Min första kärlek, Micke, träffade jag på lekis. Han började på lekis efter jullovet och när han kom in på morgonsamlingen blev jag kär vid första ögonkastet. Han hade brunt lockigt hår och bruna ögon och var klädd i orangerutiga byxor och brun polotröja. Eftersom det bara var jag, han och en kille till som bodde åt samma håll brukade vi följas till och från lekis. Micke och Anders brukade bråka om vem som skulle få hålla mig i handen på vägen hem, fast själv ville jag helst att det skulle vara Micke. En gång när Anders var sjuk sa Micke till mig att han ville ha hundra pussar av mig så vi gick till pulkbacken och pussades. Fast ingen av oss kunde räkna till hundra.
Men en dag den våren kom inte Micke till lekis och jag fick veta att de hade flyttat. Här slutar egentligen historien om min första kärlek, men när jag började åttan flyttade han tillbaka och började i en parallellklass. Jag kände igen hans ögon, men det var det enda. Det lockiga håret hade blivit spikrakt och den knubbiga sexåringen hade blivit en ganska överviktig fjortonåring och inte var han speciellt trevlig heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar