Nu ska jag skärpa mig

Ja, nu ska jag verkligen ta och skärpa mig och börja skriva lite i min blogg igen. Anledningen till att jag inte har gjort det är helt enkelt att jag har varit lat. Kanske lite också för att jag har haft en del att göra i skolan, men det är inte hela förklaringen.

Vad har då hänt sen senast jag skrev? Ja, Myrrha har varit på återbesök hos veterinären och blivit stucken av Camilla. Blodprovet visade att hennes värden har blivit mycket, mycket bättre sedan hon började med specialfodret och det är ju jättebra. Hon ska fortsätta med det och sedan ta nytt blodprov om ca tre veckor.

Det märks också att hon är mycket friskare. Hon är mycket piggare både inomhus och utomhus, fast mest ute förstås. Det lustiga är att jag inte ens märkte att hon varit mindre pigg förrän hon nu blev piggare.

Igår träffade vi en tjej som hade kontaktat mig för att få hjälp med sin skällande hund och Myrrha blev mycket förtjust i den lilla hunden. Innan vi gick hem igen fick Myrrha och den andra hunden leka och det var helt underbart att se hur kul hon hade. Jag som i flera år har trott att hon blivit för gammal och vuxen för att leka. Men i själva verket verkar det ju som att jag inte hittat de rätta lekkamraterna åt henne. Eller så var det inte förrän Bita var här som hon blev påmind om hur roligt det är att leka.

Imorse fick jag förresten ett mail från tjejen jag hjälpte och mina träningstips hade redan gett resultat så hon var mycket nöjd och glad. Det är alltid lika roligt att kunna hjälpa någon! I och för sig så är problemet långt ifrån löst, men det är ju kul att mina tips verkar leda åt rätt håll.

Och så tänkte jag avsluta med att gnälla lite på andra hundägare och deras hundar, för just nu känner jag mig mycket irriterad på folk som inte har kontoll över sina egna hundar. I onsdags blev Myrrha påhoppad av en flat när vi stod och väntade på hissen här hemma. Den kom utfarande ur hissen och kastade sig över Myrrha bakifrån och bet tag i nackskinnet på henne. Myrrha skrek och försökte komma undan. Jag hörde på henne att det var ett skrik av rädsla, inte smärta, men när hussen frågade om det gick bra sa jag: "Jag vet inte, hon har ju problem med knäna så jag måste kolla att hon inte har gjort sig illa" och så började jag böja och dra i benen på henne.

Förhoppningsvis kanske han inser att det faktiskt kan få konsekvenser att inte hålla koll på hunden. Han jobbar här i huset, så jag har sett honom många gånger förut och vet att han inte har särskilt bra koll på den. I somras brukade han få gå omvägar in i huset för att undvika att möta oss. Flaten brukade gapa ordentligt på Bita, som förstås gapade tillbaka. Fast hon skällde i alla fall inte bara av att känna lukten av den i trappuppgången, vilket flaten gjorde.

Och så igår, när jag och tjejen jag hjälpte lät våra hundar leka kom en berner sennen-hane farande i full fart. Matten, som befann sig ca 50 meter bort ropade visserligen "Går det bra?", men det kändes knappast lönt att svara eftersom hon förmodligen inte hade kunnat kalla in honom ändå. Detta tyckte jag blev bekräftat, när det visade sig att hon inte kunde få fast honom ens när hon kom fram till oss.

Idag har jag gått en promenad längs strandpromenaden och på södra sidan mötte vi en tjej med en golden, som redan på ca 30-40 meters håll tvärstannade och vägrade gå när han fick syn på oss. Tjejen försökte locka på hunden att följa med, men istället la han sig ner och vägrade röra sig ur fläcken. Och vad gör tjejen då? Jo, hon böjer sig ner och klappar om hunden, samtidigt som hon hon med mjuk röst försöker övertala hunden att gå. När det inte går, står hon helt passiv och väntar. Och inte ska man tro att hon ens försöker hindra honom från att morrande kasta sig fram mot Myrrha precis när vi är i jämnhöjd med dem. Jag var förstås redan beredd på att han skulle göra det så jag skyndade mig att släppa Myrrhas koppel så att hon kunde komma undan.

Men jag blir både förvånad och förbannad över att tjejen själv inte var beredd, för han har säkert gjort det massor med gånger förut (hundar som lägger sig ner och vägrar gå när de ser en annan hund brukar kasta sig fram precis när den andra hunden kommer inom räckhåll). Dessutom har jag mycket svårt att begripa hur man kan acceptera att hunden lägger sig ner och vägrar gå- skulle jag någonsin få en hund som gör så skulle jag släpa den efter marken tills den inser att det är bekvämast att gå på sina egna ben.

Veterinärbesök

Igår var jag med Myrrha till veterinären. Hon har ju ganska länge nu haft problem med magen. Inte hela tiden, men då och då blir hon dålig och kräks och/eller får diarre. Sedan hon var sjuk i julas har jag tänkt att jag skulle kolla upp det, men då var jag ju sjuk själv rätt länge och sedan så har hon varit ganska bra i magen så jag har skjutit upp det. Det var inte heller lätt att komma fram till veterinären på telefon- jag ringde under telefontiden i tre dagar utan att komma fram. Och när jag väl gjorde det fanns ingen tid förrän om en vecka, d v s igår.

Myrrha var inte särskilt pigg på att gå dit, utan stretade emot i kopplet. Och när vi väl kommit in så gjorde hon allt för att komma därifrån igen. Hon var inte särskilt förtjust i att bli undersökt, men hon uppförde sig rätt bra när hon skulle ta blodprov. Inte som när de skulle sätta in kanylen inför korsbandsoperationen, då jag + två sköterskor fick hjälpas åt.

Medan de kollade blodproverna fick jag gå hem igen- jag bor ju så nära- och sedan komma tillbaka efter lunch. I väntrummet satt en kvinna med en höna i en låda och Myrrha var väldigt nyfiken på den. De var dock inte särskilt nyfiken på henne, snarare livrädd. Hönan skulle röntags och det var tydligen inte det enklaste, vilket jag gott kan föreställa mig.

Blodproverna visade ingenting, men veterinären var ganska säker på att det var bukspottskörteln det var fel på eftersom vissa av hennes symtom var typiska för just det. Man kunde dock skicka blodprov till Tyskland för att vara helt säker på att det var det och eftersom hon tagit tillräckligt med blod för att kunna göra just det tyckte jag att det var lika bra att skicka dem för att få veta säkert. Idag fick jag veta att provet som skickats till Tyskland visade på förhöjda värden; de ska inte vara över 45, men hon hade 66 (vilket egentligen inte säger mig särskilt mycket).

Så numera ska hon äta ett specialfoder, som dels är bra för bukspottskörteln och dels för hennes leder (knäna har dock inte blivit sämre sedan hon kollade dem sist). Dessutom ska hon äta tre gånger per dag istället för två, vilket kan bli lite svårt att komma ihåg, speciellt de dagar jag är i skolan.

EFIT igen

Idag var det dags För Ett Foto I Timmen igen. Jag hade väl inte världens mest spännande dag eftersom jag satt på bussen mest hela dagen (så känns det i alla fall, fast i själva verket var det väl "bara" 4 timmar), men så här var min dag i alla fall.
7.20 Kollar temperaturen innan jag går ut och morgonrastar Myrrha. Bilden blev inte så bra, men jag kan tala om att det var -19,7 ute och 18.5 inne. Brr!
8.20 Sitter på bussen och läser en novell som vi ska ha läst tills på måndag.
9.20 Sitter fortfarande på bussen, men har bytt läsning. Nu läser jag bara för nöjes skull och detta är den bok jag läser just nu.

10.20 och 11.20 tog jag inga bilder, eftersom jag satt på en föreläsning i lingvistik just då.

12.20 Har just satt mig på bussen igen. Detta är min lunch (ytterligare en dålig bild, men det är i alla fall sallad).
13.20 Sitter fortfarande på bussen och läser samma bok som i morse.
14.20 Har nyss kommit hem och är nu på promenad med Myrrha.
15.20 Fortfarande ute på promenad. Här passerar jag nedanför Bonnstan på vägen hem.
16.05 Tittar in på Allt om hundar. (Fråga mig inte varför jag bytte klockslag; av någon anledning fick jag för mig att jag fotat fem över hela dagen)
17.05 Pluggar. Gör uppgifterna om fonologi och morfologi till lingvistiken i morgon.
18.05 Myrrha har just ätit och nu vill hon leka.
19.05 Tittar på Vänner.
20.05 Sitter vid datorn ett tag.
21.05 Myrrha ligger i soffan och myser i en "bekväm" ställning...
22.05 Tittar på en föreställning med Cirque de Soleil på DVD.
23.05 Dags att gå och lägga sig. Det är som vanligt då Myrrha bestämmer sig för att börja tugga på sitt tuggben.

Halka

Nu har skolan börjat igen. Mitt schema den här terminen verkar ganska lugnt. Jag behöver inte åka till Umeå mer än tre dagar i veckan och jag har bara en långdag. Härligt! Dock tror jag att det kommer att bli en hel del att göra hemma istället, men jag föredrar ändå att plugga hemma och slippa åka buss.

Dessutom har vi åtta veckors praktik den här terminen och det ser jag fram emot. Fast det är väl lite osäkert var jag kommer att få praktikplats den här gången. Jag har hört ryktas att gymnasieskolorna i Skellefteå inte tar emot praktikanter längre och att jag därför kommer att hamna antingen på en högstadieskola i Skelleftteå eller en gymnasieskola i Umeå. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer, men om det stämmer så hoppas jag att jag får vara i Skellefteå i alla fall.

I måndags gick jag en kvällspromenad med Myrrha längs strandpromenaden och det var jätteskönt att gå där alldeles ensam. Det är ju så mörkt att ingen annan vill promenera där på kvällstid. Myrrhas nya blinkgrej på halsbandet funkar alldeles utmärkt. Hon syns mycket bättre med det här än hennes gamla blinkhalsband.

Jag hade tänkt gå en långpromenad när jag kom hem på tisdagen också, men det var bara att glömma. Det var hur halt som helst. Myrrha ramlade två gånger innan vi ens kommit utanför innergården, så det blev bara en kort rastning. När det är så här halt är jag alltid så rädd att hon ska göra sig illa i knäna. Hon har ju inte ens vett att gå där det är sandat. Dessutom var jag rädd för egen del också. Det var ordentligt blåsigt, så på ett ställe där det var ren blankis blåste jag iväg och gled på isen en bra bit!

Igår var det fortfarande halt, men jag gick i alla fall en timmes promenad längs sandade gångvägar. Tråkigt, men vad ska man göra? Idag är det fortfarande lika halt, så det blir nog ingen promenad. Jag ska strax till frissan och så ska jag städa och tvätta och plugga.

EFIT-Ett foto i timmen

10.05 Har just klivit ur sängen. Man sover så skönt i stugan!
11.05 Har återvänt till sängen för att läsa. Den yttersta kärlekens gulag är det som gäller nu.
12.05 Håller på att stöka undan efter lunchen medan Myrrha försöker tigga till sig något gott.
13.05 Ute på promenad.
14.05 Nästan tillbaka hemma i stugan efter promenaden
15.05 Myrrha ligger och myser framför brasan med sitt nyaste gosedjur, Tomten.
16.05 Diskar innan vi åker hem från stugan.
17.05 Sitter i bilen och väntar på Jonas medan han köper godis.
18.15 Ger Myrrha mat- lite senare än vanligt eftersom jag råkade koka över grädden till potatisgratängen och var tvungen att torka spisen. Typiskt mig!
19.05 Slötittar på TV medan jag väntar på att potatisgratängen ska bli klar.
20.05 Tar ett långt härligt bad.
21.05 Tar en liten paus i filmen vi håller på att titta på för att fixa fram lite godis.
22.05 Tittar fortfarande på film och äter godis.
23.05 Myrrha har lagt sig för att sova som vanligt när klockan är elva.

Myrrha löper!

Till min stora förvåning fick jag se ett par blodfläckar på golvet nu ikväll och insåg att Myrrha löper. Det är första gången på flera år som jag verkligen har sett att hon löper, annars har jag bara fått gissa mig till hennes löp.

Att jag fick syn på blodfläckarna förklarar ju också en hel del, t ex varför hon är så luktfixerad och olydig på promenader och varför hon håller på att slicka sig hela tiden. Det förklarar troligtvis också varför schäferhanen som gick bakom oss på promenaden pep hela tiden. Då antog jag att det bara var vanligt schäferpip, och tänkte för mig själv att "min" schäfer Bita skulle minsann aldrig ha pipit på det där viset bara för att det gick en annan hund framför oss (hon skulle i och för sig vrålande ha kastat sig i kopplet, men det behöver man ju inte tänka på).

Det är vansinnigt halt ute nu, så det blev inte någon särskilt lång promenad idag. Myrrha har ju inte ens vett att hålla sig där det är sandat, utan halkar omkring på sidan av gångvägen. Jag är hela tiden rädd att hon ska halka och göra sig illa i knät. Det ser också ut som att hon kanske har lite ont för hon rör sig ganska stelt. Eller så är det bara för att det är så halt. Men jag ska i alla fall försöka hålla lite koll på det.

Nytt år

Nu är jag äntligen frisk nog att orka uppdatera bloggen. Det finns dock inte mycket att skriva om eftersom jag inte har gjort särskilt mycket den senaste veckan.

Nyår firade vi naturligtvis hemma med lite god mat, ingefärsmarinerad kalkonfilé, och en god efterrätt. Tyvärr orkade jag inte äta så mycket som jag skulle ha velat på grund av att jag var sjuk, men det var gott i alla fall. Sedan tittade vi på TV hela kvällen och vid tolvslaget gick vi upp på taket och tittade på fyrverkerierna.

Myrrha har fått en väldigt tråkig början på det nya året, för jag har inte orkat med att gå några promenader med henne förrän igår, då vi gick en timmes promenad längs strandpromenaden. Någon enstaka gång har vi gått en promenad på 20-30 minuter, men jämfört med vad hon är van vid räcker det inte långt. Hon har därför varit ganska jobbig den senaste veckan. Lite rund om magen har hon också blivit; hon har ju otroligt lätt för att lägga på sig om hon inte får röra på sig.

Nu är jag dock frisk, i alla fall så gott som, så nu ska det bli lite mer aktivitet för Myrrha. Idag har vi också gått en timmes promenad. Myrrha var en lycklig, men inte särskilt lydig hund. Så fort jag inte tränar eller aktiverar henne på något vis blir hon envis och självständig.

Jag har dessutom orkat med att gå på stan och titta på kläder. Men jag hittade förstås inget särskilt. Hur kan det komma sig att man omöjligt kan hitta något snyggt när man har pengar och verkligen vill handla kläder, men om man inte har råd hittar man hur mycket snygga kläder som helst? Jag köpte i alla fall ett linne och en tröja. Fast vad jag verkligen behöver är ett par skor, och det är sannerligen inte lätt att hitta när man har storlek 35.

Julen

Det blev en jul präglad av sjukdom för oss. Myrrha fortsatte att vara dålig hela julaftonen. Hon kräktes inte, men hon åt ingenting. Inte ens julskinka eller annat gott gick ner; hon bara vände bort huvudet vad man än försökte ge henne. Dock började hon dricka vatten, så jag slapp tvångsvattna henne i alla fall.

Eftersom hon var så pass slö av sjukdomen var hon ovanlig lugn fast det var mycket folk och lekande barn på julafton. När vi åt fick hon dock ligga i källaren. Hon fick också ligga ute i bilen när det var dags för julklappsutdelning för att få lite lugn och ro. När hon sedan fick komma in igen var hon mycket piggare och åt till och med några av Annelis hemmagjorda köttbullar.

Jonas pappa var förkyld redan när vi kom ner till Stuvsta och jag började få ont i halsen på julaftonskvällen. På juldagen hade jag ganska hög feber och orkade inte göra mer än att rasta Myrrha korta stunder. Hon började dock bli lite friskare och började äta lite grann. Hon var dock fortfarande inte helt frisk, så hon hade inget emot att ta det lite lugnt någon dag.

Men det är ju så tråkigt att vara sjuk, så på kvällen tvingade jag mig själv att orka följa med på bio och se den nya Bond-filmen. Den var rätt okej, fast jag tycker inte om karln som spelar Bond. Han är ju rent av ful: det ska inte en Bond vara. Myrrha fick ligga ute i vår bil på gården medan vi var på bio för jag ville inte lämna henne med barnen utan att jag eller Jonas har uppsikt, (vilket inte beror så mycket på Myrrha som på barnen). Hon hade börjat visa att hon fått nog av deras skrikande och springande, så jag tror att hon tyckte att det var lugnt och skönt.

På annandagen åkte vi hem. Jag hade då ännu mera feber och det var väldigt jobbigt att åka bil i åttio mil. Fast det var skönt att komma hem i alla fall. Sedan dess har jag inte gjort mycket annat än legat i sängen med hög feber och ont i halsen. Jag har inte ens orkat uppdatera bloggen eller ens läsa. Idag är jag lite bättre, men jag är långt ifrån frisk. Så det lär bli ett lugnt nyårsfirande för min del.

Myrrha sjuk

I natt vaknade jag av att Myrrha kräktes i sängen (eller rättare sagt vaknade jag av att Jonas väckte mig och talade om att Myrrha hade kräkts i sängen). Mysigt!

Hon kräktes ett par gånger till på morgonen så hon fick ingen mat. När vi hade ätit frukost tog vi en promenad till Huddinge. När vi hade gått ungefär en halv kilometer la sig Myrrha ner och ville inte så gärna komma när jag ropade på henne. Sedan kräktes hon en gång till och efter det blev det lite mer fart på henne så vi fortsatte i alla fall promenaden.

Även inne i Huddinge var hon väldigt slö. När vi stannade la hon sig ner och låg helt lugnt fast det var mycket folk som gick förbi och nästan trampade på henne. En kille kom springande rakt emot henne, tvärstannade precis mitt framför henne och böjde sig ner och klappade henne på huvudet. I vanliga fall skulle det ha fått henne att åtminstone resa sig upp, men nu låg hon bara kvar.

Det som dock gjorde mig mest orolig var att hon inte åt någonting. Gustav tappade en bit av sin korv på marken och hon nosade på den utan att ta den. Hon hittade också en chokladbit på marken som hon tog i munnen och sedan spottade ut. Hon har faktiskt inte velat äta något på hela dagen. Inte ens julskinkan ville hon smaka på; hon bara vred bort huvudet när man höll fram något mot henne.

Hon har inte druckit heller, fast nu ikväll har jag gett henne vatten med tvång. Hon har också ätit lite, lite godis nu ikväll så kanske hon är på bättringsvägen. Det hoppas jag i alla fall, för det är inte kul att se henne så trött och slö som hon varit idag. Jag trodde inte att det var möjligt, men jag blev faktiskt glad när hon började tigga nu ikväll. Men även om hon blir bättre nu kommer jag att kolla upp henne hos en veterinär så fort som möjligt, för jag tycker att hon haft problem med magen alldeles för ofta på sista tiden.

Bilresa till Stockholm

Idag har jag suttit i bilen i stort sett hela dagen. Vi åkte hemifrån strax före elva för att hämta upp Jonas pappa. för att därefter åka vidare till Stockholm. Jag och Myrrha satt i baksätet och trots att hon tog upp två tredjedelar av sätet så trängdes hon och ville ha mer plats.

Medan det fortfarande var ljust läste jag lite grann, sedan lyssnade jag på lite musik i min iPod och tittade på en film på datorn. Myrrha har förstås sovit i stort sett hela resan, precis som hon brukar. Jag rastade henne innan vi for och sedan en gång till när vi stannade och käkade i Söderhamn, då hon också fick äta middag.

När vi kom fram till Stuvsta ca kvart över nio fick hon rasta sig själv medan vi bar in packningen och alla julklappar. Lite senare gick jag och Sara en promenad med henne också. Hon fick gå lös en stor del av promenaden så att hon skulle få röra på sig lite grann. Hon var lugn när vi kom tillbaka, fast hon kräktes en gång. På heltäckningsmattan, förstås.

Nu har vi precis gått och lagt oss och Myrrha har vandrat runt i rummet med en leksak i munnen och gnällt. Ända tills hon bestämde sig för att det bästa stället att sova på var med oss, så nu ligger hon mellan oss i bäddsoffan och snusar.

Furuögrund

Igår gick jag på stan och handlade julklappar med syrran. Det blev rätt stressigt, speciellt när det inte gick att betala med korten. Inte gick det att ta ut pengar i automaten heller. Nåja, Fia får fixa mammas julklapp senare, för jag hinner inte innan vi åker till Stockholm.

Sedan åkte jag med Fia hem till Furuögrund. På kvällen kom Sara och Johanna med sina bebisar Einar och Agnes för att spela lite spel. Vi spelade en klassiker, Cluedo, fast i modernare upplaga. På kvällen när jag släppte ut Myrrha för kvällsrastning spände hon upp sig rejält och skällde en eller ett par gånger när hon kom ut på gården. Jag förstod genast att det var renar på gården, men ledarrenen hade en bjällra om halsen så jag hörde att de sprang iväg när Myrrha gick emot dem. Jag var faktiskt ganska förvånad att hon inte blev rädd för dem.

Själv är jag ganska rädd för Chili, syrrans katt. Hon var ilsknare än hon varit på länge nu, vilket jag tror beror på att hon beskyddar bebisen. Och Myrrha vill ju också vara nära lillen och det blir förstås problem. Jag har tre rejäla klösmärken som bevis för det.

Idag gick jag, Fia, Hugo och Gerd en promenad runt Furuögrund. Gerd hade sin hund, en ung jämthundshane vid namn Kastor med sig. Eftersom hon hade lite svårt att orka med både Kastor och barnvagn erbjöd jag mig att ta Kastor. Myrrha går ju ändå lös, så jag hade ju ingenting att dra på. Fast med Kastor fick jag fullt upp. Han hade gå-fint-sele, men dylika saker vägrar jag använda så jag kopplade om till stryp och bytte till Myrrhas läderkoppel istället för hans tygkoppel. Ett misstag visade det sig vara, eftersom kopplet gick av när han tog ett skutt ner i diket. Nåja, kopplet var rätt gammalt och jag sköter ju inte om mina koppel särskilt bra.

Kastor var ännu sämre på inkallning än han var på att gå i koppel, så det tog ett tag innan vi fick fast honom. Men några rejäla koppelryck senare gick han ganska ordentligt i koppel och med lite träning lärde han sig också att komma och få godis eller kamp när man ropar på honom.

Efter att ha fikat och spelat spel åkte vi till Agneta för att titta på hennes nya hund, en vuxen dobermanntik som heter Shakira. Jag tror aldrig att jag sett en fetare dobermann; hon liknade nästan mer en labbe eller rottweiler i kroppen. Och ändå säger de att hon gått ner en hel del redan. Det lär ta ett tag att banta ner henne, men hon blir nog väldigt snygg när hon kommer i form.

Nu under eftermiddagen började det regna och all den fina snön har försvunnit. Och halt blev det! Jag fick skjuts hem till stan av Lillemor och jag är väldigt glad att jag slapp åka buss. Tydligen hade busstrafiken haft lite problem under eftermiddagen. Jonas körde hem från Haparanda och han sa också att det var lite trafikkaos efter E4:an.

Stugan

Nu har Myrrha och jag varit i stugan från torsdag eftermiddag till idag på förmiddagen. På torsdagen gick vi en kortare promenad i skogen. Det gick rätt bra att gå i skogen, för marken och den lilla snö som finns var frusen. Vi traskade omkring på kalhygget och Myrrha var rätt intresserad av alla renspår. Här poserar hon på en stubbe; den enda någorlunda bra bilden jag lyckades ta. Det blir ju mörkt så fort. Ja, egentligen hinner det ju inte ens bli riktigt ljust ens en gång.


På kvällen började det snöa! Det la sig ganska ordentligt på marken och både jag och Myrrha var lyckliga över snön.

Igår gick vi en långpromenad, vilket visade sig vara halvt livsfarligt när snön har lagt sig ovanpå isen. Jag vet inte hur många gånger jag föll, fast vi promenerade i skogen. Till och med Myrrha ramlade ett par gånger, vilket hon förstås tyckte var väldigt pinsamt. Även idag på morgonen har vi gått en promenad, men då höll vi oss på vägen vilket var betydligt mindre halt. Annars gjorde vi inte mycket mer än satt framför brasan och läste, tittade på film och åt godis.

Jonas hämtade oss idag på förmiddagen och på eftermiddagen åt vi middag i Lappvattnet. Jag hann också med att köpa några julklappar innan vi åkte dit. Myrrha tyckte att Fias nya bebis, nu 14 dagar gammal, var mycket spännande. Hon nosade på honom och slickade honom i ansiktet. Hugo har föreslagit att lillen ska heta Emil eller Batman. Jag håller med honom om ett av förslagen (jag säger inte vilket), men nu är det i alla fall bestämt att han ska heta Frans.

Strutstricket

Nu har jag lärt Myrrha ännu ett nytt trick- strutstricket. Det går ut på att hon på kommando "Hur gör strutsen?" ska stoppa ner huvudet i en hink och stå kvar. Jag läste om det på Allt om hundar igår och började med det i går kväll. Det tog inte mer än ca en kvart att lära henne det. Visserligen kan hon det kanske inte perfekt än; kommandot måste befästas och hon måste lära sig att stå med huvudet i hinken lite längre. Men hon håller det nere länge nog för att jag skulle kunna ta kort på hur det ser ut i alla fall.



De senaste dagarna har jag och Myrrha inte gjort så mycket. Vi har promenerat lite grann längs strandpromenaden, men annars har hon inte fått någon aktivering (förutom då att jag lärde henne strutstricket igår). Jag har hunnit med att handla en hel del julklappar, men ändå är jag långt ifrån färdig. Men jag är ju ledig så jag borde väl hinna färdigt innan vi åker till Stockholm.

Idag ska jag åka till stugan och då kommer det att bli lite mer aktivering för Myrrha. Eftersom det inte fins någon snö så kan det till och med hända att jag lägger något spår till henne. Och när jag inte är ute med henne kommer jag bara att ligga och slappa med en bra bok eller framför en bra film. Härligt!

Tilahuns 30-årsfest och arbetsmiddag

Igår var jag på Tilahuns 30-årsfest. Tilahun blev både överraskad och glad (han kände inte till någonting om festen). Vi hade hyrt byagården i Båtvik och där käkade vi tacos och lekte lite lekar. Vi var rätt många även om varken Jonas eller Lina var med och vi hade jättekul. Det var dessutom inte bara Tilahun som fyllde år; "lill-Johnny" fyllde nitton. Jag kom inte hem förrän strax efter tolv, så det var lite jobbigt att stiga upp och jobba imorse.

Före vi åkte till Båtvik var vi och hälsade på Fia och tittade på Hugos lillebror. Han är en vecka gammal nu och ser precis ut som Hugo gjorde när han var liten, förutom att han har mörkt hår och mörkare hud. Någon namn har han inte fått än. Hugos förslag är Emil eller Batman. Jag håller med Hugo på ett av förslagen, men jag säger inte vilket...

Idag har jag jobbat på förmiddagen. När jag kom hem åt jag lunch och satt framför TV:n en stund innan det var dags att gå till klubben för sektormöte och sedan arbetsmiddag. Eftersom Myrrha inte fått någon aktivering under dagen fick hon följa med. Vi gick upp till klubben och hann också träna lite grann innan mötet. Sedan fick hon ligga i Ewelyns bil medan vi var på restaurangen.

Vi åt Mongolian Barbecue på Tatung. Det var jättegott och jag blev proppmätt. Det var svårt att få ner de friterade bananerna och glassen efteråt. Jag hade tänkt gå hem med Myrrha; det är ju inte särskilt långt. Men jag var så mätt att jag inte orkade, utan Ewelyn fick släppa av mig hemma.

Det känns nästan som jag bara ätit de senaste dagarna. I torsdags åt jag julbord på Brinken, vilket personliga assistenter blev bjudna på, igår åt jag tacos + lite annat smått och gott på Tilahuns trettioårsfest och så proppade jag i mig Mongolian Barbecue idag. Nu blir det till att spara sig lite fram till jul, tror jag.

Jullov!

Idag har jag skrivit min sista tenta för den här terminen, så nu har jag jullov! Det känns dock inte riktig bra, eftersom det inte finns någon snö. Dessutom ska jag jobba ikväll, första kvällen på mitt nya jobb (har bara varit där på inskolning två gånger i veckan). Så jag känner mig inte helt ledig än. Men skönt är det att ha gjort allt som har med skolan att göra.

Den här kursen har verkligen varit lätt jämfört med svenskan. Dagarna har varit korta, så jag har både hunnit med att plugga och promenera/träna med Myrrha. Dessutom har uppgifterna inte varit särskilt svåra och ansträngande. Det var bara lite nu på slutet som det körde ihop sig lite grann, på grund av ändringar i schemat. Det enda som har varit lite jobbigt är att vi haft sju! salstentor (mer än dubbelt så mycket som jag haft under utbildningens tre tidigare år sammanlagt!). Men eftersom jag fått VG på allt hittills (förutom möjligen tentan jag gjorde idag) så kan jag ju knappast klaga.

Nästa termins schema ser faktiskt ännu lättare ut. Dagarna i skolan är lika korta, fast färre. Jag är ledig både torsdagar och fredagar och vi har bara två tentor. Dessutom har vi åtta veckors praktik, vilket jag verkligen ser fram emot. Det har jag saknat den här terminen.

Som sagt så har det kört ihop sig lite den här sista veckan. Vi hade en del uppgifter + tentan att plugga till. Jag har också varit på inskolning på mitt nya jobb. I onsdags hade jag och Ewelyn möte i PR-Info, då vi skrev verksamhetsberättelse m m. Vädret har ju också varit riktigt uselt, förutom i onsdags och torsdag då det snöade och låg kvar en hel dag. Men nu är vädret lika mörkt och trist igen. Jag har gått ett par skogspromenader med Myrrha och gått strandpromenaden en gång, men annars har hon mest fått vila i veckan. Fast nu när jag har jullov kommer det nog att bli lite mer aktivitet för hennes del.

Temakväll på klubben

Idag har jag varit ledig, så imorse gick jag och Myrrha en timmes promenad i skogen. Dessutom har jag städat, bakat en sockerkaka och skrivit en uppgift till skolan på 1500 ord. Med andra ord har jag varit ganska effektiv idag.

Nu ikväll var det temakväll på klubben. Royal Canin var där och berättade om foderlära. Det var väldigt intressant, precis som förra gången de var där och pratade om foder. Jag fick också lära mig att jag hanterar Myrrhas mat helt fel som häller upp det direkt i fodertunnan. Istället ska man ställa hela säcken i tunnan. Hmm, vi får väl se om jag gör så nästa gång. Hittills har då inte hennes mat härsknat på grund av att jag har det direkt i tunnan.

Det var rätt mycket folk där ikväll och vi i PR/Info hade dessutom bakat en massa fikabröd. Det var väldigt trevligt att det var så mycket folk, Det som inte var lika kul var att så många, som jag inte träffat på länge, frågade varför jag inte hade kvar den trevliga lilla schäfern. Och andra, som vet att jag lämnat tillbaka Bita, tycker att jag borde ha behållit henne för hon var så perfekt för mig. Det är förstås kul att Bita gett ett prositivt intryck på människor, men när jag pratar om henne saknar jag henne så mycket. I och för sig går det förstås inte en dag utan att jag saknar henne, men det blir värre när jag pratar om henne.

Skyltsöndag

Adam har sovit hos oss i natt, så vi tittade på skräckfilm till sent i natt. Nu i eftermiddag har jag och Adam gått en sväng på julskyltningen. Jag hade Myrrha med mig som vanligt. Det är rätt jobbigt att ha henne med, för hon är så väl medveten om att det finns mat på marken. Hon går som en jäkla dammsugare och äter äckliga saker hon hittar.

I år var julskyltningen sämre än någonsin. Det var knappt några stånd alls och de som fanns hade precis samma saker, d v s knäck och kakor. Vi var där rätt tidigt så det var inte så mycket folk. Men jag blev ändå fruktansvärt irriterad på alla föräldrar med barnvagn. Vad är det som gör att man helt plötsligt börjar skita i allt vad hänsyn heter så fort man får en unge?! Det är tydligen helt okej att bara köra på människor och hundar om man har barnvagn. Och det är tydligen helt okej att släppa ungarna vind för våg och låta dem springa fram och dra hundar i pälsen också.

Som tur var träffade jag Frida som var ute och miljötränade "lilla" Nemi, så jag fick prata med en vettig människa en liten stund. Men jag stod inte ut längre än 45 minuter, så då gick jag hem med Myrrha, som också var rätt trött på det hela, och sedan gick jag och Adam och köpte hamburgare istället.

Inget nytt att skriva om

Egentligen har jag inget vettigt att skriva, men jag tänkte ändå att det är dags att uppdatera lite grann. Vi har fortfarande problem med elektriciteten. Det var tydligen kortslutning någonstans mellan källaren och vår lägenhet. Det var tydligen enklare att helt byta ledning än att försöka hitta var kortslutningen finns och laga det. Fast så himla enkelt kan det inte ha varit för fortfarande har elektrikerna inte varit här och fixat det. Vi har fortfarande en kabel genom brevinkastet för att vi ska få ström till de rum som annars inte har någon ström.

Myrrha har inte fått så mycket aktivering på sistone. Jag har haft en hel del att göra med skolan, vädret har varit skittråkigt och det har varit väldigt halt. Ja, jag vet att det är dåliga ursäkter...

Men Myrrha är faktiskt inte särskilt bra i knäna, så jag tror att hon behöver lite vila. Hon haltar inte, men jag tycker inte att hon rör sig särskilt bra. Dock kan det bero på att det har varit halt; hon har en tendens att spänna sig när hon går på hala underlag och det gör ju att hon rör sig lite konstigt. Men jag ska boka tid hos veterinären så fort jag får pengar.

Eftersom jag inte har någon kamera (har önskat mig en i julklapp) så tycker jag att min blog har blivit tråkig utan bilder. Därför piffar jag upp den med lite gamla bilder som jag inte lagt ut här tidigare.

Ny dator!

Just nu sitter jag och skriver detta på min alldeles helt nya MacBook, som jag fick av Jonas nu i eftermiddag. Det känns rätt konstigt att använda den än så länge, för fingrarna är inte alls vana vid tangentbordet och jag trycker på fel tangent hela tiden. Men jag kommer nog att vänja mig och den är så mycket roligare att använda än min gamla iBook. Först och främst så är den bra mycket snabbare.

Idag har jag varit på skolan och skrivit en tenta i vokabulär och eftersom jag var färdig redan efter fyrtio minuter hann jag med tiobussen hem. Det var dock inte särskilt kul att åka buss idag. Jag åkte direktbussen på morgonen och vi kom fram i tid, men den andra bussen var ganska sen på grund av blåsten. Dock blåste det inte särskilt mycket varken här eller i Umeå, men någonstans mitt emellan blåste det rejält både på ditvägen och hemvägen.

När jag kom hem gick jag ut med Myrrha, men just när jag hunnit ut ringde min mamma och ville bjuda mig på lunch så det blev bara en kort rasting. Själv gick jag på Brinken och åt pepparbiff med potatisgrätäng. Sedan gick jag med mamma på stan ett tag. Jag hittade en hel del fina kläder, precis som man alltid gör när man inte har råd att köpa dem. Ett par julgardiner till sovrummet har jag dock införskaffat (för de andra har Bita tuggat sönder). Jag längtar verkligen tills jag får sätta upp dem och börja julpynta!

Den arbetande hunden

På grund av lite krångel med elektriciteten har jag inte kunnat uppdatera på några dagar. I måndags när jag kom hem från skolan var det helt svart i hallen och när jag skulle tända lampan i TV-rummet gick inte det heller. Och man skulle ju då kunna tro att det är så enkelt som att byta en säkring, men det var det minsann inte. Jonas sprang upp och ner mellan källaren och lägenheten för att lyckas hitta felet.

Detta medförde också att vi fick plocka ner skåpet som sitter ovanpå kylskåpet och dra fram spisen, så nu har jag utfört en mycket välnbehövlig städning där. Det stora problemet var att kyl och frys inte fick någon ström, så vi fick låna en kabel att dra ut genom brevlådan och sätta ute i trappuppgången där det finns ett strömuttag.

Eftersom Jonas inte hittade var felet fanns skulle det komma en elektriker och undersöka saken igår. Jag vägrar låta hantverkare och dylikt komma in i lägenheten när Myrrha är ensam hemma och själv hade jag obligatoriska lektioner i skolan. Så Myrrha fick följa med Jonas till jobbet. Hon hade uppfört sig väl och mest legat vid dörren för att hålla koll på vem som kom och gick.

Jag hämtade henne strax efter klockan två och då gick vi en timmes promenad på strandpromenaden innan jag gick hem och pluggade lite grann till tentan på fredag. Myrrha låg sedan och sov hela kvällen. Det är tydligen jobbigt att vara en arbetande hund.

Söndagspromenad

Igår hade vi vilodag. Myrrha verkade inte må dåligt längre så hon fick lite mat på morgonen. Men jag ville inte anstränga henne genom att gå någon långpromenad (eller så var det jag som var lat och bara ville ligga och läsa), så vi var bara ute krotare stunder. Hon verkade dock pigg och sprang upp och ner för snöhögen och busade lite för sig själv.

Jag tror faktiskt att hon saknar en kompis. Hon har inte verkat särskilt lekfull de senaste åren och hon har aldrig försökt att leka med hundar som vi möter på promenader, även om de kommer fram och vill leka. Men de senaste månaderna har hon försökt leka med ett par hundar som kommit framspringande. Hon har till och med själv sprungit fram till främmande hundar och försökt bjuda upp till lek! I morse mötte vi den lilla schäfertiken, som jag en gång trodde var Bitas spegelbild när jag såg henne genom en glasdörr, och då blev Myrrha väldig alert och ville gå fram och hälsa.

Idag var Myrrha ännu piggare och jag mindre lat, så vi gick en långpromenad längs strandpromenaden. Tyvärr var jag inte den enda hundägaren som hade kommit på den idén, så Myrrha fick vara kopplad mycket mer än hon brukar. Hon är inte längre lika lydig som hon var en gång i tiden, så för det mesta kopplar jag henne när vi möter andra hundar. Det var också full fart på henne och hon fick ett par ryck när hon bara springer runt, runt i snön. Man blir glad av att se hur glad hon blir av lite snö.

Sjuk hund

I natt blev jag väckt tio i tre av Myrrha, som verkligen behövde gå ut. Hon var väldigt dålig i magen. Jag skulle till skolan och skriva en tenta (som för övrigt gick rätt bra, tror jag) så jag var ut med henne igen vid sextiden.

När jag kom hem från skolan strax efter två möttes jag av en mycket otrevlig stank. Hon hade blivit dålig i magen under dagen och blivit tvungen att bajsa inne. Flera gånger. Och det är ett säkert tecken på att hon verkligen inte mådde bra, för hon har varken kissat eller bajsat inne sedan hon var ca 5 månader gammal, oavsett hur nödig hon än har varit.

Hon hade också kräkts flera gånger. Också förra veckan kräktes hon flera gånger. Jag tycker också att det är lite konstigt att hon inte har gått upp i vikt sedan Bita åkte. Hon gick ner rätt mycket under sommaren, vilket inte är så konstigt eftersom de busade så mycket. Jag ökade då hennes matranson och när Bita åkte fortsatte jag att ge Myrrha lika mycket mat av gammal vana. Men hon är fortfarande lika smal som hon var i somras. I och för sig är hon inte mager, men jag tycker att det är lite konstigt att hon inte gått upp i vikt, hon som tidigare blivit tjock bara av att titta på mat. Så det kan vara dags att kolla upp henne hos en veterinär.

Jag gick ut med henne och hon var fortfarande väldigt dålig i magen. Men hon var glad och lekfull och skuttade omkring i djupsnön. Jag träffade en kille från Togo som tyckte att hon verkade mycket yngre än sina 8,5 år. I eftermiddag har hon inte fått någon mat, så nu verkar hon inte må dåligt i alla fall.

Köttben eller skumtomte?

Ja, vilken hund väljer skumtomtar framför ett rejält köttben? Uppenbarligen min hund. I söndags kväll plockade Jonas fram ett älgköttben ur frysen och gav till Myrrha. Hon brydde sig inte särskilt mycket om det, utan la det i sin bädd och låg själv bredvid utan att tugga på det. Men när jag tog mina skumtomtar och gick in i TV-rummet sprang hon genast efter och tiggde mycket aktivt (hon var nära att klättra över från fåtöljen till soffan i ett försök att få en skumtomte). Inte förrän skumtomtarna var slut gick hon in till benet och gnagde lite på det. Skum hund som väljer skumtomtar!

Jag har rätt mycket i skolan nu, så Myrrha blir lite understimulerad. Tentan i realia fick jag tillbaka förra veckan och jag är överraskad över resultatet, 38 av 40! På fredag har vi grammatiktenta och nästa vecka har vi ännu en vokabulärtenta, så egentligen borde jag inte sitta här framför datorn.

Förutom tentorna har vi också en del uppgifter bl a att göra en hemsida. Blä för alla såna uppgifter! Det finns inte en chans i världen att vi kommer att vara duktigare än våra elever och de kommer inte att bli ett dugg imponerade av att vi kan göra hemsidor i FrontPage. Och nu ska jag ta mig i kragen och plugga lite grammatik och sedan gå ut och träna lite med min stackars, understimulerade hund.

Jobb, jobb, jobb

I helgen har jag jobbat hela helgen; fyra timmar i fredags kväll och drygt nio timmar lördag och söndag. Det är visserligen inte särskilt jobbigt, eftersom det inte är så mycket att göra. Men det är ändå skitjobbigt att mest bara sitta och göra ingenting. I och för sig så har jag pluggat en hel del grammatik till tentan på fredag, men det har ju inte precis gjort att helgen har känts roligare...

Myrrha har fått vila i stort sett hela helgen. På mina lediga timmar har vi gått korta promenader och tränat lite freestyle. Hon är dock lite understimulerad och blir lätt lite överladdad när vi tränar. Hon provar alla möjliga tricks hon kan, springer runt och hoppar. Och så biter hon mig i armen; det är ju det roligaste hon vet.

Det har ju kommit en hel del snö nu och det är Myrrha glad för. Hon blir alltid mycket piggare och gladare när det blir snö och kallt. På gården finns numera en jättestor snöhög som hon springer upp och ner för hela tiden. Vinter är verkligen hennes årstid.

I söndags var jag på föreläsning med Memea Mohlin. Det var typ tredje eller fjärde gången som jag lyssnar på henne, så jag har nog redan hört det mesta hon har att säga. Men hon är rätt rolig att lyssna på, så det känns inte som bortkastad tid att lyssna på henne ändå. Fast dagens höjdpunkt var nog ändå lunchen (precis som det brukar vara på Medlefors). Det är också kul att träffa folk som man annars inte träffar så ofta.

I måndags hann jag gå en lång promenad med Myrrha innan skolan och vi gick också en långpromenad på onsdag eftermiddag. I fredags pluggade jag grammatik tillsammans med Linda, men jag hann gå en timmes promenad med Myrrha innan jag började jobba klockan fyra.

Annars har vi inte gjort särskilt mycket och Myrrha är inte van vid så lite aktivering, så hon är rätt jobbig. Dessutom är hon skendräktig, så hon springer omkring med mjukisdjur och tigger uppmärksamhet. Här är en bild på henne och hennes designade japanska gosedjur Skeltoon:


Fast mest är det Mikros, en liten hund, som får vara hennes lilla valp (och leksak, för hon tvekar inte att kampa lite med sina "valpar" om tillfälle bjuds). Mikros är dock lite mager nuförtiden, sedan Bita slitit av honom svansen och dragit ut (och ätit upp) det mesta av fluffet i honom. Om någon undrar varför Skeltoon ser så välmående ut så beror det på att han har spenderat sommaren i garderoben, på behörigt avstånd från schäferkäftar.

Snöstorm

Igår snöade och blåste det ganska ordentligt. Och jag är ju då inte som alla andra, utan tycker att det är alldeles underbart väder. Bussresan hem från Umeå var dock inte så rolig och den tog tid, men så fort jag kom hem klädde jag på mig i ordentliga varma kläder och gick en promenad med Myrrha i snöyran. Hon tyckte också att det var jättehärligt och sprang som en tok när jag släppte lös henne.

Idag är hon dock bara tjurig och envis. I morse släppte jag henne när jag var ute och rastade henne. När hon tyckte att hon var färdig började hon gå hemåt, rakt ut mot Kanalgatan. Jag ropade åt henne att komma men hon stannade bara och glodde på mig. Jag ropade säkert fem gånger utan att hon tog ett steg närmare mig. Då jag förstod att hon inte tänkte lyda sa jag åt henne att sitta istället. Det gjorde hon, men när jag tog två steg i riktning mot henne sprang hon rakt ut på Kanalgatan.

Som tur var kom det inga bilar, men jag röt förstås åt henne att komma. Det gjorde hon förstås inte- jag var ju arg. Istället sprang hon vidare längs Kanalgatan, upp på trottoaren och hem till porten. Och som om jag inte vore arg nog- en gubbe som såg på skällde ut mig för att jag inte var snäll med min hund! Jag var inte särskilt trevlig när jag svarade honom...

I onsdags var det temakväll om freestyle på klubben. Redan när Myrrha var liten sa jag att när hon pensioneras från lydnadstävlandet ska jag börja med freestyle. Och hon kan väl redan tillräckligt med tricks för att vi ska kunna sätta ihop ett program, så det finns väl egentligen inga ursäkter för att inte sätta igång med det.

Appellkurs

Idag hade vi appellkurs för sista gången den här hösten. Vi kommer dock att fortsätta kursen till våren. Men jag tyckte att det var passande att avsluta säsongen ute i skogen medan det fortfarande går. Nu snöade det i och för sig lite grann, men inte så mycket att det inte gick att spåra. Vi åkte ut till Medle och hittade ett bra ställe att vara på. Myrrha fick dock inte spåra eftersom marken där vi var inte räckte till. Vissa har svårt att gå så korta spår som 300 meter...

Myrrha fick dock vara med när vi fikade och då lyckades hon elda upp lite hår på svansen genom att vifta på den alldeles för nära elden. Sedan fick hon också vara med och demonstrera hur sök går till. Hon var mycket peppad på det och hade inte glömt bort hur man gör trots att vi inte tränat sök sedan förra hösten. Till och med tomslag fungerade bra, även om jag fick ta i lite när jag ropade in henne så att hon inte skulle söka igenom hela rutan på en gång.

Men trots att hon inte fått göra så mycket mer än att ligga i en bil var hon ganska trött när vi kom hem. Hon har legat i Biabädden och snarkat högt. Det har fortsatt att snöa hela dagen, så nu när jag var ute och rastade henne hade det kommit ganska mycket snö. Myrrha var alldeles överlycklig och sprang och skuttade och plöjde med nosen i snön, precis som hon alltid gör när första snön kommer.

Eftersom jag just nu inte har någon kamera så sätter jag istället in en gammal bild på hur hon brukar se ut efter att ha sprungit och plöjt med nosen i snön.

Spårhunden Myrrha

Nu är vi hemma igen efter att ha varit i stugan sedan i fredags eftermiddag. När vi kom upp till stugan var hela gårdsplanen täckt med ett tunt lager snö. Det var inte mycket, men tillräckligt för att göra Myrrha lycklig. Hon skuttade omkring lite på gården och sprang runt huset när vi kom. Inomhus var det också väldig fart på henne- hon skuttar omkring och gnäller och kastar sina leksaker omkring sig. Fast sån blir hon alltid när vi kommer till stugan, inte bara när det har snöat.

Mitt på dagen gick jag en promenad med Myrrha medan Jonas bytte till vinterdäck. När Myrrha och jag kom tillbaka var han "försvunnen", d v s han hade gått ut i skogen och gömt sig så att Myrrha skulle få spåra upp honom. Jag tog på Myrrha sele och lina och hon hittade spåret, som började på gräsmattan, med en gång. Hon spårade ut på legdan med väldig fart och hittade lite blodpudding som han hade lagt ut.

Spåret fortsatte ut i skogen och det var inga problem för Myrrha att följa det. Hon spårade bra hela tiden och med ett tempo som var ovanligt högt för att vara henne. Hon höll sig hela tiden i spåret (jag kunde se hans fotspår) och hon spårade faktiskt ända fram; inte förrän hon var ca en meter ifrån honom upptäckte hon att han satt där. Vanligtvis är spår inte direkt Myrrhas grej, men just idag var hon tydligen väldigt motiverad. Imorgon ska vi ut och spåra med appellkursen och om jag får tid ska jag lägga ett spår åt Myrrha också och se om hon är lika motiverad då.

Snö

Igår morse när jag steg upp var det alldels vitt på taket mitt emot. Det var dock inte särskilt mycket snö på marken och allt försvann förstås under dagen. Fast det var i alla fall kul att det blivit kallare, tyckte Myrrha. Hon blir alltid pigg när det blir kallt och snö. Eller så berodde hennes pigghet på vilodagarna på grund av hältan. På onsdagen haltade hon fortfarande lite grann, men igår och idag haltar hon inte alls. Dock rör hon sig fortfarande orent (och då menar jag förstås mer orent än vanligt).

När jag steg upp i morse var det också snö på taken och det låg också lite snö på marken. Och ju närmare Umeå bussen kom desto mer snö blev det. I Umeå var vädret inte särskilt trevligt. Det snöade blötsnö och det blev slask på vägarna. Typiskt att det ska vara sånt väder en dag då jag har tenta och måste gå till Östra Paviljongen istället för att bara kliva av bussen och gå direkt in.

Jag hade tenta i vokabulär och det gick både bra och dåligt. Jag är ganska missnöjd, för tentan var svårare än förra gången och jag hade mycket fler fel den här gången (det är rätt skönt att få med sig facit därifrån så att man får veta hur det har gått med en gång). Men trots att jag hade dubbelt så många fel som förra gången så är resultatet (62 av 70) inte egentligen dåligt, så jag borde väl egentligen ingen vara missnöjd.

I kväll åker vi till stugan och jag hoppas att det kommer att snöa. Det är så mysigt att vara där när det snöar och man bara kan släppa ut Myrrha på gården, medan man själv sitter inne framför brasan med en bra bok.

Myrrha är halt

Jag hade inga lektioner förrän på eftermiddagen idag, så jag steg upp vid åttatiden för att gå en promenad i skogen med Myrrha. Egentligen hade jag tänkt att ta kameran med mig, men den fungerade inte. Trots att jag laddat batterierna över natten står det "Byt batteri" på displayen. Skumt!

Det var förstås lite irriterande med kameran, men det var i alla fall skönt med en skogspromenad. Vi var ute i nästan två timmar och jag passade också på att träna lite uppletande (fast bara med ett föremål, för fler hade jag inte med mig).

Myrrha hoppade upp på en sten och när hon hoppade ner igen la jag märke till att hon var väldigt försiktig. Och på hemvägen, när vi gick på asfalt, märkte jag att hon haltade. En liten lättnad är det dock att det är på höger fram hon haltar och inte på något av bakbenen.

När jag kom hem efter skolan haltade hon ännu mer, men det var nog mest för att hon hade legat stilla länge för när jag hade varit ute och rastat henne haltade hon inte riktigt lika mycket. Men det blir hur som helst ett par dagars vila för hennes del. Då kanske jag också kan ta mig för att plugga ordentligt till vokabulärtentan på fredag (fast mer troligt är väl att jag kommer att sitta framför TV:n eller datorn istället).

Veckans uppdatering

Under veckan som gått sedan jag sist uppdaterade har jag inte gjort så värst mycket. På dagarna har jag varit i skolan som vanligt och på kvällarna har jag pluggat (fast kanske inte så mycket som jag borde).

I onsdags var det onsdagsträning- den sista "organiserade" onsdagsträningen för året. Onsdagsgruppen hade gjort en tipsrunda (inte så värst lång; det var ca 3 meter mellan de två lapparna med frågor). Jag lyckades gissa rätt på fem av sju frågor och blev därmed en av tre vinnare. Jag vann en påse med levergodis, vilket uppskattades av Myrrha.

I torsdags hade jag appellkurs. Maria R blev tvungen att åka hem till Lycksele så jag fick klara mig själv, men vi har ju så få deltagare så det går bra ändå. Kursdeltagarna fick träna på att belöna sina hundar (det låter kanske konstigt, men det är inte alla som kan det) och så fick de börja med apporteringen, så att de kan träna på det under vinteruppehållet.

I fredags gick jag en promenad med Jenny och Nixon. Sedan jobbade jag på kvällen och så jobbade jag hela helgen också. Eftersom jag jobbar väldigt långa dagar orkade jag inte gå någon lång promenad med Myrrha under mina lediga timmar, fast jag egentligen borde. Men Jonas har i alla fall tagit henne med sig och varit ute med henne.

Idag har jag varit i skolan, men jag steg upp lite extra tidigt och gick en halvtimmes promenad med Myrrha eftersom hon fått så lite aktivering i helgen. Och när jag kom hem vid halv tre gick vi en timmes promenad längs strandpromenaden. I kväll har vi tränat lite grann. Hon är väldigt pigg och alert nu när det har blivit lite kallare.

Myrrha har nu fått börja vara i soffan ibland. Något privilegium kan hon ju få för att hon är gammal och nästan pensionerad. Men jag tror inte att hon egentligen ser det som något bra. Det är ju en åtta år gammal vana som ska brytas. Första gången lockade Jonas upp henne med godis (ändå krävdes det ganska mycket övertalning) och när hon upptäckte att hon satt i soffan blev hon som förstenad. Hon satt helt stilla i flera minuter. När hon upptäckte att ingen var arg på henne slappnade hon av lite, men jag tror inte att hon tyckte att det var särskilt mysigt. Fast med tiden tror jag att hon kommer att tycka att det är rätt trevligt, om hon nu får fortsätta att vara i soffan- själv tycker jag att det blir lite för trångt.

Tävling

I helgen har vi haft tävlingar på klubben och jag har varit alldeles för trött för att sätta mig framför datorn på ett par kvällar. I fredags kväll tävlade jag själv lydnad. Jag valde dock att bryta tävlingen. På inkallningen lade sig Myrrha snyggt, bara för att kliva upp igen och lyfta upp ena bakbenet. När jag ropade in henne kom hon, men stannade upp en gång och lyfte upp benet igen.

Det är möjligt att hon gjorde det för att det hade fastnat skräp i rumpan (hon är rätt fjantig med sådant), men jag hittade inget skräp som fastnat, så jag valde att bryta ifall det var så att hon hade gjort sig illa. Vårt resultat dittills var heller inte strålande. Hon haltade inte efteråt, men hon rörde sig inte helt okej heller. Det kändes dock lite tråkigt att hennes tävlingskarriär skulle avslutas på det viset. Jag hade nämligen bestämt mig för att detta skulle bli hennes sista tävling.

För ovanlighetens skull fick eliten gå först, på grund av att det blir mörkt så fort, och när jag hade tävlat färdigt var jag tävlingsledare för lydnadsklass I. Camilla och Bixa tävlade och det gick riktigt bra för dem. Bixa pep nästan inte alls på platsliggningen den här gången och de fick förstapris i lydnadsklass I på väldigt fina poäng.

På lördagen blev jag hämtad av Maria T klockan fem. Vi kokade först kaffe på klubben och åkte sedan ut och la elitspår. Jag la två spår och när jag gick ut på mitt första var det så mörkt att jag inte kunde se de bortre snitslarna i upptagsrutan. Men det gick bra i alla fall. Bra gick det dock inte för alla. En spårläggare (inga namn nämnda) lyckades korsa sitt eget spår och/eller någon annans spår. En tävlande plockade pinnar från en annans spår och en annan fick sin hund påflugen av en lös stövare ute i spåret. Så man kan minst sagt säga att allt var ganska struligt.

Förutom att jag var spårläggare ropade jag också lydnaden för appellen och lägre och var mottagare på budföringen. Därefter hade jag inte någon annan uppgift än att plocka fram pokaler och priser, så jag fick tid att sitta och kramas lite med lille Agera en stund.

Jag gick en liten promenad med honom och Myrrha som är måttligt road av den lille kaxige gossen, som till och med gav sig på att försöka jucka på henne. Men hur söt han än är så är jag inte särskilt valpsugen. Dock önskar jag att jag hade en hund till så att jag kunde tävla i spår och sök också, till exempel en mycket liten, söt och busig schäfertik som heter Bita.

Igår morse blev jag hämtad av Inger tio i sju för att åka ut i skogen och vara sökfigurant. Sedan promenerade jag tillbaka till klubben genom skogen med Myrrha (hon var lycklig över att få lite uppmärksamhet den här helgen) för att vara mottagare på budföringen och tävlingsledare på uppletandet.

När jag kom hem igår kväll var jag så trött att jag bara ville sova. Men det tyckte inte Myrrha var någon bra idé. Hon sprang omkring och gnällde och tryckte upp gosedjur och kampknutar i ansiktet på mig. När jag gav upp tanken på att sova och klev upp la hon sig och somnade.

Jag har varit förkyld hela helgen och det har knappast blivit bättre av att stå som budföringsmottagare i ösregn och ligga på marken i skogen. Idag har jag dessutom haft examinerande muntliga övningar på engelska, en redovisning och en bandinspelning, som ska avgöra om jag ska få G eller VG (eller U, men det känner jag mig ganska övertygad om att jag inte kommer att få). Så nu kommer jag säkert bara att få G bara för att jag inte kan prata ordentligt p g a förkylningen.

Lilla Agera

Ikväll har vi haft möte i PR/Info. Jag promenerade dit i regnet och hann träna lite grann innan vi började. Jag hann inte träna mycket, men det var typ ingenting som fungerade. Myrrha ville inte ligga i blött gräs, vilket hon aldrig någonsin har brytt sig om tidigare. Inte stannade hon på inkallning med ställande och läggande heller. På fria följet trängde hon så jag nästan snubblade på henne, vilket hon aldrig brukar göra. Snarare brukar det ju vara tvärtom att hon går för långt ifrån. Och det är ju typiskt när jag nu fick ett galet infall och anmälde mig till tävling.

Ikväll har jag också träffat lilla Agera, Pernillas lilla aussievalp, för första gången. Behöver jag säga att han (för trots namnet så är det en hane) är jättesöt? Här kommer lite bildbevis:

Glömsk-jag?

I fredags kväll åkte vi till stugan för att vara där ett tag. På fredagkvällen skulle vi äta tacos, vilket inte gick så bra eftersom jag hade glömt en del viktiga saker till det hemma, t ex tacokryddorna och tacoskalen. Dock hade vi annan mat att äta- fläskfilé och pommes med senapssås är inte dåligt det heller- så vi behövde inte svälta. På lördagen var Jonas tvungen att åka in till stan så han kunde hämta de saknade ingredienserna så att vi kunde äta tacos på lördagkvällen istället.

I söndags hade vi tredje träffen på appellkursen och vi skulle ut i skogen och spåra. Vädret var inte det allra bästa, men det gick bra ändå. De flesta hundarna spårade bra, fast det varierade väldigt mycket hur mycket de hade tränat innan. Förutom spår körde vi också budföring, vilket också Myrrha fick vara med på och det uppskattade hon. Jag fick också nöjet att visa hur man leker med en hund för att få fart på den lilla schäferdamen. Jag fick igång henne ganska mycket, men jag personligen skulle nog önska lite mer intensitet. Lite förvånad är jag att det inte är mer fart i en hund från den kenneln.

Tyvärr blev vi tvungna att avsluta kursen ganska tidigt eftersom jag hade lyckats slarva bort mina nycklar och var tvungen att vara hemma innan Jonas åkte för att komma mig in. Nycklarna hittade jag senare på det ställe där jag borde ha letat allra först...

Igår och idag har jag varit i skolan hela dagarna. Otroligt nog fick vi tillbaka tentan som vi gjorde i fredags igår redan! Jag var ganska säker på att jag klarat att få godkänt, men jag fick till och med VG (fast bara för att han varit mycket snäll med rättningen; dock inte bara för mig utan för alla).

Uppdatering

Efter diverse påminnelser om att jag borde uppdatera min blogg, så har jag nu kommit mig för att göra det. För att sammanfatta lite av vad vi haft för oss så kommer jag att skriva flera inlägg för att det inte ska bli alltför långt (och för att jag ska få lite bättre koll; jag använder nämligen bloggen ibland som en sorts minnesanteckningar). På Mac:en kan jag datera inlägg bakåt i tiden, vilket jag inte kan göra på PC:n (eller så är jag för dum för att fatta hur man gör). Så om någon är intresserad av att läsa om vad vi sysslat med de senaste två veckorna så bläddra neråt!

De senaste dagarna har jag haft rätt fullt upp med att plugga till en tenta i fonetik. Ni förstår väl själva hur kul det är? Men idag har jag äntligen avklarat nämnda tenta och jag tror att jag lyckats få ett godkänt resultat.

När jag nu är inne på tentaresultat så måste jag också få passa på att skryta lite grann. Förra fredagen hade jag en tenta i engelskt vokabulär och jag lyckades få 66 poäng av 70 möjliga. När allas tentaresultat sattes upp visade det sig att jag var hade det bästa resultatet av alla. Och inte bara i min klass på 55 st utan också bland de som läser Engleska A!

En glad nyhet är också att "min" lilla Bita är friröntgad på både höfter och armbågar! Jag saknar verkligen det lilla monstret. Ibland mycket och ibland lite mindre. I morse var det lite mindre, eftersom jag upptäckte att hon ätit upp fodret på vänstra fickan i min vinterjacka. I helgen när vi ska åka till stugan kommer jag att sakna henne desto mer. Och Jonas också, eftersom han nu inte har någon hund att kasta frisbee till. I alla fall ingen hund som tycker att det är det roligaste i hela världen att springa.

Tävlingsledare

Den här helgen har varit fullproppad med aktiviteter. På lördagen åkte jag med Maria R till Ånäset för att vara tävlingsledare på deras lydnadstävling. Maria skulle tävla. Dagen började dock inte så bra. Maria försov sig, så jag fick ringa och väcka henne. Men eftersom de inte kunde börja utan mig så gick det ju bra ändå.

Det gick bra för flera av klubbens ekipage, speciellt för Maria och Tikka som vann lydnadsklass I med 187 poäng. Det gick också bra för Camilla och Bixa, som fick sitt första förstapris i lydnadsklass I. Om hon bara hade låtit bli att pipa så hade poängen blivit ännu bättre (men med erfarenhet av Bixas syster så vet jag att det inte är så lätt att få bort ljuden).

På söndagen blev det till att stiga upp ännu tidigare för att åka till Norsjö för att vara tävlingsledare. Maria R skulle vara tävlingsledare på appellen och jag på lydnaden. Eftersom appellen gick först hängde jag och Maria T med ut i skogen och tittade på appellrapporten. En nyttig erfarenhet eftersom jag aldrig sett en rapporttävling. Det verkar rätt kul. Jag fick också vara mottagare på budföringen. Appellen vanns av ett skellefteekipage, Siv-Anne med Nero.

Siv-Anne vann också lydnadsklass I med Nero, före Maria och Tikka som idag tog sitt LP I med 174 poäng. Grattis till er båda två!

Födelsedagar

Idag fyller både Jonas och min syster år. Syrran fyller till och med 30 idag. Det blir dock inget stort party eftersom hon är höggravid. Men ikväll har vi i alla fall varit där och käkat smörgåstårta. Jättegott! Det gick också fredligt till mellan Myrrha och Chili, syrrans katt. Myrrha är alltid snäll med katter, men Chili är aldrig snäll mot hundar och kan anfalla från 30 meter håll. Myrrha är jätterädd för henne, fast det har börjat gå lite bättre på sista tiden.

Idag har jag haft en tenta i vokabulär och den gick väldigt snabbt att göra. Jag var färdig efter en halvtimme. Efter tentan gick jag på stan med en klasskompis. Detta är första gången under de tre år som jag har pluggat i Umeå som jag går på stan. Jag köpte dock inget annat är födelsedagspresenter till Jonas och Fia. Men det var i alla fall nästan kul att gå på stan. Det är vanligtvis ingen favoritsysselsättning för mig.

Morgonpromenad i skogen

Idag börjar jag inte förrän kvart över ett, vilket innebär att jag kan ta bussen klockan elva. Så på morgonen gick jag en långpromenad i skogen med Myrrha. Vädret var helt perfekt för en skogspromenad, men jag blev ordentligt besviken när jag upptäckte att hela skogen var full av ungar som orienterade. Nu är ju Myrrha i och för sig så pass snäll och lydig att hon aldrig skulle få för sig att springa efter och jaga dem (vilket Bita skulle ha kunnat göra), men det är ju ändå inte lika avkopplande att promenera.

Så jag gick till klubben istället och lekte lite på agilitybanan. Jag tror inte att jag har kört någon agility med Myrrha sedan sommarlägret (och då var det ju inte ens jag, utan tjejen som lånade Myrrha som körde). Jag tror att hon tyckte att det var rätt kul. Jag hade kameran med mig och försökte ta några bilder. Men det är inte så lätt att fånga en hund in action, så det blev väldigt många bilder på Myrrhas svantipp och agilityhinder utan hund.

Appellkurs

Igår började min appellkurs, som jag ska hålla tillsammans med Maria R. Det är ju min första appellkurs, men jag tror säkert att det kommer att gå bra. Jag tror att detta kommer att bli en väldigt rolig kurs. Vi har ju inte så många deltagare, bara fem stycken (egentligen sex, men den sjätte dök aldrig upp). Så med två instruktörer på fem deltagare vore det väl tusan om vi inte skulle lyckas få ekipagen färdiga för tävling innan junitävlingen!

Så här första gången var vi mest inne, men vi gick också ut i mörkret och körde igenom några moment så att vi skulle få en liten överblick över vilken nivå de ligger på. Vi gav också i hemläxa att de ska öva på kontaktövningar och träna på att hitta rätt position.

Idag har jag varit ute och promenerat med Jenny och Nixon. Vi gick en sväng runt Anderstorp, i ganska makligt tempo. Jenny går ju inte så fort nuförtiden. Men det gjorde inget, för Myrrha går inte så fort heller. Jag minns inte att hon var så här slö innan Bita kom, men det kanske bara är det att jag blivit van vid ett annat tempo när jag haft Bita som gör att jag tycker att Myrrha är så långsam.

Ikväll ska jag jobba mellan 16-20 och sedan jobbar jag hela helgen mellan 8.30-20, med rast 14-16. Det känns lite jobbig, speciellt som det inte finns så mycket att göra på det stället som jag jobbar på nu. Fast jag kommer säkert att få tid att plugga lite till vokabulärtentan som vi har nästa fredag.

Nu har Bita åkt

I går kväll åkte Bita hem till Erik igen. Bita var med mig på jobbet på eftermiddagen och hon skötte sig väldigt bra (förutom att hon stack och sprang fram till en annan hund när vi var på väg till jobbet). Innan Erik kom och hämtade henne gick jag ut med Myrrha och Bita och lät dem leka. Det lär ju dröja länge innan Myrrha leker med en annan hund igen, om hon någonsin kommer att göra det.

Som vanligt gick leken mest ut på att springa och bita lite på varandra, men sedan satte de helt plötsligt igång med en ny lek- att gräva ett hål. De hjälptes åt båda två och till slut hade de fått till ett riktigt djupt hål. På slutet nådde Myrrha inte ner till botten av hålet. Myrrha var lerig över hela öronen när de var klara, eller rättare sagt när jag avbröt dem för att Erik kom. Bita blev jätteglad åt att få träffa honom.

Men det blev väldigt tomt här hemma utan henne. Det kändes konstigt att bli väckt av väckarklockan istället för av Bitas kalla nos. Och ännu konstigare att inte bli mött av en överlycklig hund när jag kom hem från skolan. Myrrha blir visserligen glad när man kommer hem, men hon visar det inte lika tydlig, eller ljudligt, som Bita. Jag saknar henne faktiskt mer än vad jag trodde att jag skulle göra.

Busande hundar

Nu har jag varit dålig på att uppdatera-igen. Det beror mest på att vi inte har gjort särskilt mycket under veckan. När jag inte har varit i skolan så har jag antingen pluggat eller varit ute med hundarna. I onsdags var jag på klubben som vanligt, men någon träning blev det inte. Vi har dock tränat lite hemma istället.

Spårat har vi också gjort. I tisdags började jag sent så jag behövde inte ta bussen förrän klockan tio, så jag gick en promenad i skogen och passade på att lägga ett spår till Bita. Det blev ca 200 meter långt och det var en nittiogradersvinkel. Inga pinnar lade jag; att plocka pinnar har vi bara tränat på utanför spåret än så länge. P g a tidsbrist fick spåret bara ligga i en halvtimme. Bita spårade väldigt bra och vinkeln klarade hon hur lätt som helst, fast hon blev störd av en klass orienterare.

Igår gick vi en promenad med Jenny och Nixon. Bita verkar ha kommit över sin värsta skräck för Nixon, men hon är fortfarande lite rädd för honom. Myrrha tycker också att Nixon är lite obehaglig och håller sig gärna undan när de är lösa. Bita och Nixon lekte däremot jagalekar. Men brottas med honom vågade hon bara göra när hon var kopplad.

Idag har jag jobbat. Hundarna har jag bara slörastat. Både på morgonen och när jag var hemma på mina lediga timmar gick jag ut och släppte dem så att de fick leka. Det är så roligt att se Myrrha leka; det har hon ju inte gjort på flera år förrän Bita kom. Men snart blir det ju slut med lekandet. Jag passade på att ta kameran med mig och tog några bilder medan de busade.

En liten vilopaus i leken

Dagens bästa bild

Ikväll har Bita fått följa med mig till jobbet. Hon skötte sig faktiskt riktigt bra. Det var bara min brukares mjukisdjur som hon hade lite svårt att låta bli. Hon förvånade mig också genom att hoppa upp i K:s säng och kura ihop sig bredvid henne. Här hemma har hon aldrig ens försökt hoppa upp i sängen och K har hon ju aldrig ens träffat. Även när K satt i rullstolen var Bita väldigt vänlig och slickande henne på handen och i ansiktet. Dock tyckte nog Bita att det var lite jobbigt att vara en arbetande hund för när vi kom hem somnade hon och vaknade inte ens till när jag spillde mat på golvet. That's a first...

Man ska inte köpa billig hundmat...

Det har jag fått lära mig den hårda vägen. Hundmaten var nästan slut, men jag glömde gå på Björkis och köpa ny mat i fredags. Så under helgen fick jag gå på Ica och handla hundmat. Jag brukar köpa Doggys valpfoder de gånger jag har glömt tidigare. Men de förpackningarna var så små att jag inte visste om det skulle räcka till båda. Så snål som jag är valde jag det absolut billigaste alternativet som fanns, vilket var Euroshoppers hundmat.

Det ledde till att Myrrha blev ordentligt dålig i magen. Bita verkade klara sig bättre; hon är nog inte särskilt känslig för olika foder. Det var inga problem när hennes mat tog slut och jag började ge henne samma mat som Myrrha. Men inatt väckte hon mig halv fem och ville gå ut. I alla fall antog jag att det var det hon ville, fast hon väckte mig genom att kasta omkring en boll för att slutligen ge den till mig där jag låg i sängen. Man måste vara tankeläsare för att vara hundägare!

Så i morse fick de ingen mat alls, för jag ville inte att de skulle bli dåliga under dagen. När jag kom hem från skolan gick vi raka vägen till Björkis och köpte en säck Eagle Pack. Hundarna blev väldigt glada att äntligen få mat. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska göra med maten från Euroshopper, men det kanske duger som godis om man inte ger det i så stora mängder.

I morse gick jag en 1,5-timmes promenad i skogen innan jag åkte till skolan. Det regnade ganska ordentligt och jag var i stort sett genomblöt innan vi var hemma igen. Bita var hyperaktiv och sprang som en dåre i skogen. Jag aktiverade dem med att gömma bollen så att de fick leta reda på den. När jag kom hem från skolan var Bita fortfarande ganska överaktiv, så jag gick ut och lät dem busa på gräsplätten vid f d Willys en halvtimme. Lite lydnadsträning blev det också i ösregnet.

Dags att uppdatera lite

Nu har jag varit slö på att uppdatera igen. Men det beror inte på att dagarna har varit innehållslösa. Inte mina i alla fall, men hundarnas kanske har varit något tråkiga. På onsdagen hade jag lång dag i skolan; jag åkte vid åtta och kom hem halv sex. Jonas var hemma på lunchen och gick då också ut med hundarna, men annars var de ensamma hela dagen. Det kompenserade jag dock genom att fara på onsdagsträningen på klubben.

Själva träningen gick dock inte särskilt bra. Vi fick skjuts dit och därför hade hundarna (läs Bita) inte fått springa av sig innan vi gick ut och tränade. Hon låg som på nålar på platsliggningen och hade lite svårt med koncentrationen i övrigt. Myrrha var också lite okoncentrerad. När alla åkt hem gick jag och Pernilla ut och släppte Myrrha, Bita och Lotus. Myrrha strosade som vanligt omkring för sig själv och Bita var först jätterädd för Lotus. Men det kom hon över och de hade jättekul när de sprang runt, runt på planen. Bita är fruktansvärt snabb; ibland kan man misstänka att det är lite greyhound inblandat i henne. Eller, med tanke på storleken, kanske snarare whippet.

På torsdagen var jag också i skolan, men jag hade en kortare dag och hundarna var bara ensamma i 6 timmar. När jag kom hem gick jag ut och lät dem busa med varandra i en halvtimme eller så. På kvällen tog jag Bita med mig på spårläggarkurs med David. Hon fick följa med och springa i skogen och sedan släppte David ut Isto. Som vanligt blev Bita först rädd, men sedan lekte hon lite med honom. När jag kom hem var hon ganska ordentligt trött.

På fredagen var jag ledig, men jag kände mig väldigt lat. Jag kände mig mer sugen på att plugga engelsk grammatik än att gå en långpromenad med hundarna (ja, det är möjligt att det är något fel på mig!), så det fick bli lite av en vilodag för dem. I och för sig var jag ute flera gånger och lät dem busa med varann, så lite motion fick de i alla fall.

Igår lördag jobbade jag fram till halv två. När jag slutade gick jag hem och hämtade hundarna och så tog vi en promenad upp på klubben. Det var MH idag och jag ville gärna gå med som publik på ett par hundar. Det är ju inte så ofta man har möjlighet att göra det så det kändes ganska skönt. När jag kom dit blev jag ännu gladare att jag inte behövde vara funktionär av något slag...

Jag stannade kvar på klubben tills det var dags att gå hem till Jonas pappa för att äta middag. Även hundarna fick smaka av den goda middagen; kotlettrad med hasselbackspotatis, rödvinssås (ja, hundarna fick också lite) och varma grönsaker. När vi kom hem var Bita jättetrött. Det var tydligen jobbigt för henne att hälsa på någon. När jag tänkte efter lite grann så har vi faktiskt inte egentligen hälsat på någon under tiden Bita har varit här. Att åka till stugan eller Lappvattnet har inte riktigt varit samma sak, eftersom vi då mest varit utomhus.

Idag har jag också jobbat. Efter jobbet gick jag ut med hundarna på en promenad. Myrrha var inte riktigt frisk (dålig i magen, antagligen p g a matresterna igår) så det blev inte någon särskilt lång promenad. Bita har varit väldigt snäll mot Myrrha hela eftermiddagen och har legat tätt intill henne och slickat henne på nosen då och då. Riktigt gulligt att se.

Hundarna har ju varit ensamma en hel del under veckan och eftersom jag inte längre har någon bur så har det varit ganska nervöst. Men det har verkligen gått över förväntan. Ingenting värdefullt har blivit söndertuggat. Ett reklamblad och en rulle med plastpåsar har gått åt och hon har tuggat lite på jackan som jag ger henne att ligga på när jag går, men det tycker jag inte är så mycket att bry sig om. Hon verkar i alla fall inte stressad och uppjagad när jag kommer hem. Inte ens de gånger Jonas varit hem på lunchen blir hon stressad, vilket Myrrha kunde bli när hon var ung. Oftast verkar de som att de sovit båda två medan jag har varit borta.