är det som gör att man helt plötsligt börjar skita i allt vad hänsyn heter så fort man får en unge?! Det är tydligen helt okej att bara köra på människor och hundar om man har barnvagn. Och det är tydligen helt okej att släppa ungarna vind för våg och låta dem springa fram och dra hundar i pälsen också.

Som tur var träffade jag Frida som var ute och miljötränade "lilla" Nemi, så jag fick prata med en vettig människa en liten stund. Men jag stod inte ut längre än 45 minuter, så då gick jag hem med Myrrha, som också var rätt trött på det hela, och sedan gick jag och Adam och köpte hamburgare istället.

Inget nytt att skriva om

Egentligen har jag inget vettigt att skriva, men jag tänkte ändå att det är dags att uppdatera lite grann. Vi har fortfarande problem med elektriciteten. Det var tydligen kortslutning någonstans mellan källaren och vår lägenhet. Det var tydligen enklare att helt byta ledning än att försöka hitta var kortslutningen finns och laga det. Fast så himla enkelt kan det inte ha varit för fortfarande har elektrikerna inte varit här och fixat det. Vi har fortfarande en kabel genom brevinkastet för att vi ska få ström till de rum som annars inte har någon ström.

Myrrha har inte fått så mycket aktivering på sistone. Jag har haft en hel del att göra med skolan, vädret har varit skittråkigt och det har varit väldigt halt. Ja, jag vet att det är dåliga ursäkter...

Men Myrrha är faktiskt inte särskilt bra i knäna, så jag tror att hon behöver lite vila. Hon haltar inte, men jag tycker inte att hon rör sig särskilt bra. Dock kan det bero på att det har varit halt; hon har en tendens att spänna sig när hon går på hala underlag och det gör ju att hon rör sig lite konstigt. Men jag ska boka tid hos veterinären så fort jag får pengar.

Eftersom jag inte har någon kamera (har önskat mig en i julklapp) så tycker jag att min blog har blivit tråkig utan bilder. Därför piffar jag upp den med lite gamla bilder som jag inte lagt ut här tidigare.

Ny dator!

Just nu sitter jag och skriver detta på min alldeles helt nya MacBook, som jag fick av Jonas nu i eftermiddag. Det känns rätt konstigt att använda den än så länge, för fingrarna är inte alls vana vid tangentbordet och jag trycker på fel tangent hela tiden. Men jag kommer nog att vänja mig och den är så mycket roligare att använda än min gamla iBook. Först och främst så är den bra mycket snabbare.

Idag har jag varit på skolan och skrivit en tenta i vokabulär och eftersom jag var färdig redan efter fyrtio minuter hann jag med tiobussen hem. Det var dock inte särskilt kul att åka buss idag. Jag åkte direktbussen på morgonen och vi kom fram i tid, men den andra bussen var ganska sen på grund av blåsten. Dock blåste det inte särskilt mycket varken här eller i Umeå, men någonstans mitt emellan blåste det rejält både på ditvägen och hemvägen.

När jag kom hem gick jag ut med Myrrha, men just när jag hunnit ut ringde min mamma och ville bjuda mig på lunch så det blev bara en kort rasting. Själv gick jag på Brinken och åt pepparbiff med potatisgrätäng. Sedan gick jag med mamma på stan ett tag. Jag hittade en hel del fina kläder, precis som man alltid gör när man inte har råd att köpa dem. Ett par julgardiner till sovrummet har jag dock införskaffat (för de andra har Bita tuggat sönder). Jag längtar verkligen tills jag får sätta upp dem och börja julpynta!