Härlig höstpromenad

I morse gick jag och Myrrha en långpromenad i skogen det första vi gjorde när jag steg upp (vilket visserligen inte var allt för tidigt). Solen sken från en blå himmel, det var ca 3 grader och lite frost på marken. Det är precis idealiskt väder för Myrrha. Hon var verkligen pigg och alert hela promenaden.

Hon sprang till och med iväg från stigen och sprang i skogen, vilket hon aldrig brukar göra om det inte finns någon anledning, som t ex att leta efter något jag gömt eller kastat. I och för sig misstänker jag att hon den här gången faktiskt följde ett viltspår, men det är precis lika förvånande, för det brukar hon heller aldrig göra. Fast det kan ju bero på att jag uppmuntrade henne till att följa djurspår i vintras för att hon skulle aktivera sig utan att jag behövde engagera mig särskilt...

På hemvägen träffade vi en fem månader gammal staffevalp och återigen förvånade Myrrha mig med att vilja leka med honom. I och för sig så tröttnade hon ganska snabbt på leken och hon tyckte nog att han var lite för bufflig, men hon hade i alla fall ganska kul i några minuter. När vi hade skilts från staffevalpen och hans matte började Myrrha hoppa och göra lekinviter mot mig istället. Jag tror att hon saknar en riktigt bra hundkompis, men det är ju inte så lätt att hitta någon eftersom det ju inte duger att leka med vem som helst.

Resten av dagen har Myrrha mest legat och sovit. Jag har skrivit på min uppsats, en analys av huvudpersonen i Shakespeares Macbeth. Den ska lämnas in idag, men det går lite trögt att få ihop de sista 200 orden och särskilt bra kommer den nog inte heller att bli. Hittills är jag bara riktigt nöjd med titeln, Wicked or victim?. Nu ska jag gå och laga mat (fläskfilé och pommes, mums), men efter middagen måste jag fortsätta med uppsatsen. Va, finns det roligare saker att göra en fredagkväll? Det kan jag väl inte tänka mig...

Lite uppdatering

Nu har jag varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen, så här kommer en kort sammanfattning av vad jag har haft för mig de senaste två veckorna.: jag har åkt buss, varit i skolan och så har jag pluggat. That's about it.

I alla fall är det så det känns. Det är väldigt mycket att göra i skolan och uppgifterna blir bara fler och fler. Det är förstås för att vi ska hinna färdigt det mesta innan vi åker till England, men det verkar som om det kommer att bli minst lika mycket uppgifter att göra när vi är där också.

Men jag har kanske gjort lite annat än bara pluggat och varit i skolan. Förra helgen hade jag fullt upp. På lördagsmorgonen blev jag hämtad halv sju för att åka till Åbyn för att vara tävlingsledare på Åbyn-Byske BK:s söktävling. Men eftersom jag började jobba klockan fyra kunde jag inte stanna hela dagen, så jag var bara tävlingsledare på aktiviteterna i skogen, d v s söket och uppletandet. Det var faktiskt första gången jag var tävlingsledare på söket och det var riktigt kul. Det är kul att vara figurant också, men som tävlingsledare får man ju se alltihop.

När jag kom hem hade jag en timme på mig att packa ihop det jag behövde och sedan gå till jobbet. Myrrha fick följa med. Det var första gången hon var med en hel natt, men hon skötte sig alldeles utmärkt.

När jag jobbar natt jobbar jag ju också halva dagen efter, så när jag slutade vid halv ett gick jag direkt upp på klubben. Det var nämligen Skogens Dag på klubben och vi hade tagit på oss att ha försäljning av fika m m. Jag kom dit lagom tills värsta ruschen började, så det blev till att rycka in i köket med en gång. Men det var kul och vi sålde rätt bra.

Myrrha har inte fått så väldigt mycket träning de senaste veckorna, men vi har gått långa promenader i skogen och längs strandpromenaden. Vi har också gjort lite enklare uppletandeövningar på promenaderna så att hon ska få använda nosen. I onsdags var jag instruktör på onsdagsträningen så Myrrha fick mest sitta i Ewelyns bil och ligga inne i stugan medan jag fikade.

Tyvärr har Myrrha börjat reagera lite negativt på att gå till klubben, vilket kanske inte är så konstigt. Jag har i stort sett bara varit där på onsdagarna och varenda onsdag har vi kommit före eller under skotträningen. Och inte har vi tränat heller. Jag går ju mest på onsdagsträningarna för att fika och prata; inte för att träna. Det är alldeles för stökigt med agilityhundarna så nära inpå och Myrrha tycker att det är obehagligt när förarna skriker på sina hundar.

Jag har ju faktiskt inte varit på klubben och gjort något som är kul för Myrrha på väldigt länge, så det är inte att undra på att hon tycker att det är trist/obehagligt att gå dit när det bara smäller och hon får ligga i stugan mest hela tiden. Så i söndags gick vi först en långpromenad i skogen och sedan gick vi upp på klubben för att träna och ha lite roligt. När jag kom dit var Maria där och tränade inför lydnadsklass III med Tikka. Jag lånade lite korv av Maria och då tyckte Myrrha verkligen att det var toppenkul att träna.

I lördags jobbade jag på dagen och Myrrha fick förstås följa med. Jag hade faktiskt inte trott att det skulle funka så bra som det gör att ha henne med på jobbet. Hon brukar ju vara lite mesig av sig, så jag hade väntat mig att hon skulle vara lite halvrädd för rullstolen och tycka att det var läskigt med att lyfta en människa med hjälp av sele m m, men hon har inte reagerat alls på det. Istället är hon ständigt ivägen för rullstolen och vill hemskt gärna vara i närheten av brukaren (trots att denna inte bryr sig särskilt mycket om henne). I lördags knuffade hon till och med upp brukarens sovrumsdörr för att säga hej när vi kom. Det låter kanske inte särskilt märkvärdigt, men här hemma knuffar hon aldrig någonsin upp en dörr hur gärna hon är vill komma fram (som valp/unghund gick hon inte ens ut genom en balkongdörr om det hängde en tunn gardin för öppningen).

Okej, det var lite grann om vad vi har haft för oss på sistone. I fortsättningen ska jag försöka uppdatera lite oftare, men det är inte så lätt att hinna med allt. Nu ska jag återvända till studierna och försöka komma på något att göra en litteraturanalys på 2 500 ord om till på fredag.

Veterinärbesök

I onsdags hade jag tid hos distriktsveterinären för att hon skulle kolla på Myrrhas sår. Typiskt nog så såg såret väldigt fint ut och varade inte alls på morgonen. Men eftersom jag ändå hade en tid så gick jag dit i alla fall. Men det kändes en aning onödigt. Veterinären sa att såret såg väldigt fint ut och nog skulle läka snart. Jag skulle tvätta det med jämna mellanrum och inte lägga om såret, utan i stället ha tratt så att hon inte kommer åt att slicka på det. Precis som jag gjort innan alltså.

Sedan var det onsdagsträning på kvällen. Vi skulle också ha möte i PR-Info och samtidigt hade vi också hand om köket. Eftersom jag var där redan innan halv sju fick jag hålla mig inne i stugan under platsliggning med skott. Vid de första två skotten blev Myrrha rädd och eftersom hon var kopplad höll hon nästan på att dra omkull en stol när hon ville gå iväg. Eftersom det kändes som onödigt att hon skulle bli ytterligare skrämd av en sån grej kopplade jag lös henne. Då gick hon och la sig och sedan reagerade hon inte alls på resterande skott, trots att de också körde budföring med skott.

Hennes skotträdsla är verkligen konstig på det viset att man aldrig riktigt vet när hon ska reagera och hur. Och värst verkar det vara på klubben; på andra klubbar reagerar hon ibland inte alls. Kanske kan det ha att göra med att det var just här hon blev skrämd.

Igår hade jag heldag på skolan, så jag tänkte bara gå en kortare promenad med Myrrha på kvällen. Men så blev det inte riktigt. Jag lyckades låsa ut mig (vi har en dörr som går i lås så fort man stänger den) och Jonas var ute på disc golf- banan och jobbade. Eftersom han snart skulle vara klar började jag och Myrrha gå mot Bergsbyn så att han kunde plocka upp oss på vägen hem. Vi hann dock gå i stort sett hela vägen till Bergsbyn innan han var klar så det blev en promenad på ca 1,5 timme istället för den korta promenad jag hade tänkt mig.

Skola igen

Igår började skolan igen. Det kändes otroligt jobbigt att kliva upp på morgonen för att gå och sätta sig på bussen. Men samtidigt kändes det jättekul att få komma tillbaka och träffa alla som man inte träffat på hela sommaren. Och som den plugghäst jag är så tycker jag också att det är kul att få veta vad vi ska göra och läsa under terminen.

Fast det kommer att bli en jobbig termin. I alla fall började det hårt med att vi redan till på torsdag ska läsa 7 kapitel i Women, men and language och 1 kapitel i Text and Events + ett antal sonetter av Shakespeare. Och det ser inte ut att bli mycket lättare senare. Det är mycket som ska hinnas med innan Englandsresan (och det ser ut att bli ganska mycket att göra med projektarbetet vi ska göra i England också). Men det är som sagt kul att vara tillbaka (det är ju mitt sista år nu!); det är bara bussresorna som känns jobbiga.

Myrrhas sår har fortfarande inte läkt och idag när jag kom hem från skolan och skulle byta förband så var det både var och blod i såret. Jag gick till veterinären för att se om jag kunde få en tid, men det gick inte eftersom hon har rest bort och ska vara borta hela veckan. Men tjejen jag pratade med tyckte att det verkade som att såret behövde ses över, så imorgon får jag ringa till distriktsveterinärerna och kolla om de har en tid.

Det verkar som att hon har ganska ont, för hon skriker till när jag tvättar det och hon försöker slicka på såret hela tiden, även om hon har förband. Hon haltar också lite grann fortfarande, men inte alls lika mycket som i helgen. Men när vi är ute är hon väldigt pigg och sugen på att göra saker. Idag har jag gått en kortare promenad med henne, men annars har det ju varit ett par vilodagar.

För att hon ska få nån sorts aktivering har jag återupptagit ett gammalt projekt som jag nästan hade glömt bort att jag påbörjat, nämligen att leta efter te. Det kan ju verka ganska meningslöst, men eftersom jag inte har något knark hemma så... :-)

Jag började med te-letandet efter att ha läst en artikel i Canis, men jag slutade med det eftersom hon började sitt-markera vittringspinnarna (vilket säkert mest tyder på att jag gjort något fel i träningen, men för att slippa reda ut det gjorde jag det enkelt för mig och slutade med te-letandet). Men nu behöver jag ju inte bekymra mig om vittringsapporteringen, så nu har vi börjat om med te-träningen. Jag kommer säkert att skriva mer om det senare, men just nu har jag inte tid- måste plugga lite.

Skadad hund

I fredags när jag kom hem från jobbet upptäckte jag att Myrrha haltade på höger framben. Jonas sa att hon haltade när han kom hem också. Jag vet inte vad hon kan ha gjort för vi hade bara gått en kort koppelpromenad i stan innan jag började jobba. Men ont hade hon och benet var ordentligt svullet; det högra benet var nästan dubbelt så tjockt som det vänstra.

Igår var jag tävlingsledare på Robertsforsbygdens BK och jag åkte dit med Maria R, som skulle tävla med Tikka. Myrrhas ben var fortfarande svullet och hon haltade, men hon fick ändå följa med. Hon skulle ju ändå inte göra något ansträngande (fast jag hade lovat att hon kunde vara extrahund på eliten med Maria som förare, men Tikka fick rycka in som extrahund istället, vilket förmodligen var bättre eftersom Myrrha inte direkt är bra på att lyda andra, speciellt när jag finns i närheten).

Under pausen släppte jag Myrrha i skogen och då var hon väldigt pigg och sprang till och med mer än hon brukar. För att hon skulle slippa sitta i bilen hela dagen lämnade jag henne till Ulla-Britt, som hade tävlat färdigt. Hon upptäckte dock att Myrrha blödde på högra frambenet så Maria, som är klok nog att ha en första förbandslåda i bilen, fick plåstra om henne (själv stod jag ju på planen och ropade lydnadsklass I).

Vi kom hem ca kvart över tre och jag skulle börja jobba klockan fyra, så jag hann bara snabbt titta över Myrrhas skada när jag kom hem. Hon hade i alla fall två sår, ett litet och ett lite större, på baksidan av benet och området runt omkring var väldigt rött och svullet. Jag tycker att det är lite konstigt att jag inte såg det igår kväll, men jag tittade kanske inte tillräckligt noga och antog att hon vrickat sig eller nåt bara för att hon var mest svullen precis på en led.

Jag har jobbat inatt, och både igår kväll och nu på morgonen pratade min brukare om att hon så gärna vill ha en hund. Det går förstås inte, men jag har ju en hund som kan komma på besök. Så efter att ha kollat att inte någon av de andra assistenterna är allergiska ringde jag Jonas och bad honom komma med Myrrha. Hon skötte sig alldeles utmärkt, så i fortsättnigen kommer hon att få följa med ibland när jag jobbar.

Idag haltar hon nästan ingenting och svullnaden har nästan försvunnit; det är bara just i området kring såret som hon är svullen och röd. Hon tyckte heller inte om när jag tvättade såret med sprit, för då skrek hon försökte dra åt sig tassen. Hon kan inte låta bli att slicka, trots att hon har bandage så under eftermiddagen har hon fått ha tratt på sig och det tycker hon inte om.

Några dagar i stugan

I måndags åkte Myrrha och jag upp till stugan för att vara där i några dagar. Vädret var väl inte det allra bästa, men det gjorde inte så mycket. I måndags gick vi en promenad runt elljusspåret och så var vi ute på gården och lekte lite med bollkastaren också.
Men kasta någon gång då!
Var kan den vara?
Här någonstans kanske?
Jag har den, jag har den!

I tisdags gick vi en lång promenad i skogen och tränade också lite uppletande. Vanligtvis brukar jag köra uppletande i skogen, men jag tänkte att jag skulle variera mig lite, så därför gjorde vi uppletandet i högt gräs istället. Jag ångrade mig visserligen när jag började valla en ruta, eftersom det var väldigt blött. Dessutom var det massor med legor efter älgar, vilket jag inte upptäckte förrän jag kommit långt ut på ängen. Men älglegorna, vätan och det höga gräset var inga problem för Myrrha, som jobbade på väldigt intensivt och hittade alla föremål på ganska kort tid. När hon var längst ut i rutan kunde jag inte ens se henne, bara höra var hon var.
Hon hittade en handske,
en bit av en gummislang
och en tennisboll.
Efteråt var det skönt att dricka och plaska lite i bäcken.

Igår tänkte jag gå en promenad upp mot kalhygget, men det vägrade Myrrha gå med på. Jag vet inte varför, men på senaste tiden har hon vägrat att gå åt det hållet. Så fort vi kommer ner till bäcken vänder hon och springer hem igen. Ibland har jag lyckats övertala henne att följa med, men det krävs då att jag övertalar och lockar på henne hela tiden, annars springer hon hem igen. Eftersom hon nu sprang hem igen passade jag på att lägga ett spår, ett ganska kort spår på ca 100 m, där jag la en pinne, en liten hög med godis och så bollen på slutet (d v s det jag för tillfället råkade ha i jackfickorna).

Sedan gick jag hem igen och så gick vi en promenad åt andra hållet, vilket hon gärna hängde med på. Jag gick en promenad så att vi slutligen hamnade där jag hade lagt spåret, fast från andra hållet. Jag hade inte orkat släpa med mig sele och lina, så hon fick frispåra. Det gick väldigt bra. Hon spårade ganska ordentligt och i ett tempo som jag hängde med i. Hon apporterade pinnen, hittade godishögen och bollen på slutet. Fast så fort hon hittat bollen tog hon den och sprang tillbaka hem igen.

Snygg hund.
Sandhögar är kul att leka i.
Har nästan spårat sig fram till bollen.

Myrrha har haft det väldigt skönt i stugan. Förutom att hon har fått gå promenader i skogen och jobba lite grann så har hon också legat ute på gården och hållit utkik. Till och med på kvällarna när det var mörkt och kallt ville hon ligga ute en stund. Inne har vi legat framför brasan; hon har sovit och jag har läst.

SM i Piteå

Igår åkte jag, Stina och Jenny upp till Piteå för att titta på SM i bruks och IPO. Vädret var inte direkt på vår sida eftersom det spöregnade. Men när SM är så nära som Piteå kan man ju inte låta bli att åka dit oavsett väder. På eftermiddagen slutade det också regna, även om det fortfarande var mulet och lite kyligt. Vädret kunde ju ingen göra något åt, men en stor besvikelse var att det inte fanns något annat än hamburgare att äta.

Vi gick runt och tittade lite på de olika gruppernas lydnad. Bl a såg vi lydnaden för SM:ets kanske ovanligaste ras, en vorsteh, som tävlade i sök. På eftermiddagen var det planskyddet som gällde. Vi hann dock inte se alla hundar i skyddet, men den sista hunden vi såg visade sig bli årets vinnare, så det var ju kul att vi hann se honom.

Jag hade lite bråttom hem eftersom vi var bortbjudna på middag, så det blev en aning stressigt. Jag kom hem ca tio i fem och klockan fem skulle vi vara i Bergsbyn. Det blev därför bara att hastigt slänga på sig snyggare kläder än de jag haft under dagen och sedan åka. För att det skulle gå så fort som möjligt blev det att åka motorcykel.

På grund av vädret och på grund av att kameran inte är särskilt bra blev det inte så många bilder, men här är i alla fall några.

Kamilla Allberg och Bröderna Raskenstam Uscha "Vissla"

Molars Wizzla hänger i ärmen.

En av de många mallarna i skyddet.

Lövlunds Fokker

Årets SM-vinnare i skydd, Waagendorfs Mr Gere

Jag gosade med charmtrollet Diezel under tiden vi tittade på planskyddet

Spår

Igår hade vi möte i PR-info så jag promenerade upp till klubben med Myrrha. På vägen dit passade jag på att lägga ett spår som jag tänkte att vi skulle gå efter mötet. Men vi höll på rätt länge (det blev en hel del prat om annat än Skogens Dag-aktiviteterna som vi egentligen skulle planera) så när vi var klara var det helt mörkt ute. Därför bestämde jag mig för att låta spåret ligga till idag istället.

Jag jobbade visserligen på förmiddagen idag, men så fort jag slutade gick vi ut i skogen för att spåra. Spåret var ca 600 m långt, hade legat i 18 timmar och det låg tre pinnar i spåret och en boll i slutet. Slutet låg väldigt nära en stig, så jag var
lite orolig att någon annan hund redan hade snott den, men jag hade en reservboll med mig så att hon skulle få nån sorts belöning i alla fall. Det är ju ett område där en hel del folk promenerar både med och utan hund och spåret korsade ett flertal stigar, så det var nog en hel del andra spår som korsat vårt.

Hon var väldigt ivrig medan jag trasslade ut linan (varför har jag aldrig en snyggt hoprullad lina?) och satte på henne selen. Och när jag släppte på henne på spåret spårade hon otroligt bra. Hon höll sig precis i spårkärnan och var väldigt noga med att följa spåret. Första pinnen tog hon utan problem och hon fortsatte sedan spåra jättefint. Fast sedan tappade hon bort spåret. Jag hade blivit tvungen att göra en väldigt spetsig vinkel när jag gick ut spåret och så här i efterhand insåg jag att hon nog aldrig gjort någon spetsvinkel. Hon är ju inte någon vidare duktig spårhund och därför har jag aldrig gjort särskilt svåra spår åt henne.

Hon snurrade omkring och letade verkligen efter spåret, men eftersom jag höll på att bli galen av myggen som snurrade runt mig när jag stod stilla och väntade på att hon skulle hitta spåret igen så jag hjälpte henne istället genom att gå en bit fram där jag visste att jag hade gått. Då tog hon upp spåret igen, men vi missade en pinne på grund av strulet. Sedan spårade hon jättefint igen, men en pinne gick hon rakt över utan att plocka upp. Sista biten slutade hon dock att spåra och vindade in bollen i slutet i stället, men det bryr jag mig inte om. Vi spårar ju bara för aktiveringens skull och hon använder ju inte nosen mindre för att hon vindar in föremål.


Efter spåret gick vi en promenad på drygt en timme. Vi hittade ett hallonsnår och stannade där och käkade lite hallon.Myrrha älskar verkligen bär av nästan alla sorter och hon plockar dem gärna själv också.




När vi kom hem igen var hon ganska trött, vilket ju också var tanken att hon skulle bli.

Utställning

Idag har det varit brukshundsutställning på klubben. Jag jobbade förstås, så jag var tvungen att säga nej till att hjälpa till. Men jag slutade halv ett, så då gick jag direkt upp på klubben för att titta lite och hjälpa till om det behövdes. Det mesta var förstås över när jag kom dit, men jag fick i alla fall se finalerna (för omväxlings skull; för det mesta brukar jag vara så less att jag gått hem innan finalerna börjar). Det var en groenendaelhane som vann, men på andraplats i BIS-finalen kom Maria Thörnlund med en av Benny och Katarinas rottistik Qattla.

När någon intresserad frågar mig om rasen australian shepherd så försöker jag alltid att poängtera att det är en brukshund och att den behöver arbeta, och då främst med nosen. Detta har jag själv fått känna på de senaste dagarna. Jag har promenerat och tränat lite lydnad med Myrrha, men sedan i måndags när vi gjorde ett litet uppletande på Hundungdom har hon inte fått något nosarbete. Igår hade vi promenerat i skogen i två timmar på dagen och man tycker ju att det borde räcka, men icke... På kvällen var hon skitjobbig och gick runt och gnällde eller låg och krafsade och sprattlade i bädden. Och så tryckte hon förstås upp Mikros i ansiktet på mig när jag låg och såg på TV; det brukar hon göra när hon är underaktiverad.

Mikros är en av hennes äckligaste leksaker. Det är en liten mjukishund, som en gång i tiden kunde rasbestämmas till en siberian husky, fast de blå ögonen bet Myrrha bort omedelbart. Därefter levde Mikros ett ganska bra liv, ända tills i somras då Myrrha och Bita tillsammans bestämde sig för att han var lite väl knubbig. Så de bantade ner honom genom att helt enkelt slita lite fluff ur honom.

Hörru syrran, tycker du inte att den här leksaken är lite väl knubbig?

Det kanske hjälper om vi sliter lite fluff ur den?

Ja, jag tror att det funkar om man börjar bita sönder den här!

Jag biter hål på den så kan du dra ut fluffet sedan!
(Åh, vad jag saknar "min" lilla schäfer!)

Jag hade därför tänkt att lägga ett litet spår åt henne idag, men efter utställningen så orkade jag inte. Dessutom tänkte jag att hon borde vara ganska trött efter tre timmar på utställning. Men tänk så fel jag hade! Nu ikväll satte hon igång på samma sätt som igår. Det var alldeles för sent för att sätta igång med någon nosaktivering så jag gick ut och tränade lite lydnad/freestyle.

Och det var hon verkligen pigg på! Jag hade tagit med mig en köttbulle som jag delade i små, små bitar som belöning och det har hon inte fått sedan hon blev sjuk. Hon såg helt galen ut i ögonen när hon upptäckte att hon skulle få köttbulle och sedan var hon med på att göra vad som helst, och fort skulle det gå! Hon bet mig till och med i fingrarna flera gånger, fast jag inte ens hade något i handen.

Men om jag trodde att en dryg halvtimmes lydnadsträning skulle räcka så trodde jag fel. Just nu ligger hon på sidan i sin bädd och krafsar och sprattlar samtidigt som hon morrar och t o m skäller då och då. Så i morgon MÅSTE jag låta henne använda nosen för att få lite lugn och ro!

Manligt och kvinnligt språk

Igår var det varmt igen så jag väntade till kvällen med att gå en promenad med Myrrha. Vi gick strandpromenaden och hon fick bada lite grann. Fast inte så mycket, eftersom hon har en tendens att dra ärevarv med bollen innan hon kommer och lämnar den till mig. Inget problem egentligen, men det var rätt mycket folk ute. Bland annat satt det några stycken med picnickorg alldeles i närheten och Myrrha var mer än en gång på väg till dem för att se om hon kunde byta sin blöta boll mot något ätbart.

På vägen hem mötte jag ett par i övre medelåldern som var ute och cyklade. De stannade precis så att jag kunde höra vad de sa när jag gick förbi.
Mannen: Ska vi cykla upp här?
Kvinnan: Det spelar ingen roll för mig, du får helt bestämma vilken väg vi ska ta...
Mannen: (funderar en liten stund) Jamen, då cyklar vi upp här.
Kvinnan: Fast jag skulle hellre ta den där vägen, det är lättare att cykla där...

Sedan hörde jag inte mer, men när vi hade passerat och hunnit en liten bit vände jag mig om och, inte särskilt förvånande, hade de tagit vägen som kvinnan tyckte att de skulle ta. Jag tyckte att det lät väldigt komiskt och skrattade tyst för mig själv. Egentligen avskyr jag att kategorisera saker och ting som "typiskt manligt/kvinnligt", men detta var ett exempel ur verkligheten på sådant som bl a Deborah Tannen skriver i sina böcker om manligt och kvinnligt språk. Jag har dock alltid ansett hennes "forskning" vara överdriven och vinklad, men uppenbart är ju att kvinnor åtminstone ibland säger saker som de inte menar, i alla fall i det här fallet.

Jag ska försöka komma ihåg det här lilla samtalet som jag "tjuvlyssnade" på tills skolan börjar för då ska vi nämligen diskutera manligt och kvinnligt språk på lingvistiken. Jag har dessutom en uppgift att göra på detta område innan dess, så nu blev jag påmind om att jag måste sätta igång med lite skolarbete innan skolan börjar.

I måndags var jag ledare på Hundungdom och höll i uppletande och sedan lydnad. Förra måndagen var jag också ledare på Hundungdom, men då var det så varmt att jag valde att lämna Myrrha hemma. I måndags var det svalare så då fick hon följa med. Hon fick göra ett litet uppletande med två föremål och så fick hon vara med på platsliggningen. Annars fick hon mest ligga och titta på. Fast efteråt tränade vi lite vanlig apportering och hopp-apport och det var hon väldigt pigg på.

Ikväll ska vi åka till stugan, fast det blir bara att stanna över natten och åka hem igen imorgon. Men jag tänkte i alla fall hinna med att spåra lite med henne ikväll. Och själv tänker jag bada i älven; jag har faktiskt inte badat en enda gång i sommar. Inte för att vädret har varit direkt inbjudande, men minst en gång måste man ju bada.

Uppletande

Idag har jag och Myrrha gått en promenad i skogen med Mia och Fria. Vi gick brukshundklubbens elljusspår upp på Vitberget och där gjorde vi ett uppletande. Jag la ut fyra grejer till Myrrha och skickade sedan ut henne. Hon brukar oftast springa rakt ut, för hon vet att det oftast är där föremålen ligger. Men nu sprang hon ut ca två meter och började snurra runt och se lite förvirrad ut. Och så plötsligt stoppar hon ner huvudet och plockar upp- en spårpinne! Hon apporterade den glatt till mig, så jag berömde, belönade och stoppade undan pinnen och skickade ut henne igen för att leta efter de "riktiga" föremålen.

Men medan jag står där och väntar på att hon ska hitta första föremålet ser jag att stället där hon plockade upp spårpinnen är utmärkt med en snitsel. Dessutom finns en likadan snitsel ca fem meter bort och där ligger också en spårpinne. När jag tittade efter ännu ordentligare såg jag också att marken där uppletanderutan börjar är lite uppsparkad. Helt uppenbart har vi gjort vår uppletanderuta i någons spår. Jag la tillbaka spårpinnen där Myrrha hittade den, men jag gissar att hunden som ska gå spåret senare kan få lite problem.

Fast jag måste nog säga att det är sånt man får räkna med om man lägger ett spår på ett sådant ställe, d v s en liten bit från parkeringen uppe vid TV-masten. Det är ju inte precis lite folk som promenerar där och de flesta har hund. Dessutom brukar det ju inte sällan pågå mer organiserad träning på precis det stället, t ex så körde vi ofta sök där (och jag vet att de som tränar fortfarande ofta håller till däruppe).

Så jag får väl helt enkelt bortförklara saken på samma sätt som kvinnan som förirrade sig in i ett spår på SM för några år sedan: "Men jag såg inget spår"...

I övrig har det dock inte blivit så mycket träning för Myrrhas del. Jag har visserligen varit ledig i några dagar, men det har varit alldeles för varmt för henne. Vi har därför gått våra långpromenader på kvällarna och då har vi oftast gått ner till älven så att hon har fått bada lite. Hon verkar faktiskt tycka att det är rätt kul. Hon börjar bli lite modigare när det gäller att simma och jag tror till och med att hon har tagit fler än två simtag några gånger.

Jag fick den!

Ha, jag fick den igen!

Men jäklar vad blöt man blir av att simma!

Kasta den igen då!

Söt, blöt hund

Ont i ryggen

I går morse gjorde jag mig illa i ryggen när jag skulle kliva ur sängen. Jag vet inte hur det gick till; jag vred bara på huvudet och så helt plötsligt gjorde det fruktansvärt ont. Och därefter blev det dessutom värre. Det gjorde ont att sitta, att ligga, att böja sig framåt- ja, i stort sett alla rörelser gjorde ont. Det gjorde till och med ont att andas!

När Jonas var hemma på lunch skämtade han och sa att jag nog snart själv kommer att behöva en personlig assistent, men det var faktiskt inte så långt ifrån sanningen. Jag fick verkligen känna på hur funktionshindrad man blir. Jag kunde t ex inte använda skor som måste knytas (jag försökte, men svimmade för att det gjorde så ont när jag försökte böja mig fram och knyta), att bära hem en liter mjölk från affären var skitjobbigt, jag fick äta med vänster hand och att gå på toaletten var inte heller lätt.

Jag hade egentligen tänkt gå en långpromenad med Myrrha när jag nu var ledig, men det blev inget av med det. Främst för att det var för varmt faktiskt, för det gjorde inte särskilt ont i ryggen att gå. Så på kvällen gick vi en promenad på lite drygt en timme. Dock var vi ute i nästan 2,5 timme, eftersom jag först träffade Sara med Ville och Televinken och blev stående och pratade med henne en lång stund. Och när jag var på väg hem träffade jag Jenny och Anton och det blev förstås att stå och prata med dem en stund också.

Idag har jag fortfarande ont i ryggen, men långt ifrån lika ont som jag hade igår. Vädret var underbart idag, strålande sol från en klarblå himmel och ca 28-20 grader varmt. Jag och Myrrha gick ner till älven och la oss. Det var härligt att ligga där och läsa en bok ett par timmar. Det blåste lite grann så det blev inte outhärdligt varmt. Dessutom så blåste det ibland vattendroppar från från fontänten, vilket var jätteskönt.

Myrrha sitter och spanar på dem som åker gummibåt på älven.

Så här såg det ut när jag tittade rakt upp när jag låg och solade.

Myrrha vilar i skuggan.

Stugan

Igår kom jag hem från att ha varit i stugan i tre dagar. När jag kom upp dit i tisdags ösregnade det. Men det gjorde ingenting; det var lika trevligt att göra upp en eld i kaminen och ligga där och läsa som att gå en långpromenad med Myrrha. Och det tror jag faktiskt att Myrrha också tyckte, för hon kröp ihop till en liten boll framför brasan och sov hela eftermiddagen. När jag skickade ut henne på gården gick hon bara och kissade och ville sedan gå in och lägga sig framför brasan igen.

I onsdags var vädret bättre så då gick vi en långpromenad i skogen. Bland annat gick vi till mitt smultronställe, men det verkade inte ha kommit så mycket smultron än. Jag hittade bara 5-6 stycken som var mogna nog för att ätas. Hoppas att det finns lite mer nästa gång jag ska till stugan.

Igår regnade det igen, men jag hade ändå tänkt att gå en liten promenad i skogen. Jag tog med bollkastaren och kastade lite boll ute på legdan. Jag tycker verkligen om bollkastaren. Med den kan jag kasta så mycket längre än vad jag gör utan den. Sedan så har den också andra fördelar, t ex att det är lättare för småbarn, t ex Wilhelm och Hugo, att kasta boll till Myrrha. Dels så är det lättare för dem att få iväg bollen en bit (annars brukar den bara hamna ett par meter framför fötterna på dem och det tycker inte Myrrha är särskilt kul) och dels så slipper de ta bollen ur munnen på henne. Jag har nämligen lärt Myrrha att själv lägga bollen i kastaren, så man behöver bara hålla fram den mot henne. Och det passar ju alldeles utmärkt, eftersom hon inte är särskilt förtjust i barn och barn brukar inte tycka att det är så kul att ta saker direkt ur munnen på hundar.

Men det blev inte så mycket bollkastande och inte någon lång promenad heller, eftersom Myrrha gjorde sig illa när hon jagade efter en boll. Jag är inte säker på exakt vad som hände, men jag såg att hon ramlade. Troligtvis fastnade hon med frambenen i en grop, för det var ganska ojämn mark. Men hon visade inte att hon gjort sig illa utan fortsatte att springa och leta efter bollen och när hon väl hittade den och kom tillbaka med den och visade tydligt att hon ville att jag skulle kasta igen. Så jag kastade ett par gånger till innan jag upptäckte att hon haltade ganska ordentligt.

Så det blev till att gå hem och lägga sig framför brasan igen istället för att gå på skogspromenad. Jag har med andra ord hunnit med att läsa en hel del under de här dagarna. Bland annat så har jag mer eller mindre sträckläst senaste, och sista, Harry Potter-boken. Jag tycker att J K Rowlings gör helt rätt som inte drar ut på historien i all evighet bara för att tjäna mer pengar, men samtidigt så känns det också lite sorgligt att det var den sista boken.

I går kväll haltade Myrrha ganska rejält på ena frambenet, men idag märks det knappt nåt på henne. Men det blir i alla fall en vilodag för henne. Dock inte för mig för jag har först jobbat på förmiddagen och sedan varit om "ominskolat" mig på ett ställe där jag jobbade i höstas. Jag ska jobba där på söndag/måndag och eftersom brukaren numera bl a sondmatas så behövde jag lära mig det innan jag ska jobba. Men nu är jag i alla fall ledig hela kvällen- skönt!

Trött på att jobba

Ja, nu börjar jag vara ordentligt trött på att jobba. Jag har precis jobbat min fjortonde dag i rad och imorgon jobbar jag min femtonde dag i rad, och det är ett pass på tretton timmar. Men sen är jag ledig i tre dagar och då tänker jag ta Myrrha med mig och åka ut till stugan och ha det lugnt och skönt.

Myrrha har blivit lite försummad, speciellt den här veckan eftersom jag har jobbat hela dagar i stort sett varje dag. Två "korta" dagar har jag haft och de var "bara" åtta timmar...

Men jag har försökt orka med att promenera minst en timme varje dag. Fast det räcker inte, hon blir både understimulerad och tjock. Jag har tränat lite lydnad med henne på kvällarna också, men jag har inte orkat träna lika mycket som jag borde ha gjort. En dag träffade jag på Maria och Tikka när jag var på väg hem på mina lediga timmar och då gick vi en timmes promenad tillsammans och det tror jag att Myrrha tyckte var kul. I alla fall tyckte jag att det var kul att få lite sällskap.

Jag har också, trots allt jobbande, hunnit med att gå på bio i veckan. Jag, Jonas och Adam gick och såg senaste Harry Potter-filmen. Jag hade precis läst ut Harry Potter and the Order of the Phoenix och det kanske var därför som jag inte tyckte att filmen var jättebra. Jag förstår ju att man måste ta bort en hel del när man gör film på en bok som är över 800 sidor lång, men jag tyckte att de hade tagit bort samt ändrat på en del viktiga saker. Men främst tyckte jag att den kändes stressad, som att man bara snabbt ville klämma in så mycket som möjligt för att kunna komma vidare till nästa film. Helt klart den sämsta av alla Harry Potter- filmerna, även om den inte egentligen var direkt dålig (och säkert är den bättre om man inte har läst boken).

Vänön

Idag har jag jobbat på förmiddagen, men på eftermiddagen åkte vi ut till Vänön och hälsade på Jonas syrra och hennes familj som är hemma på semester. Vänön är en liten ö som ägs av Tomas släkt och det är bara släktingar som har stugor på ön. Idag var Maria och Lunkan (Tomas moster och hennes fru) inte där, så även med de tre jag hade med mig så var det ganska hundtomt. Maria föder upp dvärgschnauzrar så oftast brukar det vara en hel hög med hundar där.

Tina och Pepsi tyckte att det var kul att åka båt; det märks att de är vana vid det, även om jag tror att Catrin och Garys båt är lite större. Pepsi tyckte att det var riktigt kul att få springa helt fritt på ön och hon hängde med Jonas hela tiden medan han fotade. Det blev också en hel del bra bilder på Pepsi. På Myrrha och Tina blev det inte så många bilder eftersom de mest höll sig på gården. Men en del fina bilder på dem blev det också.

Min kamera hade ju fått sand i sig och det kostar nästan lika mycket att laga den som att köpa en ny, så jag är för tillfället utan kamera. Därför lägger jag istället ut några bilder från när vi varit ute på Vänön förut.

Pudelbus

I helgen ska jag vara hundvakt till Tina och Pepsi. De blev lämnade här på eftermiddagen när jag hade slutat jobba och Pepsi hade inget emot att bli kvar här. Tina däremot låg vid dörren och såg ledsen ut en stor del av eftermiddagen. Men sedan accepterade hon att hon skulle vara här och började vara lite mer social.

Myrrha tycker att det är rätt kul med pudelkompisar. Som vanligt när vi har någon annan hund här vill hon ligga och mysa tätt intill. Och när vi var ute så lekte hon och Pepsi en del. Men hon har inte riktigt samma lekstil som pudlar, så ibland blir hon sur för att hon tycker att Pepsi går över gränsen för hur burdus man får vara. Tina och Myrrha brukade leka förr i tiden, men nu ville Tina mest bara stå bredvid och titta på när de andra två lekte.

Ska vi leka?
Myrrha och Pepsi leker.
Attackpudel
Tina tittar på.

Inomhus märker man knappt av att det är tre hundar här för de sover mest hela tiden. Pepsi vill gärna vara där man är, men hon ligger utsträckt på golvet så hon märks knappt och Tina har hittat ett undanskymt hörn i vardagsrummet där hon ligger. Det enda som irriterar mig med pudlarna är att de inte äter. Myrrha har ätit både lunch och middag och jag har ställt ner mat till pudlarna också, men de bara tittar på maten och fnyser. De är förstås vana vid att ha maten framme hela tiden, men det går förstås inte p g a Myrrha. Så antingen får de svälta eller så får de äta när maten serveras. För närvarande har de valt att svälta; vi får väl se hur det blir framöver. Mitt hundgodis (som egentligen är hundmat) duger inte heller till de nogräknade damerna.

Jobb, jobb, jobb...

Just nu känns det som om jag bara jobbar och jobbar. Eftersom jag har tagit på mig extrajobb hos en annan brukare som jag jobbade hos förra sommaren så kommer jag att jobba 15 dagar i sträck. Visserligen är inte alla dagar hela dagar, men det känns ändå som oändligt många jobbdagar framför mig.

I måndags fick Myrrha en vilodag eftersom jag jobbade tretton timmar med bara 1,5 timmes rast på dagen. Dessutom var jag på grillfest i Bergsbyn kvällen innan, och även om jag höll mig relativt nykter så var jag ganska trött. Men i tisdags började jag inte förrän två och då hann vi gå en långpromenad innan jobbet. Igår gick vi för omväxlings skull en koppelpromenad längs en gångväg.

Nu ikväll har jag varit ute och cyklat med henne. Egentligen brukar jag ju inte cykla med henne på grund av hennes knän, men det händer då och då att jag är för lat för att promenera, men ändå vill ge henne lite motion. Jag brukar då hålla ett ganska lugnt tempo och ha henne lös så att hon själv får anpassa tempot. Vi cyklade längs strandpromenaden, men jag hade glömt bort att det är Trästocksfestivalen (= mycket folk ute), så jag höll henne kopplad hela tiden.

Jag cyklade ca 20 minuter och sedan fick hon bada en stund innan vi cyklade hem. Hon tyckte verkligen att det var kul att bada idag och simmade t o m mer än två simtag för att få tag på bollen. Fast bollen förlorade vi ändå, för jag kastade ut den för långt så att den fångades i strömmen och flöt snabbt iväg innan hon hann ta den.

Sedan vi kom hem är hon helt uppe i varv och har försökt att få igång mig till att leka istället för att sitta och hänga vid datorn. Hon springer just nu omkring i vardagsrummet och jag hör hur det rasar saker från bord och hyllor då och då, så nu ska jag gå in dit och se vad hon har ställt till med.

Tåmelägret

Nu är jag hemma igen från Tåmelägret där jag har varit testledare och figurant på ÖND:s mentalvecka. 48 hundar har mentalbeskrivits på fem dagar, så det har inte precis varit något vilohem jag varit på. Jag åkte till Tåme redan på lördagseftermiddagen för vi skulle börja redan kl 7 på söndagsmorgonen. Vi har hållit på hela dagarna, från kl 7 till ca 17, mestadels i regn. På söndagen regnade det mycket, på måndagen regnade det massor, på tisdagen lite mindre och på onsdagen nästan ingenting och på torsdagen en hel del. Kläderna gick tack och lov bra att torka i torkrummet, men mina skor har nog inte varit torra sedan jag kom dit, även om det var en dag nästan helt utan regn.

Men inte nog med att det var hårt arbete på dagarna; på kvällarna vill man ju sitta i pubtältet som alla andra. Jag har därför inte sovit särskilt mycket heller, eftersom jag varit i puben till ca kl 1 varje natt, förutom på tisdagen, som var festkväll. Då kom jag inte i säng förrän halv tre. Men jag har i alla fall varit förnuftig nog att inte dricka särskilt mycket. Jag har inte druckit mig "osynlig" som vissa andra utan har hållit mig "synlig" varenda kväll (nåja, på festkvällen var jag kanske lite suddig).

Myrrha har kanske blivit lite försummad eftersom jag haft så fullt upp med mentalbeskrivningar och puben. Hon har ju fått ligga i tältet nästan hela dagarna. Jag steg upp vid sex på morgonen och gick ca en halvtimmes promenad med henne och sedan fick hon ligga i tältet tills jag kom och rastade henne kort vid lunch. Efter middagen gick jag sedan en längre promenad på ca 1 timme innan jag duschade och gjorde mig klar för puben och sedan ca en halvtimmes promenad innan jag gick till puben. Men jag tror inte heller att hon lidit allt för mycket. Hon älskar verkligen att ligga i tältet och jag hann knappt ens sätta upp det förrän och hoppade in och la sig. Nästan varje gång jag kom för att rasta henne hörde jag hur hon gnölade inne i tältet som om hon ville säga "vad kommer du här och stör mig i sömnen för?" En gång hörde jag till och med ljudliga snarkningar inifrån tältet.

Jag har haft ett rum i baracken, men eftersom hundar inte är tillåtna där så fick Myrrha sova i tält. Fast jag har faktiskt också sovit i tältet ett par nätter. Jag tyckte så synd om henne som skulle sova där alldeles ensam; hon är ju inte van att sova "ute" på nätterna. Dessutom tyckte jag att de skulle vara mysigt att ligga och gosa med henne i tältet. Det var det också, i alla fall til en början. När man vaknar klockan tre och håller på att frysa ihjäl undrar man vad det egentligen var som var så mysigt. Men jag tror i alla fall att Myrrha haft det ganska bra, trots att jag inte haft så mycket tid med henne.

Under vekcan har jag också bestämt mig för att det är dags för mig att gå vidare och bli beskrivare. Parallellt med mentalbeskrivningarna har det också pågått en beskrivarutbildning, men jag kunde inte gå den eftersom jag inte skulle ha hunnit med att bakbeskriva det antal hundar som jag behöver för att få gå. Jag har dock ingen brådska, men jag tänkte i alla fall börja bakbeskriva lite grann så att jag åtminstone har det klart när det blir en utbildning nästa gång.

Just nu är både Myrrha och jag ganska trötta och jag har dessutom hemsk värk i fötterna efter att ha stått och gått hela dagarna och ont i axeln av att kampa med hundar. Men det har i alla fall varit kul att vara på Tåmelägret och träffa gamla bekanta och lära känna nya människor. Men nästa gång jag ska dit hoppas jag att jag kan gå någon kurs istället, för även om det kan vara tungt att hålla på med lydnad, sök eller spår en hel vecka så är det inte hälften så jobbigt som att vara testledare/figurant fem dagar i sträck.

Mitt liv i min iPod

Jag har surfat runt lite på olika bloggar och hittade då denna lilla "lek", och eftersom jag inte hade något bättre för mig så... Då fick jag ju också lite användning för min iPod trots att det är sommar och jag inte behöver åka buss flera timmar per dag.

Regler:

1: Sätt din musikspelare på shuffle

2.Tryck nästa för varje fråga

3. Använd titeln på sången som svar på följande frågor, även om det är helt konstigt. Inget fusk!

Frågor:

1. Hur mår du idag? E Lucean Le Stelle

2. Kommer du att komma långt i livet? Everytime you go away

3. Hur ser dina vänner på dig? Mrs. Robinson (åh nej, det hoppas jag verkligen inte!)

4. Kommer du att gifta dig? Hönan Agda

5. Vilken är ditt livs temasång? My heart will go on (ja, antagligen kommer mitt hjärta att slå hela mitt liv)

6. Vilken är ditt livs historia? Som sommaren

7. Hur var gymnasiet? Driving home for Christmas

8. Hur kan du fortsätta i livet? Joey killer

9. Hur kommer morgondagen att se ut? En vind av längtan

10. Vad är det bästa med dina vänner? Du lever bara en gång

11. Vad kommer att hända nästa vecka? Se Paris och sedan dö (och jag som trodde att jag skulle vara på Tåmelägret nästa vecka...)

12. Vilken sång beskriver dig bäst? Är det konstigt att man är rädd (ha ha ha)

13. Hur går ditt liv? Un Attimo di Pace (betyder ung. "ett ögonblicks lugn")

14. Vilken sång kommer att spelas på din begravning? Slaying the dream

15. Hur ser världen på dig? One of us

16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? Two beds and a coffee machine (jaha, två sängar kan ju vara bra, eftersom det tyder på att jag får dela livet med någon, men en kaffemaskin är jag föga intresserad av.

17. Vad tänker dina vänner om dig egentligen? Beautiful (yeah, right!)

18. Vilken sång beskriver personen du är attraherad av? Can't fight this feeling

19. Vad skulle du vilja säga till nästa generation? Sleeping sun

20. Har du en mörk hemlighet? Ooa hela natten (den mörkaste hemligheten är kanske att jag har den låten i min iPod?)

21. Trånar människor eftter dig i hemlighet? Try and love again

22. Hur kan du göra dig själv glad? Higher love

23. Kommer du att få barn? Vild och vacker

24. Vad är goda råd för dig? Glory of love

25. Hur kommer du att bli ihågkommen? All around the world (ja, det låter ju inte helt fel!)

26. Vilken är din dags sång? Fat bottomed girls (ja, det beskriver i alla fall hur jag ser ut)

Diverse tester

Eftersom jag inte har så mycket annat vettigt att göra just nu har jag suttit och gjort lite diverse tester på nätet. Och det stämmer ju precis in på mig! Eller...?

You Are A Rowan Tree

You are full of charm and cheer. You light up a room. And while you crave attention, you do it without ego. You are an interesting mix of contradictions - and very unpredictable. You are both dependent and independent, calm and restless. You are passionate, emotional, gregarious, and (at times) unforgiving.

What's Your Celtic Horoscope?

You Are 60% Left Brained, 40% Right Brained

The left side of your brain controls verbal ability, attention to detail, and reasoning. Left brained people are good at communication and persuading others. If you're left brained, you are likely good at math and logic. Your left brain prefers dogs, reading, and quiet. The right side of your brain is all about creativity and flexibility. Daring and intuitive, right brained people see the world in their unique way. If you're right brained, you likely have a talent for creative writing and art. Your right brain prefers day dreaming, philosophy, and sports.

Are You Right or Left Brained?

You Are Best Described By...

Landscape With Butterflies By Salvador Dali

What Famous Work of Art Are You?

You Are a Mac

You are creative, stylish, and super trendy. You demand the best - even if it costs an arm and a leg.

Are You a Mac or a PC?

You Are A Green Girl

You feel most at home in a world of ideas. You're curious and logical - and enjoy a good intellectual challenge. You're super cool, calm, and collected. Very little tries your patience. Your only fear? People not realizing how smart and able you are!

What Color Girl Are You?

You Should Own a Poodle

Lively, smart, and graceful.

What Kind of Dog Should You Have?

You Are an Appletini

Most of the time, you're a typical party girl / guy. But when you get super sauced, you really up your sex appeal.

What Mixed Drink Are You?

You Are a Rose

You are a total alpha dog who tends to be a leader. Your friends depend on you to hold things together and make decisions. Potential lovers are drawn to your raw power and strength. While you are the center of attention, you are secretly introverted and a bit shy.

What Flower Are You?

You Are The Star

You represent the ultimate in truth and purity. Insightful and illuminating, you provide guidance for others. You also demonstrate unselfish, unconditional love. You posses many spiritual gifts, including the ability to heal. Your fortune: Your future is looking brighter by the day. The near future will be a time of both hope and healing. Luck is about to come your way, perhaps the best luck you have ever seen. Life is about to get a lot easier and much better!

What Tarot Card Are You?