Snöstorm

Igår snöade och blåste det ganska ordentligt. Och jag är ju då inte som alla andra, utan tycker att det är alldeles underbart väder. Bussresan hem från Umeå var dock inte så rolig och den tog tid, men så fort jag kom hem klädde jag på mig i ordentliga varma kläder och gick en promenad med Myrrha i snöyran. Hon tyckte också att det var jättehärligt och sprang som en tok när jag släppte lös henne.

Idag är hon dock bara tjurig och envis. I morse släppte jag henne när jag var ute och rastade henne. När hon tyckte att hon var färdig började hon gå hemåt, rakt ut mot Kanalgatan. Jag ropade åt henne att komma men hon stannade bara och glodde på mig. Jag ropade säkert fem gånger utan att hon tog ett steg närmare mig. Då jag förstod att hon inte tänkte lyda sa jag åt henne att sitta istället. Det gjorde hon, men när jag tog två steg i riktning mot henne sprang hon rakt ut på Kanalgatan.

Som tur var kom det inga bilar, men jag röt förstås åt henne att komma. Det gjorde hon förstås inte- jag var ju arg. Istället sprang hon vidare längs Kanalgatan, upp på trottoaren och hem till porten. Och som om jag inte vore arg nog- en gubbe som såg på skällde ut mig för att jag inte var snäll med min hund! Jag var inte särskilt trevlig när jag svarade honom...

I onsdags var det temakväll om freestyle på klubben. Redan när Myrrha var liten sa jag att när hon pensioneras från lydnadstävlandet ska jag börja med freestyle. Och hon kan väl redan tillräckligt med tricks för att vi ska kunna sätta ihop ett program, så det finns väl egentligen inga ursäkter för att inte sätta igång med det.

Appellkurs

Idag hade vi appellkurs för sista gången den här hösten. Vi kommer dock att fortsätta kursen till våren. Men jag tyckte att det var passande att avsluta säsongen ute i skogen medan det fortfarande går. Nu snöade det i och för sig lite grann, men inte så mycket att det inte gick att spåra. Vi åkte ut till Medle och hittade ett bra ställe att vara på. Myrrha fick dock inte spåra eftersom marken där vi var inte räckte till. Vissa har svårt att gå så korta spår som 300 meter...

Myrrha fick dock vara med när vi fikade och då lyckades hon elda upp lite hår på svansen genom att vifta på den alldeles för nära elden. Sedan fick hon också vara med och demonstrera hur sök går till. Hon var mycket peppad på det och hade inte glömt bort hur man gör trots att vi inte tränat sök sedan förra hösten. Till och med tomslag fungerade bra, även om jag fick ta i lite när jag ropade in henne så att hon inte skulle söka igenom hela rutan på en gång.

Men trots att hon inte fått göra så mycket mer än att ligga i en bil var hon ganska trött när vi kom hem. Hon har legat i Biabädden och snarkat högt. Det har fortsatt att snöa hela dagen, så nu när jag var ute och rastade henne hade det kommit ganska mycket snö. Myrrha var alldeles överlycklig och sprang och skuttade och plöjde med nosen i snön, precis som hon alltid gör när första snön kommer.

Eftersom jag just nu inte har någon kamera så sätter jag istället in en gammal bild på hur hon brukar se ut efter att ha sprungit och plöjt med nosen i snön.

Spårhunden Myrrha

Nu är vi hemma igen efter att ha varit i stugan sedan i fredags eftermiddag. När vi kom upp till stugan var hela gårdsplanen täckt med ett tunt lager snö. Det var inte mycket, men tillräckligt för att göra Myrrha lycklig. Hon skuttade omkring lite på gården och sprang runt huset när vi kom. Inomhus var det också väldig fart på henne- hon skuttar omkring och gnäller och kastar sina leksaker omkring sig. Fast sån blir hon alltid när vi kommer till stugan, inte bara när det har snöat.

Mitt på dagen gick jag en promenad med Myrrha medan Jonas bytte till vinterdäck. När Myrrha och jag kom tillbaka var han "försvunnen", d v s han hade gått ut i skogen och gömt sig så att Myrrha skulle få spåra upp honom. Jag tog på Myrrha sele och lina och hon hittade spåret, som började på gräsmattan, med en gång. Hon spårade ut på legdan med väldig fart och hittade lite blodpudding som han hade lagt ut.

Spåret fortsatte ut i skogen och det var inga problem för Myrrha att följa det. Hon spårade bra hela tiden och med ett tempo som var ovanligt högt för att vara henne. Hon höll sig hela tiden i spåret (jag kunde se hans fotspår) och hon spårade faktiskt ända fram; inte förrän hon var ca en meter ifrån honom upptäckte hon att han satt där. Vanligtvis är spår inte direkt Myrrhas grej, men just idag var hon tydligen väldigt motiverad. Imorgon ska vi ut och spåra med appellkursen och om jag får tid ska jag lägga ett spår åt Myrrha också och se om hon är lika motiverad då.

Snö

Igår morse när jag steg upp var det alldels vitt på taket mitt emot. Det var dock inte särskilt mycket snö på marken och allt försvann förstås under dagen. Fast det var i alla fall kul att det blivit kallare, tyckte Myrrha. Hon blir alltid pigg när det blir kallt och snö. Eller så berodde hennes pigghet på vilodagarna på grund av hältan. På onsdagen haltade hon fortfarande lite grann, men igår och idag haltar hon inte alls. Dock rör hon sig fortfarande orent (och då menar jag förstås mer orent än vanligt).

När jag steg upp i morse var det också snö på taken och det låg också lite snö på marken. Och ju närmare Umeå bussen kom desto mer snö blev det. I Umeå var vädret inte särskilt trevligt. Det snöade blötsnö och det blev slask på vägarna. Typiskt att det ska vara sånt väder en dag då jag har tenta och måste gå till Östra Paviljongen istället för att bara kliva av bussen och gå direkt in.

Jag hade tenta i vokabulär och det gick både bra och dåligt. Jag är ganska missnöjd, för tentan var svårare än förra gången och jag hade mycket fler fel den här gången (det är rätt skönt att få med sig facit därifrån så att man får veta hur det har gått med en gång). Men trots att jag hade dubbelt så många fel som förra gången så är resultatet (62 av 70) inte egentligen dåligt, så jag borde väl egentligen ingen vara missnöjd.

I kväll åker vi till stugan och jag hoppas att det kommer att snöa. Det är så mysigt att vara där när det snöar och man bara kan släppa ut Myrrha på gården, medan man själv sitter inne framför brasan med en bra bok.

Myrrha är halt

Jag hade inga lektioner förrän på eftermiddagen idag, så jag steg upp vid åttatiden för att gå en promenad i skogen med Myrrha. Egentligen hade jag tänkt att ta kameran med mig, men den fungerade inte. Trots att jag laddat batterierna över natten står det "Byt batteri" på displayen. Skumt!

Det var förstås lite irriterande med kameran, men det var i alla fall skönt med en skogspromenad. Vi var ute i nästan två timmar och jag passade också på att träna lite uppletande (fast bara med ett föremål, för fler hade jag inte med mig).

Myrrha hoppade upp på en sten och när hon hoppade ner igen la jag märke till att hon var väldigt försiktig. Och på hemvägen, när vi gick på asfalt, märkte jag att hon haltade. En liten lättnad är det dock att det är på höger fram hon haltar och inte på något av bakbenen.

När jag kom hem efter skolan haltade hon ännu mer, men det var nog mest för att hon hade legat stilla länge för när jag hade varit ute och rastat henne haltade hon inte riktigt lika mycket. Men det blir hur som helst ett par dagars vila för hennes del. Då kanske jag också kan ta mig för att plugga ordentligt till vokabulärtentan på fredag (fast mer troligt är väl att jag kommer att sitta framför TV:n eller datorn istället).

Veckans uppdatering

Under veckan som gått sedan jag sist uppdaterade har jag inte gjort så värst mycket. På dagarna har jag varit i skolan som vanligt och på kvällarna har jag pluggat (fast kanske inte så mycket som jag borde).

I onsdags var det onsdagsträning- den sista "organiserade" onsdagsträningen för året. Onsdagsgruppen hade gjort en tipsrunda (inte så värst lång; det var ca 3 meter mellan de två lapparna med frågor). Jag lyckades gissa rätt på fem av sju frågor och blev därmed en av tre vinnare. Jag vann en påse med levergodis, vilket uppskattades av Myrrha.

I torsdags hade jag appellkurs. Maria R blev tvungen att åka hem till Lycksele så jag fick klara mig själv, men vi har ju så få deltagare så det går bra ändå. Kursdeltagarna fick träna på att belöna sina hundar (det låter kanske konstigt, men det är inte alla som kan det) och så fick de börja med apporteringen, så att de kan träna på det under vinteruppehållet.

I fredags gick jag en promenad med Jenny och Nixon. Sedan jobbade jag på kvällen och så jobbade jag hela helgen också. Eftersom jag jobbar väldigt långa dagar orkade jag inte gå någon lång promenad med Myrrha under mina lediga timmar, fast jag egentligen borde. Men Jonas har i alla fall tagit henne med sig och varit ute med henne.

Idag har jag varit i skolan, men jag steg upp lite extra tidigt och gick en halvtimmes promenad med Myrrha eftersom hon fått så lite aktivering i helgen. Och när jag kom hem vid halv tre gick vi en timmes promenad längs strandpromenaden. I kväll har vi tränat lite grann. Hon är väldigt pigg och alert nu när det har blivit lite kallare.

Myrrha har nu fått börja vara i soffan ibland. Något privilegium kan hon ju få för att hon är gammal och nästan pensionerad. Men jag tror inte att hon egentligen ser det som något bra. Det är ju en åtta år gammal vana som ska brytas. Första gången lockade Jonas upp henne med godis (ändå krävdes det ganska mycket övertalning) och när hon upptäckte att hon satt i soffan blev hon som förstenad. Hon satt helt stilla i flera minuter. När hon upptäckte att ingen var arg på henne slappnade hon av lite, men jag tror inte att hon tyckte att det var särskilt mysigt. Fast med tiden tror jag att hon kommer att tycka att det är rätt trevligt, om hon nu får fortsätta att vara i soffan- själv tycker jag att det blir lite för trångt.

Tävling

I helgen har vi haft tävlingar på klubben och jag har varit alldeles för trött för att sätta mig framför datorn på ett par kvällar. I fredags kväll tävlade jag själv lydnad. Jag valde dock att bryta tävlingen. På inkallningen lade sig Myrrha snyggt, bara för att kliva upp igen och lyfta upp ena bakbenet. När jag ropade in henne kom hon, men stannade upp en gång och lyfte upp benet igen.

Det är möjligt att hon gjorde det för att det hade fastnat skräp i rumpan (hon är rätt fjantig med sådant), men jag hittade inget skräp som fastnat, så jag valde att bryta ifall det var så att hon hade gjort sig illa. Vårt resultat dittills var heller inte strålande. Hon haltade inte efteråt, men hon rörde sig inte helt okej heller. Det kändes dock lite tråkigt att hennes tävlingskarriär skulle avslutas på det viset. Jag hade nämligen bestämt mig för att detta skulle bli hennes sista tävling.

För ovanlighetens skull fick eliten gå först, på grund av att det blir mörkt så fort, och när jag hade tävlat färdigt var jag tävlingsledare för lydnadsklass I. Camilla och Bixa tävlade och det gick riktigt bra för dem. Bixa pep nästan inte alls på platsliggningen den här gången och de fick förstapris i lydnadsklass I på väldigt fina poäng.

På lördagen blev jag hämtad av Maria T klockan fem. Vi kokade först kaffe på klubben och åkte sedan ut och la elitspår. Jag la två spår och när jag gick ut på mitt första var det så mörkt att jag inte kunde se de bortre snitslarna i upptagsrutan. Men det gick bra i alla fall. Bra gick det dock inte för alla. En spårläggare (inga namn nämnda) lyckades korsa sitt eget spår och/eller någon annans spår. En tävlande plockade pinnar från en annans spår och en annan fick sin hund påflugen av en lös stövare ute i spåret. Så man kan minst sagt säga att allt var ganska struligt.

Förutom att jag var spårläggare ropade jag också lydnaden för appellen och lägre och var mottagare på budföringen. Därefter hade jag inte någon annan uppgift än att plocka fram pokaler och priser, så jag fick tid att sitta och kramas lite med lille Agera en stund.

Jag gick en liten promenad med honom och Myrrha som är måttligt road av den lille kaxige gossen, som till och med gav sig på att försöka jucka på henne. Men hur söt han än är så är jag inte särskilt valpsugen. Dock önskar jag att jag hade en hund till så att jag kunde tävla i spår och sök också, till exempel en mycket liten, söt och busig schäfertik som heter Bita.

Igår morse blev jag hämtad av Inger tio i sju för att åka ut i skogen och vara sökfigurant. Sedan promenerade jag tillbaka till klubben genom skogen med Myrrha (hon var lycklig över att få lite uppmärksamhet den här helgen) för att vara mottagare på budföringen och tävlingsledare på uppletandet.

När jag kom hem igår kväll var jag så trött att jag bara ville sova. Men det tyckte inte Myrrha var någon bra idé. Hon sprang omkring och gnällde och tryckte upp gosedjur och kampknutar i ansiktet på mig. När jag gav upp tanken på att sova och klev upp la hon sig och somnade.

Jag har varit förkyld hela helgen och det har knappast blivit bättre av att stå som budföringsmottagare i ösregn och ligga på marken i skogen. Idag har jag dessutom haft examinerande muntliga övningar på engelska, en redovisning och en bandinspelning, som ska avgöra om jag ska få G eller VG (eller U, men det känner jag mig ganska övertygad om att jag inte kommer att få). Så nu kommer jag säkert bara att få G bara för att jag inte kan prata ordentligt p g a förkylningen.

Lilla Agera

Ikväll har vi haft möte i PR/Info. Jag promenerade dit i regnet och hann träna lite grann innan vi började. Jag hann inte träna mycket, men det var typ ingenting som fungerade. Myrrha ville inte ligga i blött gräs, vilket hon aldrig någonsin har brytt sig om tidigare. Inte stannade hon på inkallning med ställande och läggande heller. På fria följet trängde hon så jag nästan snubblade på henne, vilket hon aldrig brukar göra. Snarare brukar det ju vara tvärtom att hon går för långt ifrån. Och det är ju typiskt när jag nu fick ett galet infall och anmälde mig till tävling.

Ikväll har jag också träffat lilla Agera, Pernillas lilla aussievalp, för första gången. Behöver jag säga att han (för trots namnet så är det en hane) är jättesöt? Här kommer lite bildbevis:

Glömsk-jag?

I fredags kväll åkte vi till stugan för att vara där ett tag. På fredagkvällen skulle vi äta tacos, vilket inte gick så bra eftersom jag hade glömt en del viktiga saker till det hemma, t ex tacokryddorna och tacoskalen. Dock hade vi annan mat att äta- fläskfilé och pommes med senapssås är inte dåligt det heller- så vi behövde inte svälta. På lördagen var Jonas tvungen att åka in till stan så han kunde hämta de saknade ingredienserna så att vi kunde äta tacos på lördagkvällen istället.

I söndags hade vi tredje träffen på appellkursen och vi skulle ut i skogen och spåra. Vädret var inte det allra bästa, men det gick bra ändå. De flesta hundarna spårade bra, fast det varierade väldigt mycket hur mycket de hade tränat innan. Förutom spår körde vi också budföring, vilket också Myrrha fick vara med på och det uppskattade hon. Jag fick också nöjet att visa hur man leker med en hund för att få fart på den lilla schäferdamen. Jag fick igång henne ganska mycket, men jag personligen skulle nog önska lite mer intensitet. Lite förvånad är jag att det inte är mer fart i en hund från den kenneln.

Tyvärr blev vi tvungna att avsluta kursen ganska tidigt eftersom jag hade lyckats slarva bort mina nycklar och var tvungen att vara hemma innan Jonas åkte för att komma mig in. Nycklarna hittade jag senare på det ställe där jag borde ha letat allra först...

Igår och idag har jag varit i skolan hela dagarna. Otroligt nog fick vi tillbaka tentan som vi gjorde i fredags igår redan! Jag var ganska säker på att jag klarat att få godkänt, men jag fick till och med VG (fast bara för att han varit mycket snäll med rättningen; dock inte bara för mig utan för alla).

Uppdatering

Efter diverse påminnelser om att jag borde uppdatera min blogg, så har jag nu kommit mig för att göra det. För att sammanfatta lite av vad vi haft för oss så kommer jag att skriva flera inlägg för att det inte ska bli alltför långt (och för att jag ska få lite bättre koll; jag använder nämligen bloggen ibland som en sorts minnesanteckningar). På Mac:en kan jag datera inlägg bakåt i tiden, vilket jag inte kan göra på PC:n (eller så är jag för dum för att fatta hur man gör). Så om någon är intresserad av att läsa om vad vi sysslat med de senaste två veckorna så bläddra neråt!

De senaste dagarna har jag haft rätt fullt upp med att plugga till en tenta i fonetik. Ni förstår väl själva hur kul det är? Men idag har jag äntligen avklarat nämnda tenta och jag tror att jag lyckats få ett godkänt resultat.

När jag nu är inne på tentaresultat så måste jag också få passa på att skryta lite grann. Förra fredagen hade jag en tenta i engelskt vokabulär och jag lyckades få 66 poäng av 70 möjliga. När allas tentaresultat sattes upp visade det sig att jag var hade det bästa resultatet av alla. Och inte bara i min klass på 55 st utan också bland de som läser Engleska A!

En glad nyhet är också att "min" lilla Bita är friröntgad på både höfter och armbågar! Jag saknar verkligen det lilla monstret. Ibland mycket och ibland lite mindre. I morse var det lite mindre, eftersom jag upptäckte att hon ätit upp fodret på vänstra fickan i min vinterjacka. I helgen när vi ska åka till stugan kommer jag att sakna henne desto mer. Och Jonas också, eftersom han nu inte har någon hund att kasta frisbee till. I alla fall ingen hund som tycker att det är det roligaste i hela världen att springa.

Tävlingsledare

Den här helgen har varit fullproppad med aktiviteter. På lördagen åkte jag med Maria R till Ånäset för att vara tävlingsledare på deras lydnadstävling. Maria skulle tävla. Dagen började dock inte så bra. Maria försov sig, så jag fick ringa och väcka henne. Men eftersom de inte kunde börja utan mig så gick det ju bra ändå.

Det gick bra för flera av klubbens ekipage, speciellt för Maria och Tikka som vann lydnadsklass I med 187 poäng. Det gick också bra för Camilla och Bixa, som fick sitt första förstapris i lydnadsklass I. Om hon bara hade låtit bli att pipa så hade poängen blivit ännu bättre (men med erfarenhet av Bixas syster så vet jag att det inte är så lätt att få bort ljuden).

På söndagen blev det till att stiga upp ännu tidigare för att åka till Norsjö för att vara tävlingsledare. Maria R skulle vara tävlingsledare på appellen och jag på lydnaden. Eftersom appellen gick först hängde jag och Maria T med ut i skogen och tittade på appellrapporten. En nyttig erfarenhet eftersom jag aldrig sett en rapporttävling. Det verkar rätt kul. Jag fick också vara mottagare på budföringen. Appellen vanns av ett skellefteekipage, Siv-Anne med Nero.

Siv-Anne vann också lydnadsklass I med Nero, före Maria och Tikka som idag tog sitt LP I med 174 poäng. Grattis till er båda två!

Födelsedagar

Idag fyller både Jonas och min syster år. Syrran fyller till och med 30 idag. Det blir dock inget stort party eftersom hon är höggravid. Men ikväll har vi i alla fall varit där och käkat smörgåstårta. Jättegott! Det gick också fredligt till mellan Myrrha och Chili, syrrans katt. Myrrha är alltid snäll med katter, men Chili är aldrig snäll mot hundar och kan anfalla från 30 meter håll. Myrrha är jätterädd för henne, fast det har börjat gå lite bättre på sista tiden.

Idag har jag haft en tenta i vokabulär och den gick väldigt snabbt att göra. Jag var färdig efter en halvtimme. Efter tentan gick jag på stan med en klasskompis. Detta är första gången under de tre år som jag har pluggat i Umeå som jag går på stan. Jag köpte dock inget annat är födelsedagspresenter till Jonas och Fia. Men det var i alla fall nästan kul att gå på stan. Det är vanligtvis ingen favoritsysselsättning för mig.

Morgonpromenad i skogen

Idag börjar jag inte förrän kvart över ett, vilket innebär att jag kan ta bussen klockan elva. Så på morgonen gick jag en långpromenad i skogen med Myrrha. Vädret var helt perfekt för en skogspromenad, men jag blev ordentligt besviken när jag upptäckte att hela skogen var full av ungar som orienterade. Nu är ju Myrrha i och för sig så pass snäll och lydig att hon aldrig skulle få för sig att springa efter och jaga dem (vilket Bita skulle ha kunnat göra), men det är ju ändå inte lika avkopplande att promenera.

Så jag gick till klubben istället och lekte lite på agilitybanan. Jag tror inte att jag har kört någon agility med Myrrha sedan sommarlägret (och då var det ju inte ens jag, utan tjejen som lånade Myrrha som körde). Jag tror att hon tyckte att det var rätt kul. Jag hade kameran med mig och försökte ta några bilder. Men det är inte så lätt att fånga en hund in action, så det blev väldigt många bilder på Myrrhas svantipp och agilityhinder utan hund.

Appellkurs

Igår började min appellkurs, som jag ska hålla tillsammans med Maria R. Det är ju min första appellkurs, men jag tror säkert att det kommer att gå bra. Jag tror att detta kommer att bli en väldigt rolig kurs. Vi har ju inte så många deltagare, bara fem stycken (egentligen sex, men den sjätte dök aldrig upp). Så med två instruktörer på fem deltagare vore det väl tusan om vi inte skulle lyckas få ekipagen färdiga för tävling innan junitävlingen!

Så här första gången var vi mest inne, men vi gick också ut i mörkret och körde igenom några moment så att vi skulle få en liten överblick över vilken nivå de ligger på. Vi gav också i hemläxa att de ska öva på kontaktövningar och träna på att hitta rätt position.

Idag har jag varit ute och promenerat med Jenny och Nixon. Vi gick en sväng runt Anderstorp, i ganska makligt tempo. Jenny går ju inte så fort nuförtiden. Men det gjorde inget, för Myrrha går inte så fort heller. Jag minns inte att hon var så här slö innan Bita kom, men det kanske bara är det att jag blivit van vid ett annat tempo när jag haft Bita som gör att jag tycker att Myrrha är så långsam.

Ikväll ska jag jobba mellan 16-20 och sedan jobbar jag hela helgen mellan 8.30-20, med rast 14-16. Det känns lite jobbig, speciellt som det inte finns så mycket att göra på det stället som jag jobbar på nu. Fast jag kommer säkert att få tid att plugga lite till vokabulärtentan som vi har nästa fredag.

Nu har Bita åkt

I går kväll åkte Bita hem till Erik igen. Bita var med mig på jobbet på eftermiddagen och hon skötte sig väldigt bra (förutom att hon stack och sprang fram till en annan hund när vi var på väg till jobbet). Innan Erik kom och hämtade henne gick jag ut med Myrrha och Bita och lät dem leka. Det lär ju dröja länge innan Myrrha leker med en annan hund igen, om hon någonsin kommer att göra det.

Som vanligt gick leken mest ut på att springa och bita lite på varandra, men sedan satte de helt plötsligt igång med en ny lek- att gräva ett hål. De hjälptes åt båda två och till slut hade de fått till ett riktigt djupt hål. På slutet nådde Myrrha inte ner till botten av hålet. Myrrha var lerig över hela öronen när de var klara, eller rättare sagt när jag avbröt dem för att Erik kom. Bita blev jätteglad åt att få träffa honom.

Men det blev väldigt tomt här hemma utan henne. Det kändes konstigt att bli väckt av väckarklockan istället för av Bitas kalla nos. Och ännu konstigare att inte bli mött av en överlycklig hund när jag kom hem från skolan. Myrrha blir visserligen glad när man kommer hem, men hon visar det inte lika tydlig, eller ljudligt, som Bita. Jag saknar henne faktiskt mer än vad jag trodde att jag skulle göra.

Busande hundar

Nu har jag varit dålig på att uppdatera-igen. Det beror mest på att vi inte har gjort särskilt mycket under veckan. När jag inte har varit i skolan så har jag antingen pluggat eller varit ute med hundarna. I onsdags var jag på klubben som vanligt, men någon träning blev det inte. Vi har dock tränat lite hemma istället.

Spårat har vi också gjort. I tisdags började jag sent så jag behövde inte ta bussen förrän klockan tio, så jag gick en promenad i skogen och passade på att lägga ett spår till Bita. Det blev ca 200 meter långt och det var en nittiogradersvinkel. Inga pinnar lade jag; att plocka pinnar har vi bara tränat på utanför spåret än så länge. P g a tidsbrist fick spåret bara ligga i en halvtimme. Bita spårade väldigt bra och vinkeln klarade hon hur lätt som helst, fast hon blev störd av en klass orienterare.

Igår gick vi en promenad med Jenny och Nixon. Bita verkar ha kommit över sin värsta skräck för Nixon, men hon är fortfarande lite rädd för honom. Myrrha tycker också att Nixon är lite obehaglig och håller sig gärna undan när de är lösa. Bita och Nixon lekte däremot jagalekar. Men brottas med honom vågade hon bara göra när hon var kopplad.

Idag har jag jobbat. Hundarna har jag bara slörastat. Både på morgonen och när jag var hemma på mina lediga timmar gick jag ut och släppte dem så att de fick leka. Det är så roligt att se Myrrha leka; det har hon ju inte gjort på flera år förrän Bita kom. Men snart blir det ju slut med lekandet. Jag passade på att ta kameran med mig och tog några bilder medan de busade.

En liten vilopaus i leken

Dagens bästa bild

Ikväll har Bita fått följa med mig till jobbet. Hon skötte sig faktiskt riktigt bra. Det var bara min brukares mjukisdjur som hon hade lite svårt att låta bli. Hon förvånade mig också genom att hoppa upp i K:s säng och kura ihop sig bredvid henne. Här hemma har hon aldrig ens försökt hoppa upp i sängen och K har hon ju aldrig ens träffat. Även när K satt i rullstolen var Bita väldigt vänlig och slickande henne på handen och i ansiktet. Dock tyckte nog Bita att det var lite jobbigt att vara en arbetande hund för när vi kom hem somnade hon och vaknade inte ens till när jag spillde mat på golvet. That's a first...

Man ska inte köpa billig hundmat...

Det har jag fått lära mig den hårda vägen. Hundmaten var nästan slut, men jag glömde gå på Björkis och köpa ny mat i fredags. Så under helgen fick jag gå på Ica och handla hundmat. Jag brukar köpa Doggys valpfoder de gånger jag har glömt tidigare. Men de förpackningarna var så små att jag inte visste om det skulle räcka till båda. Så snål som jag är valde jag det absolut billigaste alternativet som fanns, vilket var Euroshoppers hundmat.

Det ledde till att Myrrha blev ordentligt dålig i magen. Bita verkade klara sig bättre; hon är nog inte särskilt känslig för olika foder. Det var inga problem när hennes mat tog slut och jag började ge henne samma mat som Myrrha. Men inatt väckte hon mig halv fem och ville gå ut. I alla fall antog jag att det var det hon ville, fast hon väckte mig genom att kasta omkring en boll för att slutligen ge den till mig där jag låg i sängen. Man måste vara tankeläsare för att vara hundägare!

Så i morse fick de ingen mat alls, för jag ville inte att de skulle bli dåliga under dagen. När jag kom hem från skolan gick vi raka vägen till Björkis och köpte en säck Eagle Pack. Hundarna blev väldigt glada att äntligen få mat. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska göra med maten från Euroshopper, men det kanske duger som godis om man inte ger det i så stora mängder.

I morse gick jag en 1,5-timmes promenad i skogen innan jag åkte till skolan. Det regnade ganska ordentligt och jag var i stort sett genomblöt innan vi var hemma igen. Bita var hyperaktiv och sprang som en dåre i skogen. Jag aktiverade dem med att gömma bollen så att de fick leta reda på den. När jag kom hem från skolan var Bita fortfarande ganska överaktiv, så jag gick ut och lät dem busa på gräsplätten vid f d Willys en halvtimme. Lite lydnadsträning blev det också i ösregnet.

Dags att uppdatera lite

Nu har jag varit slö på att uppdatera igen. Men det beror inte på att dagarna har varit innehållslösa. Inte mina i alla fall, men hundarnas kanske har varit något tråkiga. På onsdagen hade jag lång dag i skolan; jag åkte vid åtta och kom hem halv sex. Jonas var hemma på lunchen och gick då också ut med hundarna, men annars var de ensamma hela dagen. Det kompenserade jag dock genom att fara på onsdagsträningen på klubben.

Själva träningen gick dock inte särskilt bra. Vi fick skjuts dit och därför hade hundarna (läs Bita) inte fått springa av sig innan vi gick ut och tränade. Hon låg som på nålar på platsliggningen och hade lite svårt med koncentrationen i övrigt. Myrrha var också lite okoncentrerad. När alla åkt hem gick jag och Pernilla ut och släppte Myrrha, Bita och Lotus. Myrrha strosade som vanligt omkring för sig själv och Bita var först jätterädd för Lotus. Men det kom hon över och de hade jättekul när de sprang runt, runt på planen. Bita är fruktansvärt snabb; ibland kan man misstänka att det är lite greyhound inblandat i henne. Eller, med tanke på storleken, kanske snarare whippet.

På torsdagen var jag också i skolan, men jag hade en kortare dag och hundarna var bara ensamma i 6 timmar. När jag kom hem gick jag ut och lät dem busa med varandra i en halvtimme eller så. På kvällen tog jag Bita med mig på spårläggarkurs med David. Hon fick följa med och springa i skogen och sedan släppte David ut Isto. Som vanligt blev Bita först rädd, men sedan lekte hon lite med honom. När jag kom hem var hon ganska ordentligt trött.

På fredagen var jag ledig, men jag kände mig väldigt lat. Jag kände mig mer sugen på att plugga engelsk grammatik än att gå en långpromenad med hundarna (ja, det är möjligt att det är något fel på mig!), så det fick bli lite av en vilodag för dem. I och för sig var jag ute flera gånger och lät dem busa med varann, så lite motion fick de i alla fall.

Igår lördag jobbade jag fram till halv två. När jag slutade gick jag hem och hämtade hundarna och så tog vi en promenad upp på klubben. Det var MH idag och jag ville gärna gå med som publik på ett par hundar. Det är ju inte så ofta man har möjlighet att göra det så det kändes ganska skönt. När jag kom dit blev jag ännu gladare att jag inte behövde vara funktionär av något slag...

Jag stannade kvar på klubben tills det var dags att gå hem till Jonas pappa för att äta middag. Även hundarna fick smaka av den goda middagen; kotlettrad med hasselbackspotatis, rödvinssås (ja, hundarna fick också lite) och varma grönsaker. När vi kom hem var Bita jättetrött. Det var tydligen jobbigt för henne att hälsa på någon. När jag tänkte efter lite grann så har vi faktiskt inte egentligen hälsat på någon under tiden Bita har varit här. Att åka till stugan eller Lappvattnet har inte riktigt varit samma sak, eftersom vi då mest varit utomhus.

Idag har jag också jobbat. Efter jobbet gick jag ut med hundarna på en promenad. Myrrha var inte riktigt frisk (dålig i magen, antagligen p g a matresterna igår) så det blev inte någon särskilt lång promenad. Bita har varit väldigt snäll mot Myrrha hela eftermiddagen och har legat tätt intill henne och slickat henne på nosen då och då. Riktigt gulligt att se.

Hundarna har ju varit ensamma en hel del under veckan och eftersom jag inte längre har någon bur så har det varit ganska nervöst. Men det har verkligen gått över förväntan. Ingenting värdefullt har blivit söndertuggat. Ett reklamblad och en rulle med plastpåsar har gått åt och hon har tuggat lite på jackan som jag ger henne att ligga på när jag går, men det tycker jag inte är så mycket att bry sig om. Hon verkar i alla fall inte stressad och uppjagad när jag kommer hem. Inte ens de gånger Jonas varit hem på lunchen blir hon stressad, vilket Myrrha kunde bli när hon var ung. Oftast verkar de som att de sovit båda två medan jag har varit borta.

Nu har skolan börjat

Igår började skolan igen. Det kändes inte allt för kul att stiga upp på morgonen efter endast fem timmars sömn (för jag hade naturligtvis inte vett att gå och lägga mig i tid). Jag promenerade en halvtimme med hundarna innan jag tog tjugo i sju- bussen till Umeå. Det började inte vidare bra, för jag kom 20 minuter för sent på grund av att bussen var ordentligt försenad härifrån eftersom alla skulle köpa sina busskort. Dessutom var det vägarbeten som gjorde att det tog tid.

Det var bara registrering och fotografering som jag kände att jag behövde vara med på. Informationen om lokaler m m, som var på eftermiddagen, behöver jag inte. Fast de flesta i klassen verkar vara nybörjare på universitetet så för dem är det förstås bra.

Jag hade därför tänkt ta bussen hem kvart över tio så att hundarna bara skulle behöva vara ensamma i 6 timmar. Stina hämtade ju tillbaka sin bur när hon flyttade, så jag måste ha Bita lös i lägenheten. Det kändes ganska nervöst måste jag erkänna, även om det har funkat att lämna henne ca 4-5 timmar tidigare. Men det blev inte som jag hade tänkt, för de hade ändrat busstiderna så jag missade bussen, som går prick klockan tio numera! Det blev till att vänta till tio över tolv- bussen istället.

När jag väl kom hem efter 8 timmar visade det sig att det hade gått alldeles utmärkt. Bita hade inte tuggat sönder någonting! Hon hade legat på min jacka som jag lagt fram åt henne och förmodligen sovit hela dagen. Men hon hade rätt mycket energi när jag kom hem. Jag gick ut med hundarna så att de fick leka en halvtimme och på kvällen gick vi en promenad på ca en timme.

I morse gick vi en promenad i skogen på 1,5 timme innan jag tog bussen till Umeå klockan tio. Jättekul att gå i ösregnet! Bita tyckte inte heller att det var särskilt kul, i alla fall inte förrän hon var helt blöt. Hon verkar inte gilla vatten särskilt mycket, vare sig det ligger på marken eller kommer uppifrån. Myrrha bryr sig däremot inte alls om att hon blir blöt.

Idag blev jag bara borta i 6 timmar och dessutom var Jonas hemma på lunchen, så jag var lite mindre orolig för vad Bita skulle ha ställt till med idag. Och hon var en snäll hund idag också, för när jag kom hem låg hon och sov. Eller jag antar i alla fall att hon gjorde det, för hon kom emot mig i hallen (stod inte just innanför dörren som hon brukar) och sträckte ordentligt på sig.

Puh, vilken jobbig dag!

Jag är så trött, så trött just nu! I morse steg jag upp klockan sex (eller i alla fall var det den tiden som klockan ringde) för att hinna vara på klubben klockan sju. Jag skulle nämligen vara skytt på platsliggningen för lägre och högre-hundarna. Jag avskyr verkligen att vara skytt. Jag är banne mig inte skottfast, och jag blir räddare och räddare för varje skott. Mig ska man nog inte avla på.

När brukshundarna åkt ut till skogen hade jag hand om köket; kokade kaffe och gjorde mackor bl a. Jag hann också med att fika, sitta och prata med Sofi och träna med hundarna lite grann innan jag märkte upp planen för lydnadshundarna. Det blev lite stressigt med uppropet på lydnadshundarna eftersom nästan hälften av alla tävlande var ute i spårskogen med olika uppgifter. Men till slut var alla på plats och vi kunde köra igång.

Det gick bra för många av våra skellefteekipage idag. Speciellt bra gick det för Maria och Tikka, som vann lydnadsklass I med 197 poäng! Hon hade 1 poäng mer än tvåan, Camilla och Denise. Grattis båda två, bra jobbat!

När jag varit tävlingsledare på lydnaden trodde jag att min uppgift var slutförd, men hur det nu blev så hamnade jag ute på planen igen; den här gången för att vara domarsekreterare på högre-och lägrehundarnas lydnad. Nu hade det helt plötsligt blivit jättevarmt och jag hade förstås glömt ta med mig vatten ut. Jag hade inte heller hunnit äta, så när jag stod i gruppen på sista hunden så var jag nästan svimfärdig. Men sedan, klockan tre, fick jag äntligen äta lunch!

Sedan var det prisutdelning och städning innan jag fick gå hem med Myrrha och Bita, som fått sitta instängda i ett rum nästan hela dagen. Adam skulle komma klockan fyra så det blev till att stressa hemåt. Jag och Adam tog hundarna med oss till Nordanå och matfesten, där vi åt middag. Snart ska vi gå på bio. Jag är rätt trött så jag hoppas att jag kan hålla mig vaken på bion. Hundarna är jättetrötta så de kommer säkert att sova hela tiden medan vi är på bio.